| Fakta | Kartor | Statistik | Millenniemålen |
År 2003 blev Iraks enväldiga härskare Saddam Hussein störtad. Konflikten mellan de religiösa grupperna har eskalerad och landet präglas av laglöshet, våld och terror.
De två stora floderna Eufrat och Tigris har i flera tusen år kännetecknat landet. Flodslätterna är fruktbara, och största delen av den irakiska befolkningen bor i detta område. I nordöst ligger den fjällrike delen av landet, kallade Zagrosfjällen. Det är här Iraks oljereserver är. Över halva delen av landets sydöstliga områden består av öken. Myndighetens uppdamningsprojekt har resulterat i uttorkning av kärrområden och mindre floder. Skadeomfånget av detta har varit stort och landet sliter med bland annat brist på rent vatten, utrotning av djurarter, försaltning av jorden, erosion och ökenutbredning.
Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Irak, skulle vi behöva 0.5 jordklot. Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.
Bagdad var i över fem århundraden en av de viktigaste städerna för den arabiska och muslimska världen. År 1258 blev Irak ockuperad och ödelagd av mongolerna, och från 1534 och fram till slutet på första världskriget var landet underlagt det osmanska riket. Som en följd av Versailles-avtalet efter första världskriget blev Irak underordnad Storbritannien som mandatområde, och det upprättades ett brittiskstöttad monarkisk styresform. Irak blev först självständig år 1932. Monarkin och kungen avskaffades i en blodig militärkupp år 1958, och Den irakiska republiken upprättades. Fram till det sekulära Baath-partiet tog makten år 1968, gick landet igenom en turbulent period med flera statskupper. År 1979 tog Saddam ’Hussein över ledningen av Baath-partiet och var landets diktator fram till år 2003. Irak var från år 1980 till 1988 i krig med Iran och försökte år 1991 att annektera Kuwait. År 2003 invaderade amerikanska och brittiska styrkor Irak under påhoppet om att landet producerade massödeläggelsevapen. Saddam Hussein störtades och USA satte in ett nytt styre.
I början av 2005 genomfördes det första fria valet på 50 år i Irak. De shiamuslimska och kurdiska partierna vann majoriteten av rösterna. Sunnimuslimerna som tidigare satt med all makt, förlorade mycket av sin politiska inflytelse. Sedan Saddam Husseins regim störtades år 2003, har landet präglats av kaos och tillnärmelsevis inbördeskrig. Sprängningen av en shiamuslimsk moské har lett till ytterligare uppblossning av konflikten mellan shia- och sunnimuslimer. Ett dåligt fungerande hälso- och rättsväsen, dåliga sanitära förhållanden, samt osäkerheten och våldet i samhället gör levnadsförhållandena svåra.
Irak var traditionellt ett jordbrukssamhälle, men är idag beroende av import av jordbruksvaror. Landets ekonomi har sedan 50-talet i huvudsak varit dominerat av oljesektorn, som traditionellt har stått för 95 procent av exportförtjänsten. Alla åren med krig och ekonomiska sanktioner har däremot drastiskt reducerat Iraks ekonomiska aktiviteter. Direkta angrepp på och ödeläggelse av oljeledningar och infrastruktur har satt landet långt tillbaka. Irak har också pådragit sig en stor utlandsskuld. Landets oljeintäkter täcker för närvarande inte utgifterna knutna till återuppbyggningen av landet. Irakiska myndigheter är beroende av internationellt bistånd, och sanering av skulden för att förbättra den ekonomiska situationen.
Irak blev medlem i FN 1945.
USA påstod att Irak hade massförstörelsevapen och samarbetade med terrornätverket al- Qaida. Utan FNs stöd gick de därför till angrepp mot Irak 20 mars 2003.
Läs mer
Kurderna är den fjärde största folkgruppen i mellanöstern, men de har aldrig haft sin egen stat. Det geografiska området som kallas Kurdistan (”Kurdernas land”) är delat mellan Iran, Irak och Turkiet.
Läs mer