Afghanistan
Afghanistan är ett fattigt land i Centralasien som har präglats av hård krigsföring de tre senaste årtiondena.
Uppdaterat 20.08.2010
Geografi och miljö
Den största delen av Afghanistan består av fjällterräng, djupa dalar och höga berg med toppar på omkring 7000 meter över havet. I de norra områdena består av låglänt landskap med mycket bördig jord, där det drivs omfattande jordbruk. I de södra delarna av landet finns torra, ökenliknande områden, vid gränsen till Iran och Pakistan. Ett antal större floder rinner genom landet på väg till Centralasien, bland annat Amu-Darja och Helmand. Afghanistan har ett typiskt inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Landet brottas med torka och jorderosion och har brist på rent dricksvatten vilket är ett ständigt problem för befolkningen. Flera årtionden av krig utan en fungerande central myndighet har bidragit till förstörelse av stora landområden som är täckta av minor eller oanvändbara på grund av avfall från tungmetaller. De redan glesa skogsområdena har blivit ännu tunnare på senare vilket är ett resultat av okontrollerad skogsavverkning.
Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Afghanistan, skulle vi behöva 0.3 jordklot. Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.
Historia
Afghanistan har varit en viktig genomfart för handel och resande mellan öst och väst sedan antiken då den gamla Sidenvägen gick genom landet. Dagens Afghanistan erövrades av Alexander den store ca 300 f.Kr. och ockuperades senare av turkiska och persiska imperier som uppstod i grannländerna. Först på 1700-talet blev landet mer eller mindre självständigt.
På 1800-talet kämpade de ryska och brittiska styrkorna för att få kontroll över området och den svaga afghanska statsmakten föll samman. När Storbritannien gradvis drog sig tillbaka på 1920-talet fick afghanerna mer kontroll över området. Efter andra världskriget föll landet låg landet under sovjetiskt makt, men utan att förenas med unionen. År 1978 begick det afghanska kommunistpartiet en statskupp med sovjetisk hjälp, men redan året efter störtades kommunisterna igen. Sovjetunionen svarade med att invadera landet, en ockupation som varade i tio år. När ryssarna drog sig ut efterlämnade de sig ett ödelagt land utan statliga strukturer, där den fundamentalistiska islamistiska talibanrörelsen till slut kom till makten.
Ledarna i grannländerna har med jämna mellanrum invaderat Afghanistan. På 70-talet var det särskilt Sovjetunionen som påverkade den politiska situationen och så småningom invaderade de landet och tillsatte en sovjetvänlig regering. Därefter följde många års intensiv inbördeskrig mot oppositionen som organiserade sig i den nationalistiska, muslimska rörelsen Mujahedin, där likaså talibanerna hade sina rötter. Denna militanta och fundamentalistiska religiösa rörelse lovade att det skulle bli slut på krig och korruption och fick snabbt anhängare i ett land som längtade efter stabilitet. År 1996 fick de kontroll över Kabul och förklarade Afghanistan som en ”ren islamisk stat”. Talibanernas nära anknytning till terrornätverket Al-Qaida och Usama Bin Laden medverkade till att landet kom i rampljuset efter terroraktionen i USA den 11:e september år 2001. Man förmodade att Bin Laden var hjärnan bakom aktionen och att han uppehöll sig i Afghanistan. Då Talibanerna vägrade lämna ut Bin Laden gick en multinationell styrka, under ledning av USA, till krig. Efter två månaders intensiva strider gav talibanerna upp och landet tilldelades en demokratiskt vald regering. Den politiska situationen i landet är däremot långt ifrån stabil och talibanerna spelar fortfarande en framträdande roll på Afghanistans politiska scen.
Samhälle och politik
Talibanerna störtades när USA invaderade Afghanistan år 2001. Sedan dess har den afghanska politiken präglats av ockupationsmaktens försök till att bygga upp en fungerande central myndighet. Detta har inte fungerat så bra eftersom rebellstyrkorna, med nära band till talibanerna, har fortsatt kampen. Rebeller med sina baser i grannländerna har också deltagit aktivt i kampen för att få ut ockupanterna. Stora delar av befolkningen erkänner inte den regering som utses av ockupationsstyrkorna och rebeller har fått ökat stöd från den krigströtta och utarmade befolkningen. Stora delar av det afghanska samhället är helt ur funktion efter många årtionden med krig. Befolkningen saknar utbildning, korruptionen påverkar alla offentliga organ och det finns inget fungerande system för hälsovård eller rättsväsen. Vad som än händer i förhållandet till ockupationsstyrkan står Afghanistan inför enorma utmaningar som väntar då landet ska försöka bygga upp landet från grunden.
Ekonomi och handel
Afghanistan har relativt stora naturresurser i form av mineraler såsom, kol, koppar och järnmalm. Det finns även en del olja och naturgas. Dessa resurser har i allmänhet inte utnyttjats på grund av oroligheterna i landet och eftersom Afghanistan saknar ordentliga vägar och transportmöjligheter. Det finna inte heller något privat näringsliv som kan investera och skapa tillväxt i ekonomin, eftersom majoriteten av befolkningen försörjer sig genom handel och transaktioner genom den svarta delen av ekonomin. Landets viktigaste tillgång är jordbruket där det odlas flera olika grödor. En stor del av ekonomin kommer även från opiumet då landet idag är en av världens största narkotikaproducenter. En fattig bonde tjänar många gånger mer på att odla opiumvallmo än andra grödor.
Andra landprofiler
Kontinent/region
Asien
Satellitbilder
Hammoud sjön
Medlemskap/deltagande
Alliansfria stater
Förenta nationerna (FN)
G77
Minst utvecklade länder
U-länder utan kust
Världsbanken
Afghanistan blev medlem i FN 1946.
Afghanistan
Afghanistans historia kännetecknas av krig och våld.Afghanistan har haft en utsatt position på grund av sitt läge i Centralasien med Iran, Pakistan, Indien och Kina som gränsande länder. Makthavare i dessa länder har upprepade gånger invaderat Afghanistan. Rivaliteten mellan olika krigsherrar har dominerat landets politiska scen. Krigsherrarna har traditionellt styrt sina områden med hjälp av privata härar.
Läs mer
Terroristgruppen Al-Qaida har blivit en viktig symbol för militanta muslimer i många länder. Gruppen har som målsättning att etablera ett religiöst styre i den muslimska världen. Det har medfört en långvarig och blodig konflikt med värdens enda kvarvarande stormakt, USA.
Läs mer