Hopp til innhold

Den islamiska staten (IS)

Den islamiska staten (IS) är en islamistisk militant terroristgrupp som idag kontrollerar stora områden i Irak och Syrien. IS kämpar för att etablera en islamsk stat. Gruppen har tagit över stora landområden, gjort sig skyldiga till brutala brott mot mänskliga rättigheter och rekryterat krigare från hela världen.

Uppdaterat 08.09.2016

En bil-konvoi med soldater fra Den islamske staten (IS) i Anbar-provinsen vest i Irak, 2014. Foto: NTB Scanpix/AP foto via militant webside (7.januar, 2014).

En bilkonvoj med soldater från den Islamska Staten (IS) i Anbar-provinsen i västra Irak, 2014.
Foto: NTB Scanpix/AP foto via militant websida (7.januari, 2014). 

Den islamska staten (IS) är också kända som ISIL och ISIS eller som den arabiska varianten DAESH. Gruppen definierar sig som sunnimuslimsk och var tidigare en del av terrornätvärket al-Quaida. IS har fått möjlighet att snabbt växa som grupp på grund av den ostabila politiska situationen i Irak och Syrien.

I juni 2014 deklarerade IS att de har etablerat en islamsk stat i de områden de hade tagit kontroll över. För att bromsa IS frammarsch inledde en USA-ledd internationell koalition luftangrepp mot IS-mål i augusti samma år. Kampen mot IS pågår fortfarande.

Bakgrund

Saddam Hussein styrde Irak med järnhand mellan 1979-2003. Foto: Wikimedia Commons

IS växte fram som en reaktion på att USA och Storbritannien med allierade invaderade Irak 2003. Målet med invasionen var att störta den irakiska Baath-regimen, ledd av diktatorn Saddam Hussein. USA ville kunna bevisa att Irak hade massförstörelsevapen, och att landet samarbetade med terrornätverket al-Qaida. Detta skedde i kölvattnet efter al-Qaidas terrorangrepp mot USA den 11 september 2001.

Invasionen ledde till att Saddam Husseins regim förlorade makten. Regimen hade favoriserat den sunnimuslimska minoriteten i landet. Den nya regeringen fick dock en shiamuslimsk majoritet. Detta maktskifte skapade en konflikt mellan statsmakten och den sunnimuslimska minoriteten i landet. Konflikten mellan regeringe och sunni-muslimerna, tillsammans med den västliga ockupationen av Irak, la grunden för IS framväxt. 

Parter i konflikten

De viktigaste parterna i konflikten med IS är:

  • Irak: Irak brottas med en intern politisk oro och svaga militära styrkor. De har bett om hjälp för att kunna driva IS ut ur landet.
  • Syrien: Syrien härjas av ett inbördeskrig mellan Assad-regimen och militanta oppositionsgrupper. IS är en av dessa grupper.
  • Kurdiska grupper: Olika kurdiska grupper kämpar mot IS i kurdiska områden. De har stått för viktiga militära segrar mot IS. Kurderna strävar efter en självständig stat, och har delvis självstyre i norra Irak.
  • Iran: Iran har skickat specialstyrkor för att stötta den irakiska regeringen. 
  • Internationell koalition: Koalitionen leds av USA och har sedan augusti 2014 stöttat irakiska och kurdiska styrkor med luftangrepp och militär träning. De har även genomfört luftangrepp i Syrien.
  • Turkiet: Turkiet har genomfört luftangrepp mot både kurdiska grupper och IS. Turkiet befarar att kurderna i Irak ska få en så stark ställning i landet att det kan stärka de turkiska kurdernas kamp för självstyre.
  • Ryssland: Ryssland stöttar Assad-regimen, och har bombat IS och andra rebellgrupper i Syrien.

Översikt över de olika parterna och nyckelhändelser i konflikten om Den islamsks staten. Källa: Norska FN-förbundet

Konflikten mellan IS och den irakiska regeringen 

Den irakiska regeringen har försökt att motarbeta IS verksamhet sedan gruppen etablerades 2003. Sunnimuslimer, som utgör ungefär 20% av befolkningen i Irak, har idag inte samma makt och inflytande som de hade under Saddam Husseins flera decennier långa styre. Den shiadominerade irakiska regeringen som haft makten sedan 2003 har fört en politik som diskriminerat sunnimuslimer. Med detta som bakgrund kan IS därför framstå som ett mer önskvärt alternativ för många sunnimuslimer. Detsamma gäller många syrier som upplevt brutaliteterna under Assad-regimen.

  • För att läsa om IS och Syrien - se här.
Tidligere statsminister i Irak Nuri al-Maliki taler for FNs generalforsamling. Foto: UN Photo/Marco Castro

Nuri al-Maliki var president i Irak mellan 2006-2014. Hans shiadominerade regering beskylldes för att diskriminera landets sunnimuslimer. Foto: UN Photo/Marco Castro

IS och al-Qaida går skilda vägar

IS var ursprungligen en del av det internationella al-Qaidanätverket och gick under namnet ”al-Qaida i Irak”. I februari 2014 bröt en väpnad strid ut mellan IS och en motsvarande grupp i Syrien, ”al-Nusra”. Al-Nusra har också anknytning till al-Qaida. Den centrala ledningen i al-Qaida valde att stötta al-Nusra och uteslöt IS från al-Qaidanätverket. IS vann likväl striden om al-Nusra och tog över områden i Syrien. Detta ledde till att IS kunde rekrytera många tidigare al-Nusra-soldater.

IS delar mycket av sin ideologi med al-Qaida men använder andra metoder för att nå sina mål. IS prioriterar etableringen av en islamsk stat, parallellt med kampen mot fienden. Gruppen ser en islamsk stat inte bara som ett mål, utan också som ett medel. IS har en mer fientlig inställning till shiamuslimer än al-Qaida har. De fokuserar också mer på ideologi och strategi, vilka de kommunicerar aktivt på internet. Där uppmanar de muslimer att stötta IS och flytta till den nybildade islamska staten. 

Al-Nusra-soldater inntar den syriske byen Idlib.

Efter att det bröt ut strider mellan islamistgrupperna IS och al-Nusra i Syrien är inte IS längre en del av al-Qaida. Foto: AFP Photo/Omar Haj Kadour/Scanpix

Kampen om landområden intensifieras

IS tog under 2014 kontroll över landområden i både Syrien och Irak. I Syrien har detta varit möjligt på grund av den kaotiska situationen inbördeskriget har fört med sig. IS stärktes samtidigt av stödet Saudiarabien, Qatar, USA och andra gav till upprorsgrupper i Syrien i kampen mot Assad-regimen. 

I Irak har regeringens säkerhetsstyrkor och militär inte varit starka nog för att slå tillbaka mot IS. I augusti 2014 tog IS kontroll över Iraks största damm, Mosuldammen. Dagen efter svarade USA med att bomba IS-mål i området. Att bekämpa IS har sedan dess prioriterats över att bekämpa Assad regimen.

Kart over områder IS kontrollerer eller har støtte.

IS har tagit kontroll över stora landområden i Irak och Syrien. Kartan är framställd av: FN/BBC

USA:s luftangrepp innebar ett stöd till irakisk-kurdiska militärstyrkor och statliga antiterror-styrkor, som tillsammans tog kontroll över dammen. Bombangreppen har fortsatt. USA har inte velat engagera egna marktrupper i kampen mot IS men har trots det avsevärt stor militär personalstyrka på plats i Irak.

Antal luftangrepp från den internationella koalitionen 2014-2015.

USA har samarbeidet tett med den irakiske regjeringen siden de okkuperte landet i 2003. Her er den tidligere amerikanske presidenten George W. Bush sammen med den tidligere irakiske presidenten Nouri al-Maliki i 2008. Foto: Wikimedia Commons.

USA har haft ett tätt samarbete med den irakiska regeringen sedan de ockuperade landet 2003. Här, 2008, ser vi tidigare amerikanska presidenten George W. Bush tillsammans med tidigare irakiska presidenten Nouri al-Maliki. Foto: Wikimedia Commons.    

Ökad amerikansk inblandning i Irak kan å ena sidan försvaga IS militärt. Å andra sidan har USA en lång och brokig historia i Irak och många av de irakiska invånarna vill bli av med den västerländska inblandningen i landet, vilket kan leda till att USA:s närvaro bidrar till att stärka IS politiskt.

IS ideologi: - "Vi är det nya kalifatet"

Konflikten med IS är i huvudsak en konflikt om makt och landområden, men den handlar också om ideologi. När IS deklarerade att de hade upprättat en islamsk stat, sa de samtidigt att gruppen är det nya kalifatet. Det är ett begrepp som har stor symbolisk betydelse inom islam. De olika muslimska imperierna som har existerat genom historien har ofta beskrivits som kalifat. Ett kalifat styrs av en kalif, som ses som en efterföljare till profeten Muhammed och en ledare för hela världens muslimer. En kalif har både religiös och politisk makt. Ett kalifat följer islamsk lag (sharia). IS' ideologi försöker alltså återställa det som beskrivs som en förlorad islamisk storhetstid, ett gyllene förflutet innan västerländsk imperialism och korrupta ledare. 

IS hävdar att de har legitimitet som kalifat och att detta bevisas av deras militära framgångar. Ledaren för IS, Abu Bakr al-Baghdadi, kan enligt det resonemanget göra anspråk på att vara en riktig kalif så länge IS gör militära framsteg. Det finns emellertid mycket få muslimer i världen som erkänner den islamiska staten (IS) som ett kalifat, och al-Baghdadi som en riktig kalif.

IS använder sig ofta av muslimska traditioner för att legitimera sina handlingar. Bild: Wikimedia Commons/Hossein Qollar Aqasi

Ideologin är en viktig del av förklaringen till de brutala våldsmetoder IS använder sig av. Brutaliteten visas ofta offentligt och utförs med symboliska våldsmetoder såsom halshuggning och korsfästelse. Förutom önskan att skapa rädsla kan glorifieringen av våld förstås genom ideologin - nämligen föreställningen att övermakt och militära segrar är det som visar Guds erkännande. Det brutala våldet kan alltså ses som IS försök att signalera att den islamska staten, IS, är ett legitimt kalifat med Gud på sin sida.

IS får stöd utifrån och utökar sina operationer

Ideologisk övertygelse är också en av flera möjliga orsaker till att krigare från andra länder än Irak och Syrien deltar i konflikten. I september 2014 uppskattade CIA att antalet IS-krigare i Syrien och Irak låg på någonstans mellan 20 000 och 31 500. De viktigaste rekryteringsområdena utanför västra Europa och Mellanöstern är länderna på Balkanhalvön och de länder som tidigare tillhörde Sovjetunionen. Säpo uppgav i juni 2016 att 160 svenskar beräknas strida för IS i Syrien och Irak.

Många av de utländska krigarna som IS rekryterar kommer från Tunisien och Saudiarabien.

I mars 2015 uttalade Boko Haram sitt stöd till IS. Boko Haram är en islamistisk terrorgrupp i Nigeria. IS har uttryckt uppskattning över Boko Harams stöd genom att uttrycka det som att kalifatet har utvidgat sig till att också inkludera en provins i västra Afrika. IS har också utfört terrorattacker utanför sina kärnområden i Mellanöstern, särskilt i Libyen och Jemen.

  • Läs mer om Boko Haram här
  • Läs mer om IS i Jemen här.

Terroristattacker i Europa

Fredagen den 13 november, 2015 genomfördes terroristattacker i Paris i Frankrike. Minst 129 människor dödades och IS tog på sig ansvaret för attacken. Detta ledde till ökad rädsla och säkerhetsåtgärder i Europa, utöver en upptrappning av Frankrikes bombkampanj mot IS i Mellanöstern.

Vilken roll IS ledning spelat för terrorangreppet i Paris är oklart. Ett sådant terrorangrepp går i alla fall i linje med ideologin och strategin IS har. Syftet är att öka motsättningarna mellan muslimer och icke-muslimer i Europa. IS hoppas att misstro och diskriminering av muslimer i Europa kommer att öka som en följd av islamistisk terror. Detta tror IS kommer att stärka dem ideologiskt, då de hävdar att västvärlden verkligen är emot muslimer och islam. Detta i sin tur kan leda till bättre möjligheter att rekrytera muslimer som inte längre känner sig välkomna i Europa.

Allvarlig situation för civilbefolkningen

Konflikten med IS har drabbat civilbefolkningen hårt i både Syrien och Irak.

Syrien var mitt i ett brutalt inbördeskrig när IS började få fäste i landet. Det finns inga säkra siffror på hur många som har flytt eller omkommit till följd av IS. Dessa är de samlade nyckeltalen för Syrien:

  • Mellan 300 000 och 400 000 människor har dödats, och över en miljon skadats sedan inbördeskriget bröt ut.
  • Mer än hälften av befolkningen har tvingats fly från sina hem, ofta flera gånger.
  • 13,5 miljoner är beroende av humanitär hjälp.

Källa och mer information (eng): UNOCHA (maj 2016).

Irak har i många år präglats av krig och intern ostabilitet, särskilt i samband med att konflikten med IS bröt ut på allvar.

  • Minst 3,5 miljoner irakier har tvingats fly från sina hem.
  • Runt 10 miljoner är i behov av humanitär hjälp.

Källa och mer information (eng): UNOCHA, april 2016

Flere millioner mennesker er drevet på flukt de siste årene. Bildet er fra flyktningleiren Domiz i Nord-Irak. Foto: Jodi Hilton/IRIN

Flera miljoner människor har drivits på flykt de senaste åren. Bilden är från flyktinglägret Domiz i norra Irak. Foto: Jodi Hilton/IRIN

FN:s roll i konflikten

FN har varit placerade i Irak sedan 1991, då på grund av Gulfkrigen där Irak invaderade Kuwait men sedan pressades tillbaka av en USA-ledd koalition med FN-mandat. FN har haft ett svårt uppdrag i Irak efter det att den USA-ledda ockupationen började 2003. Eftersom FN inledningsvis var emot invasionen har det varit svårt att reda ut vilken roll organisationen skulle ta i efterhand. FN associeras i hög grad med USA:s närvaro i landet, och har därför ofta setts som ett legitimt mål för de irakiska motståndsgrupper som slåss mot ockupationen. I augusti 2003 bombades FN:s huvudkontor i Bagdad och 22 människor dog. Då kallade FN hem de flesta av sina medarbetare.

Efter framväxten av IS har FN:s roll i Syrien och Irak förändrats. FN betecknar IS som en terrororganisation och FN:s säkerhetsråd har antagit flera resolutioner som riktar sig mot IS. En av resolutionerna hävdar att IS riktar sina angrepp mot civila baserat på deras etniska eller religiösa identitet, vilket kan vara ett brott mot mänskligheten. Resolutionen kräver att förövarna straffas.

Brott mot mänskliga rättigheter begångna av irakiska militära styrkor har också dokumenterats, inklusive utomrättsliga avrättningar av fångar. FN kräver därför att alla parter i konflikten säkerställer att skydda civilbefolkningen samt respekterar folkrätten. FN har dessutom bestämt att det inte ska förekomma handel med olja via IS, som nu har kontroll över områden som är rika på oljeresurser.

Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s livsmedelsprogram (WFP), FN:s barnfond (UNICEF) och flera andra FN-organ har bidragit med mat, vatten och andra mänskliga förnödenheter i Syrien och Irak. Det finns dock fortfarande stora områden där människor är i behov av akut hjälp och skydd, särskilt på de platser som FN inte har tillgång till på grund av den höga säkerhetsrisken.

FN har fredsbevarande styrkor i Irak (UNAMI) som samordnar de humanitära FN-organisationerna och FN-programmen i Irak, samt att säkerställa ett tätt samarbete mellan irakiska myndigheter och de olika FN-organen.

UNHCR laster nødhjelp på et fly som skal til Erbil, nord i Irak. Foto: UNHCR/T. Fauszt

UNHCR lastar nödhjälp på ett flyg som ska till Erbil i norra Irak. Foto: UNHCR/T. Fauszt 

Source: UN News Centre, IRIN News, NTB i Dagbladet, Klasskampen og NRK, Institute for the Study of War, The Guardian, Uppsala Conflict Data Program, CIA og PST i Aftenposten.

Svenska FN-förbundet © 2017