Elfenbenskusten
Elfenbenskusten var länge ett av de mest stabila och framgångsrika länderna i Afrika. Under senare år har dock landet präglats av konflikter mellan gästarbetare och ”riktiga” ivorianer samt mellan kristna och muslimer.
Uppdaterat 22.11.2010
Geografi och miljö
Elfenbenskusten ligger i Guineabukten och har en kustlinje på 480 kilometer.
Landet har rika naturtillgångar som gör det möjligt att bedriva ett allsidigt jordbruk. Elfenbenskusten har länge varit en stor exportör av tropiskt timmer och är idag ett av de länder i världen som avskogas snabbast.
Exploateringen har lett till att det mesta av regnskogen i den södra delen av landet nu är avverkad. I slutet av åttiotalet infördes åtgärder inom skogsplantering och skogsskydd.
Trots detta har avverkningen fortsatt i den norra delen av landet som varit utanför regeringens kontroll sedan 2002. Det är också där de största skogsområdena finns idag.
Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Elfenbenskusten, skulle vi behöva 0.6 jordklot. Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.
Historia
Troligen var det Ghanarikets upplösning som ledde till att stora befolkningsgrupper på 1200-talet invandrade till de östra delarna av dagens Elfenbenskusten. Invandring från norr vid ungefär samma tid innebar att islam fick fotfäste i de norra delarna. I söder etablerades flera stater, där de viktigaste var Agni- och Abrong-rikena.
Elfenbenskusten blev en fransk koloni 1893, men motståndet mot det koloniala styret var starkt. Först 1917 lyckades fransmännen erövra hela området, och man administrerade landet tills det fick sin självständighet 1960.
De kommande trettio åren var Elfenbenskusten ett av Afrikas rikaste länder, främst tack vare kakaoexporten. Stora plantager etablerades och gästarbetare strömmade till, särskilt från Burkina Faso och Mali.
Samhälle och politik
Félix Houphouët-Boigny ledde landet från självständigheten tills han dog 1993. Hans parti var det enda tillåtna fram till 1990. I den politiska maktkampen som följde efter Houphouët-Boignys död utnyttjade flera politiker nationalistiska strömningar för att få ökat stöd. Detta ledde till spänningar mellan dem som beskrivit sig själva som ”riktiga” ivorianer å ena sidan och gästarbetare och gästarbetares barn å den andra.
Nationalismen, som främst har spritt sig bland den kristna delen av befolkningen, drabbade också landets många muslimska invånare som framför allt bor i norra delen av landet. Vissa politiker ville att de skulle fråntas sina medborgerliga rättigheter, vilket ledde till omfattande protester.
Konflikten förvärrades av lågkonjunkturen, och 2002 utbröt inbördeskrig. Landet delades i två, och än idag kontrolleras den norra halvan av muslimska rebellstyrkor. Den södra delen styrs av regeringen. Trots att inbördeskriget idag formellt är över beror utvecklingen också på hur nästa presidentval genomförs.
Valet har redan skjutits upp flera gånger under senare år och olika grupper motarbetar envist varandra. De stora städerna är tungt belastade med våld och fattigdom, och många barn lever på gatan
Ekonomi och handel
Jordbruket är ryggraden i Elfenbenskustens ekonomi och landet var länge världens största exportör av kaffe och kakao.
Landet har bedrivit ett diversifierat jordbruk och välkomnat utländska investeringar. Detta gjorde landet till ett av de mest framgångsrika i det tropiska Afrika.
Ungefär hälften av den förvärvsarbetande befolkningen arbetar i jordbruket, som står för ungefär tre fjärdedelar av exportintäkterna.
Medan man i södra delen har stora plantager som drivs av utländska investerare som odlar kaffe, kakao och bananer har man i norr småjordbrukare som producerar majs, durra och jordnötter.
På grund av de konflikter som pågått under senare år har många av de utländska arbetarna valt att lämna landet. Detta har haft negativa konsekvenser för de stora plantagerna som nu kämpar för att få tag på tillräckligt med arbetare.
Drygt hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, och landets relativt välutvecklade ekonomi har gått kraftigt tillbaka till följd av inbördeskriget.
Andra landprofiler
Kontinent/region
Västafrika
Afrika
Satellitbilder
Nationalparken Taï
Medlemskap/deltagande
Afrikanska unionen
Alliansfria stater
ECOWAS
Förenta nationerna (FN)
G77
Världsbanken
WTO
Elfenbenskusten blev medlem i FN 1960.
Elfenbenskusten
Elfenbenskusten var fram till slutet av 1800- talet ett av de mest välfungerande och rika afrikanska länderna. Dessvärre varade det inte i längden.
Läs mer