Bahamas
Detta karibiska semesterparadis klarar sig bra ekonomiskt trots avsaknaden av värdefulla naturresurser. Den globala finanskrisen hotar dock turistnäringen.
Uppdaterat 06.11.2006
Geografi och miljö
Bahamas består av femton större och cirka 700 mindre öar av korallkalksten. Ögruppen sträcker sig nästan 80 mil från Haiti i sydost till Florida i nordväst och har ca 2400 rev och sandbankar. Endast 5,4 % av Bahamas är mark, oftast täckt av vatten. De fyra största öarna, Andros, Great Abaco, Great Inagua och Grand Bahama, utgör mer än två tredjedelar av landområdet. Det finns stora skogar av karibisk tall. Tillgången till sötvatten är mycket begränsad på Bahamas. Det finns inga floder och regnvattnet försvinner ned i den porösa kalkstenen. Därför måste invånarna samla regnvatten i cisterner och bassänger. Bahamas har ett subtropiskt klimat. Vintrarna är milda och somrarna är varma och fuktiga. Från juni till september är det regnperiod. Tropiska orkaner förekommer på hösten och de kan orsaka stora skador. Ögruppen är mycket känslig för klimatförändringar. De marina ekosystemen tål inte stora temperaturskillnader och 80 % av landområdena ligger endast 1,5 meter över havet vilket gör landet mycket känsligt för höjningar av havsnivån.
Historia
Det sägs att Columbus för första gången satte sin fot i Nya världen när han landsteg på en av Bahamas öar 1492. Spanjorerna var dock inte intresserade av öarna eftersom de saknade ädelstenar. Istället utnyttjade de arawakerna, fiskarna på Bahamas, som slavar i guldgruvor i andra delar av det spanska imperiet. Redan år 1520 var ögruppen tömd på folk. Det skulle ta århundraden innan britterna anlände och insåg öns strategiska värde. Bahamas koloniserades av britter och deras afrikanska slavar. Fram till 1834 var den viktigaste ekonomiska verksamheten slavhandel, sjöröveri och smuggling. Den vita eliten dominerade i 300 år. År 1942 demonstrerade svarta arbetare mot lönediskriminering, och elva år senare bildades landets första politiska parti. Det progressiva liberala partiet, PLP, samlade den svarta befolkningen och fick ett allt större politiskt inflytande. 1973 blev Bahamas självständigt från Storbritannien, och PLP ledde landet fram till 1992. Landet har sedan självständigheten dominerats av två politiska partier. FNM, The Free National Movement, bildades 1973. PLP förlorade makten i valet 1992 efter att ha försvagats av korruptionsanklagelser, men återtog makten tio år senare.
Samhälle och politik
Bahamas leds av FNM som vann valet 2007. Skillnaden mellan de två partierna är dock inte så stor. Båda är med internationella mått mittenpartier, men FNM fokuserar mer på marknadsekonomi. Bahamas är ett medlemsland i Samväldet – en frivillig sammanslutning av Storbritannien och forna brittiska kolonier. Den brittiska drottningen är statschef, men hon har bara en symbolisk roll. Bahamas har idag en bra relation med USA, men det har inte alltid varit så. Landet har varit en fristad för penningtvätt och narkotikasmuggling. För närvarande arbetar den amerikanska kustbevakningen med Bahamas för att stoppa smuggling och olaglig invandring. Sedan 1960-talet har haitier och kubaner kom till Bahamas för att arbeta. Antalet papperslösa invandrare har ökat de senaste åren, och människorättsorganisationer rapporterar om övergrepp och omänskliga förhållanden i landets enda flyktingförläggning. Bahamanerna har i genomsnitt en hög levnadsstandard, men de sociala skillnaderna är stora. Välfärdssystemet är relativt väl utvecklat med gratis skolgång i tolv år. Våld mot kvinnor är ett stort problem och nästan hälften av alla kvinnomord sker i hemmet.
Ekonomi och handel
Bahamas är ett av de rikaste länderna i Karibien. Utlandsskulden är liten tack vare turistintäkterna. På 1950-talet byggdes turistindustrin upp och 2006 stod den för nästan 1/3 av BNP. Var sjätte invånare arbetar med turism och varje år besöker mellan 4,5 och 5 miljoner turister landet. 80 % av turisterna är amerikaner, och landets ekonomi är starkt beroende av tillståndet i USA. Turismen drabbades hårt av terroristattacken i USA 2001. Ekonomin lyckades återhämta sig men lider av efterdyningarna av den globala finansiella krisen från 2008. Bahamas har varken moms eller inkomstskatt. Statskassan får in pengar från importavgifter och försäljning av statliga företag. Utländska företag har etablerats i Freetown, en frizon utan tullar och skatter. Eftersom landet har dålig jordmån och få naturtillgångar måste det mesta importeras. USA är den viktigaste handelspartnern. Fisk och skaldjur står för 1/5 av exportintäkterna och landet exporterar främst till USA, Kanada och EU-länderna.
Andra landprofiler
Kontinent/region
Amerika
Västindien
Medlemskap/deltagande
Alliansfria stater
Förenta nationerna (FN)
G77
Små ö-u-länder
Världsbanken
Bahamas blev medlem i FN 1973.