Burma
Myanmar
Burma har sedan år 1988 varit styrt av en brutal militärjunta. Landet är en av de största i Sydostasien, men även det mest isolerade och sämst utvecklade i hela världen. Omvärldens försök till påverkan med sanktioner har hittills varit misslyckade.
Uppdaterat 24.08.2010
Geografi och miljö
Burma kan delas in i tre geografiska regioner: bergskedjan i väst, de centrala slättlandskapen i mitten av landet och den högliggande Shanplatån i öst. De många bergskedjorna sprider sig från Himalaya och går genom hela landet. Mellan bergen ligger många djupa och långsträckta dalar. Mer än halva landet är täckt av skog och kustområdena har rik, fruktbar jordmån. Klimatet är tropiskt med stora variationer mellan årstiderna och mycket nederbörd under regnperioden. Det lyder höga genomsnittstemperaturer i hela landet, men med vissa olikheter mellan syd och norr. Utsläpp från industrier utgör inte något stort problem, men däremot skogsskövling och utsläpp från oljeutvinning.
Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Burma, skulle vi behöva 1 jordklot. Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.
Historia
Dagens Burma var ett eget rike redan på 1000-talet, men efter Kublai Khans plundring under 1200-talet gick området in i en lång period av instabilitet med olika härskare. Inte förens på mitten av 1700-talet kunde ett långvarit styre över området etableras. Det var Shan-kungadömet i norr som tog kontrollen över de sydliga delarna och på det sättet blev rikstäckande. Utvidgandet av det brittiska imperiet till det sydöstliga Asien under tidigt 1800-tal resulterade i en serie erövringsanfall i Burma, som slutade med att landet blev en del av det brittiska Indien år 1886. År 1948 blev landet självständigt men gick in i en politisk kris och år 1962 genomfördes en militärkupp som tog över makten. Befolkningens protester blev nedtystade av den hårda militären. År 1974 döptes landet om till Socialistiska republiken Burma och det burmesiska socialistiska programpartiet styrde politiken. Partiet fortsatte att vara ensamt parti fram till år 1988 då en ny militärkupp avsatte hela den politiska ledningen och tilldelade ministerpostrar till de militära ledarna.
Samhälle och politik
Burma styrs diktatoriskt av Statliga rådet för fred och utveckling (SPDC) som är en militär sammansättning av 12 generaler. Juntan har haft makten sedan militärkuppen i 1988 och har gjort Burma till ett av de mest stängda och korrumperade länderna i världen. Aung San Suu Kyi, partiledare för det viktigaste opinionspartiet och människorättsaktivist, blev satt i husarrest år 1989. Behandlingen av Suu Kyie har gjort att juntan blivit fördömt av ett samlat internationellt samfund och år 1991 blev Suu Kyi tilldelad Nobels fredspris. Året innan var första gången på 40 år demokratiskt val. Opositionens överlägsna seger blev ignorerat av juntan, som fortsatte sitt totalitära styre. Landet har de senaste åren blivit ett centrum för handel av tvångsarbete, narkotika och sexslavar, och militärjuntan försöker att hålla kontrollen över olika etniska upprorsgrupper sedan kuppen år 1988. Juntan döpte år 1989 om landet till Myanmar, men namnskiftet erkändes inte internationellt och har blivit stående som symbol för juntans brutala styre. Bara Kina har haft normala förbindelser med landet hela tiden, men också de kinesiska styresmakterna har på senaste tiden blivit mer kritiska gentemot juntan.
Ekonomi och handel
Burma är ett land rikt på resurser och har svart god jordmån med förekomst av olja och stora områden lämpade för skogsdrift. Landet har aldrig byggt ut ett bra effektivt vägnät eller fungerande industriområden, detta bidrar till svårigheter att utnyttja landets resurser på rätt sätt. Viktig biståndshjälp försvann efter kuppen år 1988 och de efterkommande åren kom stora sanktioner från det internationella samfundet som på det sättet isolerade den burmesiska industrin. Juntan verkställde år 1990 en serie reformer för att skapa ekonomisk tillväxt efter den långa perioden av socialistiskt styre, men få av reformerna har gett resultat. Kina har varit, och förblir, landets viktigaste handelspartner. Viss turism ger blygsamma intäkter, men juntans aktiviteter med slavhandeln gör att många länder bojkottar landet som turistmål. Trots omfattande sanktioner har oljeföretag från Frankrike och USA stort ekonomiskt intresse i landet, något som föremål för ihållande kritik från människorättsaktivister. Burma blev år 1997 medlem i den asiatiska samarbetsorganisationen ASEAN. Länder som Japan har argumenterat för att det skulle vara farligare att isolera regimen än att påverka genom handel och en viss kontakt.
Andra landprofiler
Huvudstad:
Nay Pyi Taw
Etniska grupper:
Burmener 68%, shan 9%, karen 7%, rakhine 4%, kineser 3%, indier 2%, mon 2%, övriga 5%
Språk:
Burmesiska och mindre språk
Religion:
Buddhister 89%, kristna 4%, muslimer 4%, animister 1%, övriga 2%
Asien
Sydöstasien
Medlemskap/deltagande
Alliansfria stater
ASEAN
Förenta nationerna (FN)
G77
Minst utvecklade länder
Världsbanken
WTO
Burma blev medlem i FN 1948.