Introduktion
Den huvudsakliga konflikten i Jemen idag står mellan de statliga myndigheterna och rebeller från Huthirörelsen. Huthier representerar den shiamuslimska befolkningen från norra Jemen och stöttas av Iran. En militärkoalition ledd av Saudiarabien har deltagit på myndigheternas sida sedan 2015 då konflikten eskalerade till ett brutalt inbördeskrig.
Bakgrund
Sedan de osmanska styrkorna drog sig tillbaka från Jemen efter första världskriget (1918) har Jemen präglats av politisk oro, kuppförsök och väpnade sammandrabbningar. Jemen var då uppdelat i två stater; Nordjemen och Sydjemen. Jemen som självständig stat bildades år 1990, men med starka motsättningar mellan olika grupper.
Den största konflikten i Jemen idag står först och främst mellan rebeller från Huthier i norr och de statliga myndigheterna, med stöd från olika håll. Konflikten mellan Huthirörelsen och myndigheterna sträcker sig tillbaka till år 2004, men fick en vändpunkt då den dåvarande diktatorn Ali Abdullah Saleh var tvungen att avgå som president på grund av upproret under den arabiska våren 2011. Abed Rabbo Mansour Hadi tog över som president i det som skulle vara en övergångsperiod till skapandet av en ny grundlag. Detta var något som Saudiarabien satte press till att få igenom.
Den utlösande orsaken till konflikten
Medan arbetet av den nya grundlagen pågick stärkte Huthirebellerna sin maktposition i nord. Statsmakten hade blivit försvagad på grund av splittring i regeringsstyrkorna – några stöttade president Hadi och andra förblev lojala till den avgångne presidenten Saleh. Det makvakuum som uppstod efter en svag regering, kombinerat med en splittring inom den politiska processen, ledde till att Huthirebellerna startade en statskupp. Hösten 2014 tog de kontroll över huvudstaden Sanaa och avsatte i februari 2015 presidenten Hadi. Huthirebellerna allierade sig samtidigt med Saleh och de tidigare regeringsstyrkorna som varit lojala till honom.
Statskuppen utlöste kriget som fortfarande pågår i Jemen. Den internationellt ansedda Hadiregeringen bad om hjälp utifrån för att bekämpa Huthi/Saleh-alliansen och i mars 2015 började en Saudiledd militärkoalition att bomba Huthier i syfte att återinföra Hadiregeringen. Det uppstod samtidigt som anti-Huthiergrupper i söder, som lokala al-Qaida-medlemmar och sympatisörer var en del av.
Huthi/Saleh-alliansen varade fram till december 2017. Saleh blev dödad av Huthirebellerna bara två dagar efter att han valt att bryta alliansen och sagt att han ville starta samtal med Saudiarabien.
Aktörerna
- Huthirebellerna – rebellerna i nord, representerar en lokal shiamuslimsk inriktning (zaidism).
- Myndigheterna och president Hadi – Abed Rabbo Mansour Hadi är den internationellt erkände presidenten i Jemen.
- Saudiarabien – leder en militärkoalition dominerad av sunnimuslimska länder som stöttar Hadiregeringen.
- USA, Storbritannien, Frankrike och andra – stöttar den Saudiledda koalitionen med vapen m.m.
- Anti-Huthistyrkor – består av olika lokala grupperingar i söder, primärt sunnimuslimer, som ser på en Huthiexpandering från nord som ett shiamuslimskt hot.
- Al-Qaida – en jihadistisk grupp med en ideologi om terrorism mot västvärlden. Är samtidigt en lokal grupp i Jemen som krigar mot Huthier.
- Iran – en shiamuslimsk stormakt i regionen och ärkefiende till Saudiarabien. Iran har i ökad grad gett sitt stöd till Huthier.
Vad vill huthirörelsen?
Huthirörelsen är uppkallad efter grundaren och den första ledaren Hussein al-Huthi. Rörelsen hävdar att de kämpar för rättigheter de inte fått uppfyllda, framförallt knutna till deras identitet som zaidier. Zaidism är en lokal inriktning inom shia-islam och zaidierna utgör cirka en tredjedel av Jemens befolkning. De regerade i Nordjemen under nästan tusen år, fram till 1962. Huthirörelsen är också kända som Ansar Allah, vilket betyder ”guds hjälpare”.
Huthier kräver bland annat att befolkningen i norra Jemen ska få bättre representation i statens maktapparat. Sedan 2004 har det varit strider mellan regeringsstyrkorna och Huthirörelsen. Målet för Huthier har varit större självbestämmanderätt över sina områden i norr samt ett beskydd av zaidiernas religiösa och kulturella traditioner. De strider mot vad de anser vara ett ökande sunni-islamistiskt hot. Huthiernas oro försvann inte efter regimskiftet efter den arabiska våren eftersom Saudiarabien stod bakom den nya regimen. Huthier hävdar även att deras övertagande av nya områden i syd handlar om att försvaga extremistgrupper som al-Qaida.
Underliggande orsaker och drivkrafter i konflikten
De grundläggande drivkrafterna till konflikterna i Jemen har att göra med olika former av politiskt och ekonomiskt missnöje hos befolkningen. Dessa kom till uttryck under den arabiska våren 2011 och handlar om fattigdom, arbetslöshet, vattenbrist och korruption i kombination med avsaknad på demokrati och politisk representation.
Redan före krigen eskalerade år 2014 var Jemen det fattigaste landet i den arabiska världen där vattenbrist var ett av landets största problem. Under 2015 levde hälften av befolkningen på mindre än två dollar om dagen och utan tillgång till rent vatten och goda sanitära förhållanden. Kriget har förvärrat situationen och skapat en hungerkatastrof och utbredning av sjukdomen kolera.
I tillägg till detta är Jemen utsatt för terrorism från al-Qaida och Den islamiska staten (IS) och USA:s drönarkrigsföring mot dessa. Bägge delar bidrar till rädsla och ilska hos befolkningen. Det har också skapat en ökad misstro till myndigheter som under en längre tid tillåtit USA att bomba i Jemen, och som varken vill eller kan bekämpa terrorismen på egen hand.
En annan faktor som bidrar till de våldsamma konflikterna är att Jemen är ett av de länder i världen som har störst vapentäthet. De flesta vuxna har tillgång till ett modernt handvapen och flera lokala grupper har även pansarfordon, luftvärnsraketer och artilleri. Det geografiska läget gör också att landet påverkas av turbulensen i andra länder, bland annat konflikten i Somalia.
Andra staters roll i konflikten
Den 26 mars 2015 började grannlandet Saudiarabien tillsammans med allierade att bomba Huthimål i Jemen. Den militära operationen framställs som ett svar på president Hadis uppfordran om hjälp. Koalitionen leds av Saudiarabien med stöttning av Förenta Arabemiraten, Bahrain, Kuwait, Sudan, Marocko, Egypten, Senegal och Jordanien.
Qatar var från början med i koalitionen men drog sig ur år 2017 till följd av en politisk konflikt med flera av de andra arabiska länderna i koalitionen. Koalitionens konflikt med Qatar har också skapat en oro inom Hadiregeringen eftersom några av regeringsmedlemmarna stöttar Qatar. (Senare uppstod också en konflikt mellan Hadi-regeringen och anti-Huthi-styrkor som önskade mer självstyre i söder, då sistnämnda tog kontroll över staden Aden i augusti 2019. Den här konflikten löste sig senare samma år).
USA, Storbritannien och Frankrike har stött koalitionen genom logistik och underrättelsetjänster i tillägg till ökad vapenhandel till länderna inom koalitionen. USA har också fortsatt med sina bombangrepp från luften mot påstådda al-Qaida mål i Jemen, som en förlängning av de så kallade globala krigen mot terrorism som startade år 2001. Somalia har stöttat den Saudiledda koalitionen genom att tillåta användning av somaliska militärbaser samt luft- och sjöområden.
FN, EU, Iran och Ryssland har kritiserat koalitionens inblandning i konflikten, delvis på grund av att bombningarna och blockaden lett till en förvärrad humanitär situation för civilbefolkningen i Jemen.
Saudiarabien, Iran och förenande Arabemiraten
Saudiarabien och deras allierade ser Huthierna som om de är en iransk aktör. Iran och Huthier avvisar detta och nekar samtidigt att Huthier tar emot stöd från Iran. Sanningen är att Huthirebellerna har egna mål och intressen, men att de i ökande grad fått stöd från Iran genom bland annat vapenleveranser. FN-sanktioner mot Iran förbjuder Iran att exportera vapen till Jemen.
Medan Saudiarabien tagit ledningen i kampen mot Huthier i nord, har de förenade Arabemiraten lett kampen i de sydliga delarna av Jemen. Under 2018 blev det avslöjat att förenta Arabemiraten utfört tortyr mot jemeniter, och att de håller politiska fångar i 18 hemliga fängelser som landet upprättat i Jemen som en del av kriget mot Huthier. Sudan och Frankrike har också haft markstyrkor närvarande i Jemen.
Jemenkonflikten och COVID-19
I och med viruset COVID-19 har den humanitära krisen i Jemen aldrig varit värre och i juli 2020 avslöjade Mark Lowcock, chef för FN:s organ för katastrofhjälp, att endast 18% av de pengar som krävs för 2020 har emottagits. Journalister och nyhetskanaler har år 2020 förutspått att effekterna av COVID-19 i det redan utsatta landet kan leda till att Jemen raderas från kartor över hela världen. Då fallen av COVID-19 i landet snabbt multipliceras och internationella humanitära organisationer tvingar lämna sina projekt kan viruset vara slutet för landet.
WHO har den 13 september 2020 bekräftat 2013 fall och 583 dödsfall. Uppgifterna från Huthi-kontrollerade områden är dock oklara och många fruktar att det verkliga antalet fall i Jemen är mycket högre än vad som har bekräftats. Med landet i krig, spridd hungersnöd och undernäring bland befolkningen, ett redan kollapsat hälsosystem och den allvarliga bristen på nödvändig utrustning så har Jemen inte kapacitet att hantera spridningen av viruset utan internationell intervention och hjälp.
COVID-19 är inte det enda nya problemet som Jemen stått inför år 2020. Landet har även kämpat med svärmar av ökengräshoppor som hotar livsmedelssäkerheten ytterligare. Det förutspås att svärmar kan öka i Jemen under hösten på grund av ytterligare gynnsamma förhållanden. Ett ytterligare hot är ett oljetankfartyg, FSO Safer, som ligger strandat utanför Jemens kust. Fartyget ägs officiellt av Jemens regering, men kontrolleras av Huthirebellerna sedan 2015. Det rapporterades att fartyget började läcka år 2019 och därefter övergavs, medan det försämrades ytterligare 2020. Om fartyget lämnas där det är, riskerar det att orsaka ett stort oljeutsläpp, en explosion eller brand, vilket skulle få katastrofala konsekvenser för Jemen och regionen – både ur ett humanitärt perspektiv och ett miljömässigt.
Jemenkonflikten 2021
Under våren 2021 är kriget i Jemen fortfarande lika intensivt och svältkatastrofen är förvärrad. I februari inledde Huthier en militäroffensiv mot den regeringsstyrda staden Marib, en oljerik stad i mitten av landet. Striden om den här staden kommer troligen att prägla hela bilden av konflikten under 2021.
Saudiarabien har fortsatt sina bombangrepp i Jemen och hamnstaden Hodeiadah, där internationell nödhjälp mottas, har drabbats hårt. Huthirörelsen skickar regelbundet drönare och raketer mot Saudiarabien, som i regel skjuts ner av det Saudiska luftförsvaret.
Efter att Joe Biden tog över som USA:s president har tonen mot Saudiarabien blivit mer kritisk. USA har dock ett fortsatt starkt ekonomiskt intresse och vill bibehålla den goda relationen med Saudiarabien, vilket kan göra det svårt för Biden att sätta tillräcklig press på Saudiarabien att avsluta kriget i Jemen.
Den humanitära situationen
- I mars 2022 rapporterade flera FN:s humanitära organisationer att över 17 miljoner människor i Jemen har osäker tillgång till mat, och att så många som 161 000 människor förväntas dö av svält under året.
- I början av 2021 var över 3,6 miljoner jemeniter internt fördrivna, enligt norska flyktingrådet (2022).
- FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter rapporterade i september 2017 att bombningen från den Saudiledda koalitionen var huvudorsaken till civila dödsfall i Jemen. Detta klargjordes desto mer i augusti 2018 då Saudiarabien bombade en skolbuss i Jemen och minst 40 barn dödades.
- I augusti 2016 påpekade redaktionen på The New York Times och The Guardian att USA och Storbritannien, med tanke på deras avgörande stöd till Saudiarabien, är indirekt ansvariga för det höga civila dödsantalet i Jemen.
- Från början av 2015 till slutet av 2019 har cirka 233 000 människor förlorat sina liv till följd av kriget enligt FN, antingen direkt i kriget eller indirekt av sjukdomar eller andra dödliga konsekvenser orsakade av kriget.
- Under kriget i Jemen har över 3 miljoner människor tvingats lämna sina hem, varav 270 000 har flytt landet. Över 20 miljoner invånare är i behov av humanitär hjälp och för ca 11 miljoner invånare är behovet akut.
FN:s roll i konflikten
I februari 2014 gav FN:s säkerhetsråd mandat till att utföra sanktioner mot grupper som skapat oro i Jemen. FN-observatörer runt sanktionen hävdade i en rapport från januari 2016 att både den saudiledda koalitionen och Huthirebellerna har attackerat civila och att dessa attacker möjligen är ett brott mot mänskliga rättigheter.
I april 2015 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2216, som la grunden för senare fredsförhandlingar. De tog ställning mot Huthirebellerna och krävde att de skulle ge upp maktövertagandet av deras ledande företrädare. Resolutionen erkände samtidigt Hadiregeringen som Jemens legitima myndighet och införde vapenembargo mot Huthirebellerna. Beslutet har fått kritik för att vara ensidig mot Huthirebellerna och därmed inte skapa tillräckligt med utrymme för förhandlingar.
FN som fredsförhandlare
Förhandlingarna mellan regeringen och Huthirörelsen har delvis förts i FN:s regi. Vapenvila, militärisk nedrustning i städerna och en gemensam samlingsregering är bland de mål FN arbetat med att få deltagande parter att bli eniga om.
I februari 2018 tog den brittiska Martin Griffiths över som FN:s särskilda sändebud i Jemen. Han har varit särskilt angelägen om att förhandla fram en lösning i den Huthikontrollerade hamnstaden Hodeida, där en våldsam kamp om kontrollen kan få katastrofala följder för civilbefolkningen.
I december 2018 skrev parterna under det så kallade Stockholmsavtalet, där de bland annat enades om en vapenvila i och runt hamnstaden Hodeida samt accepterade FN-stöd för att hantera och övervaka hamnen, så viktiga livsmedel kunde importeras till hamnen. Stockholmsavtalet var ett viktigt steg mot en framförhandlad lösning på konflikten. Stockholmsavtalet följdes upp av FN:s säkerhetsråd, som stöttade avtalet och inrättade en FN-enhet, UNMHA, som skulle säkerställa att avtalet följdes.
I november 2019 undertecknades Riyadhavtalet mellan Hadiregeringen och STC (de anti-Huthi-styrkor som önskar mer självstyre i söder). FN:s särskilda sändebud sa att avtalet var ett viktigt steg i rätt riktning, men att det fortfarande är en lång väg att gå för att skapa en varaktig fredslösning i Jemen. Utvecklingen 2020 har visat att kriget fortsätter.
Sveriges roll i konflikten
När det gäller konflikten i Jemen har Sverige länge drivit på för vapenvila och aktivt undvikit att ta ställning mellan parterna. Detta trots att Sverige exporterat vapen till både Förenade Arabemiraten och Saudiarabien.
Sverige var tillfällig medlem i FN:s säkerhetsråd under 2017-2018. Under perioden i säkerhetsrådet framhöll Sverige bland annat att det är alarmerande att så många som 14 miljoner hotas av svält i Jemen. För att förbättra situationen bidrar Sverige med humanitärt bistånd till Jemen som sedan 2019 uppgått till över 300 miljoner årligen. Sedan 2019 har Sverige även en observatör i Jemen.
2018 stod Sverige värd för en fredskonferens om Jemen, vilket ledde till det så kallade Stockholmsavtalet. I mars 2021 stod även Sverige som medvärd för FN:s internationella givarkonferens tillsammans med Schweiz. Konferensen resulterade i löften om 1,7 miljarder US dollar i humanitärt stöd till Jemen, vilket sågs som en besvikelse hos FN då det var en miljard lägre än bidragen för 2019.
Relaterade länder och konflikter
Läs våra landsprofiler för länder som är inblandade i konflikten:
Läs våra konfliktprofiler relaterade till Jemenkonflikten:
Läs Svenska FN-förbundets rollspelsmaterial om konflikten i Jemen här.