Hopp til innhold

Afghanistan

Islamiska republiken Afghanistan

Över 30 år av krig har gjort Afghanistan till ett av världens fattigaste och minst utvecklade länder.

Uppdaterat 23.08.2016

Geografi och miljö

Den största delen av Afghanistan består av fjällterräng, djupa dalar och höga berg med toppar på omkring 7000 meter över havet. Det högsta berget heter Noshaq och är 7492 meter högt. Hindukush-bergen, som går nordöst vid gränsen till Kina och Pakistan, sträcker sig söderut djupt in i Afghanistan och skiljer de nordliga provinserna med resten av landet. Här förekommer det ett typiskt inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Torka, jorderosion, och brist på rent dricksvatten är ett stort problem för befolkningen. Det är även glest med skog i landet. Samtidigt har Afghanistan tillgång till fördelaktiga naturförhållanden. I norr finns lågliggande slättlanskap med relativt bördig mark och på våren rinner smältvatten från Hindukush ned till floder, sjöar och bäckar. Merparten av vattnet rinner dock ut ur landet. De gamla bevattningsanläggningarna är förstörda och kostnaderna för att reparera dessa uppskattas till 2 miljarder amerikanska dollar.     

Hammoudsjön

Ecoprint

0.3 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Afghanistan, skulle vi behöva 0.3 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Afghanistan har varit en viktig genomfart för handel och resande mellan öst och väst sedan antiken då den gamla Sidenvägen gick genom landet. Landet har varit erövrat av perser, greker, tadjiker och mongoler. Först på 1700-talet blev landet självständigt när det moderna Afghanistan grundades av Ahmad Shah Durrani. Landet hade tidvis kontroll över stora delar av dagens Pakistan och Iran med på 1800-talet hamnade landet i konflikt med britterna som styrde i Indien. I ett fredsavtal från 1919 tvingades Afghanistan att ge upp stora områden i dagens Pakistan. Under 1900-talet ledde en dålig ekonomisk utveckling till interna konflikter och år 1973 avsattes landets kung i en statskupp. År 1979 invaderade Sovjetunionen för att stötta kommunistpartiet, som hade tagit makten året innan. Ockupationen väckte motstånd hos befolkningen som blev stöttade med pengar och vapen från USA. Mer än 800 000 afghaner blev dödade och fler än 5 miljoner flydde landet. När Sovjetunionen drog sig ur år 1989 lämnades ett Afghanistan i kris. Detta resulterade i ytterligare sju år av inbördeskrig innan de islamistiska talibanerna tog makten. Talibanregimen var totalitärt styre där oppositionella blev förföljda och kvinnor nekades tillgång till arbete och utbildning. Trots detta representerade talibanerna ett efterlängtat lugn för många afghaner, efter många år av väpnad konflikt.

Den 11:e september 2001 angrep det Afghanistan-baserade terrornätverket al-Qaida USA, vilket ledde till att USA invaderade Afghanistan. Sedan 2003 har det förekommit en väpnad konflikt mellan den internationella och amerikanska styrkan (ISAF) och talibanerna.

Du hittar mer information om konflikten bland länkarna till höger.

Samhälle och politik

Afghanistan är en islamsk republik som är organiserat som en förbundsrepublik. Republiken är indelad i 34 provinser och dessa provinser är sedan indelade i totalt 398 distrikt. Landet styrs av en direktvald president som har ansvar för landets utrikespolitik, försvarspolitik och medborgerliga rättigheter. Presidenten är både regeringschef och leder militären, och kan lägga veto på lagförslag i nationalförsamlingen. Nationalförsamlingen består av två kamrar; en folkvald församling med 250 representanter (Wolesi Jirga) och ett slags underhus bestående av 102 representanter.

De federala myndigheterna har emellertid lite kontroll utanför huvudstaden Kabul. Den pågående konfliken mellan talibanerna, de federala myndigheterna och den internationella styrkan har gradvis försvagat Afghanistans regering på senare år. Många i Afghanistan är missnöjda med den utländska militära närvaron och stöttar därför talibanerna, men många stödjer också regeringen. Det finns mycket korruption och tillgången till vård och utbildning är dålig. Tillgången till utbildning har blivit bättre sedan talibanregimen störtades, särskilt för flickor, men tillgången till välfärdstjänster  är fortfarande dålig utanför huvudstaden Kabul.

Ekonomi och handel

Många decennier av krig och konflikt har lett till att Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Landet har relativt många naturresurser som bland annat kol, koppar och järnmalm. Det finns också olja och naturgas, men dessa naturresurser har inte blivit särskilt utnyttjade på grund av oroligheterna i landet och bristfälliga möjligheter till transport. Servicesektorn är växer, men fortfarande arbetar mellan 60 och 80 procent av befolkningen inom jordbruket. Afghanistan är i nuläget helt beroende av internationellt bistånd. Trots att det har skett ekonomisk tillväxt i landet sedan talibanerna blev störtade, samt att utländskt bistånd och investeringar ökar, så kämpar regeringen i Kabul med att få landet på fötter. Svårigheterna att få igång ekonomin har sin grund i många år av väpnad konflikt, korruption, hög kriminalitet samt en svag statsapparat. Olaglig opiumproduktion utgör en stor del i den afghanska ekonomin, även om detta inte syns i den officiella statistiken.

Kort om

Afganistans flagg

Huvudstad:

Kabul

Etniska grupper:

Pashtun 42 %, tadzjiker 27 %, hasarer 9 %, uzbeker 9 %, aimaker 4 %, turkmener 3 %, andra 6 %

Språk:

Afghanpersiska/dari, pashtun, uzbekisk, turkmenska och andra

Religion:

Sunnimuslimer 80 %, shiamuslimer 19 %, andra/ingen/ospecificerad 1 %

Politisk ledare:

Hamid Karzai

Befolkningsmängd:

32 006 788

Government:

Republik

Areal:

652 230 kvadratkilometer

Valuta:

Afghani

BNI per citizen:

1 946 PPP$

Nationaldag:

19 augusti

Satellitbilder

Vattentillförsel: Hammoudsjön

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Krig och konflikter

Svenska FN-förbundet © 2016