Kongo
Republiken Kongo
Den tidigare franska kolonien Kongo har sedan självständigheten år 1960 varit drabbad av politiskt instabilitet, men situationen har bättrat sig de senaste åren.
Uppdaterat 06.11.2006
Geografi och miljö
Den nortöstra delen av Kongo består mestadels av högland med tät skog och berg mot öst. Kongofloden rinnger genom högslätten och skapar en naturlig gräns tll grannlandet Dr Kongo.
Med en liten kustremsa utmot Atlanten och ett tropiskt klimat är det varmt och fuktigt i hela landet. Placeringen längst med ekvatorn gör säsongsvariationerna små.
Landets snabba och okontrollerade urbanisering på 1960-talet skapade stora luft-och vattenföroreningar i storstäderna. Kongos unika regnskog hotas av skogssköving sedan att regeringen privatiserat skogsindustrin. Olaglig jakt är ytterligare ett problem som gjort att flera sällsynta djurarter hotas av utrotning.
Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Kongo, skulle vi behöva 0.6 jordklot. Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.
Historia
Då portugiserna kom till Kongos kust på slutet av 1400-talet mötte dom stora kungariken med flera miljoner invånare. De första mötena med lokalbefolkningen var få och försiktiga. Detta kom att ändras då portugisera koloniserade Brasilien år 1500, och tog slavar för att hämta naturresurser. Portugiserna tog kontroll över kungadömet vid Kongos kust och de kommande hundra åren kom mer än 350 000 människor att säljas som slavar. Från 1891 blev landet en fransk koloni och år 1910 blev hela landet en del av kolonien Franska Ekvatorial-Afrika. År 1960 blev Kongo självständigt och tre år senare genomfördes en vänsterradikal revolution.
Landet förblev socialistiskt fram till 1992 och genomgick flertalet militärkupper. Oppositionens valseger år 1992 resulterade i en stor oro, och det politiska styret föll samman. Konflikten mellan de politiska partierna utvecklades till ett inbördeskrig som varade åren 1992-1993 och 1997-1999.
Samhälle och politik
Kongo är enligt grundlagen från 2002 en demokratisk republik. Landets president väljs för en sjuårsperiod. Presidenten har mycket makt och kan upplösa nationalförsamnlingen och skriva ut nyval. Landet fortsätter i praktiken att vara en enpartistat, och det socialistiska arbetarpartiet har stor majoritet i nationalförsamlingen. Befolkningen saknar tillgång till utbildning och grundläggande sjukvård. Huvudstaden Brazzaville ligger sedan inbördesgriget i ruiner.
Kongos befolkning är en sammansättning av flera olika etniska grupper och konflikter mellan dessa bidrog till oron som ledde till inbördeskrigets andra omgång år 1997. Dagens kompostion av flera politiska partier är mycket påverkat av regional och etnisk tillhörighet. Kongo sliter med omfattande korruption och separatistgrupper som fortsätter att härja främst i södra delarna. Mer än 150 000 människor är på flykt inom ladet samtidigt som tusentals flyktingar har kommit dit från grannlandet DR Kongo.
Ekonomi och handel
De senaste 30 åren har ekonomin och näringslivet i Kongo genomgått stora förändring. Landet har gått från att vara beroende av jordbruk och timmer till att bli en betydande oljeexportör. Utvninningen av landets oljeresurser började redan då landet blev självständigt, men tog fart på allvar under 1980-talet. Idag står denna sektor för mer än 50 procent av landets BNP. Största delen av oljeindustrin styrs av utländska företag och oljan har inte bidragit till många jobb för kongoleserna. Det ensidiga beroendet av oljan har gjort landet sårbart för ändringar i den internationella oljemarknaden. Andra viktiga exportvaror är naturgas, matprodukter och olika mineraler. Det är flest industrier i de sydliga delarna vid huvudstaden Brazzaville. I norra delarna finns mestadels jordbruk och mineralutvinning. Ekonomin gick ned ordentligt under inbördeskriget åren 1997-1999 och landet kämpar fortfarande med återuppbyggnaden efter kriget.
Andra landprofiler
Huvudstad:
Brazzaville
Etniska grupper:
Kongoleser 48%, sangha 20%, m'bochi 12%, teke 17%, europeer/övriga 3%
Språk:
Franska, lingala, monokutuba, kikongo, flera andra lokala språk
Religion:
Kristna 50%, animister 48%, muslimer 2%
Centralafrika
Afrika
Medlemskap/deltagande
Afrikanska unionen
Alliansfria stater
Förenta nationerna (FN)
G77
Världsbanken
WTO
Kongo blev medlem i FN 1960.