Indonesien
Landet Indonesien består av öar som ligger på en vulkankedja. Efter den asiatiska finanskrisen på slutet av 1990-talet gick landets ekonomi i botten.
Uppdaterat 27.08.2008
Geografi och miljö
Palmolja plantagerna i Indonesien leder till avskogning av det tropiska låglandet.
Läs mer | Satellitbilder
Indonesiens öar är 17 506 till antalet varav de största heter Java, Sumatra, Kalimantan, Nya Guinea (halva ön tillhör Papua Nya Guinea) och Sulawesi. Vulkangrunden i området skapades när tre delar av jordskorpan möttes och rörelser av skorpans plattor orsakar ofta jordskalv. Tsunamin år 2004 som tog livet av hundratusentals människor, var ett resultat av denna typ av jordskalv. Jordskalvet som orsakade tsunamin var underjordiskt och uppstod i norra Sumatra.
Indonesiens natur består mycket av skogsbeklädda berg med några undantag för vissa öar med vidsträckt lågland. Indonesien har kustklimat med en luftfuktighet på 70-90 procent. Temperaturskillnaderna är små och genomsnittet ligger på 27-28 gradet i låglandsområdena. I bergen är det några grader kyligare. Användningen av olja och kol samt överanvändning av konstgödsel och besprutningsmedel, har skapat stora miljöproblem i landet.
Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Indonesien, skulle vi behöva 0.7 jordklot. Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.
Historia
Indonesiens befolkning invandrade från Asiens sydöstra fastland runt 500 f. Kr. Under 1300-talet kom islam till landet och blev den dominerande religionen i området. Européerna etablerade sig i Indonesien när portugiserna ville kontrollera kryddhandeln från öst. År 1602 tog Nederländerna över kontrollen genom att det så kallade Holländska Ostindiska Kompaniet. Detta bolag tog monopolet på all Indonesiens handel och hade flera kolonier i världen. 1799 gick bolaget i konkurs men Indonesien fortsatte vara nederländsk koloni.
Under andra världskriget invaderade Japan Indonesien och startade områdets frigöringsprocess. När kriget var över försökte Nederländerna att ta tillbaka makten men utan resultat. Nationalistledaren Sukamo var den mest betydande personen till att Indonesiens blev oberoende år 1949. Den starka kopplingen till kommunismen som landet därefter fick, orsakade konflikter inom landet. Missnöjet gjorde upphov till en statskupp med stöd från CIA år 1968 som resulterade i att general Suharto blev president. Suharto lanserade det politiska programmet ”De nya orden” där bland annat betydelsen av utländska investeringar uppmärksammades. Indonesien blev senare år 1998, hårt drabbat av den asiatiska finanskrisen, och detta utlöste protester mot Suharos regim som till slut gjorde att han avgick.
Samhälle och politik
Indonesien är en republik där både president och nationalförsamlingens 550 medlemmar väljs vart femte år. Landet är indelat i 30 provinser, i tillägg till specialprovinserna Aceh och Yogyakarta samt huvuddistriktet Jakarta. Det är relativt nyligen som landet har utökat de demokratiska institutionerna med politiska partier, grundlag och en relativt fri press.
Landet har en kulturell mångfald med inslag från hinduism, buddism, islam och animism. Konflikter med religiösa, etniska och kulturella syften har skapat flera separatistgrupper i Indonesien. Motsättningarna mellan grupperna har pågått under en lång tid men år 2005 sattes lösningen till huvudkonflikten i Acehprovincen som en viktig politisk målsättning.
Ekonomi och handel
Landets ekonomi växte under Suhartos styre, men den asiatiska finanskrisen år 1998 försämrade den kraftigt. Milliontals indoneser drabbades av arbetslöshet och extrem fattigdom när ekonomin rasade. Bruttonationalprodukten (BNP) har stigit de senaste åren samtidigt som skillnaderna mellan rika och fattiga ökat. Den huvudsakliga tillväxten har varit koncentrerad till ön Java och huvudstaden Jakarta. Tjänstesektorn står idag för majoriteten av Indonesiens BNP, men nästan halva landets invånare arbetar inom jordbrukssektorn. Turism har varit en viktig intäktskälla som minskat de senaste åren på grund av den politiska oron. Petroleum och gas är landets största exportvaror och Japan den största handelsparten. De många öarna som Indonesien består av, har skapat transportmässiga utmaningar men ett merutvecklat transportnät finns i de tätbefolkade områdena. Luft- och sjöfart spelar en viktig roll i öarnas förbindelser . Indonesien har goda kontakter med grannländerna och är en av grundarna till ASEAN, en sydostasiatisk organisation för politisk och ekonomiskt samarbete.
Andra landprofiler
Kontinent/region
Asien
Sydöstasien
Satellitbilder
Papua
Medlemskap/deltagande
Alliansfria stater
ASEAN
Förenta nationerna (FN)
G77
Världsbanken
WTO
Indonesien blev medlem i FN 1950.
Huvudstad:
Jakarta
Etniska grupper:
Javaneser 40,6 %, sundaneser 15 %, madureser 3,3 %, övriga 38,4 % (2000)
Språk:
Bahasa Indonesia (malaysiska), engelska, holländska, javanesiska och andra lokala dialekter
Religion: