Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Colombo
Etniska grupper: singaleser 74,9 %, lankesiska tamiler 11,2 %, lankesiska morer 9,2 %, indiska tamilska 4,2 %, övriga 0,5 % (2012)
Språk: Sinhalesiska (officiellt och nationellt språk) 87 %, tamil (officiellt och nationellt språk) 28,5 %, engelska 23,8 % (2012)
Religion: Buddhister 69,1%, muslimer 7,6%, hinduer 7,1%, kristna 6,2%, ospecificerad 10% (2001)
Befolkningsantal: 23,044,123 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 65 610 km2
Valuta: Srilankisk rupi
Bruttonationalinkomst per invånare: 14 405 PPP$
Nationaldag: 14 405 PPP$

Geografi

Sri Lanka är en ö belägen i Indiska oceanen. Landskapet på ön kan delas in i tre huvudtyper: det regniga låglandet i söder, det torra låglandet i norr och höglandet i söder. Det högsta berget, Adams Peak, reser sig 2238 meter över havet. Ner från bergen flyter floder i många olika riktningar. Längs kusten finns sandstränder och laguner. Klimatet är tropiskt och varmt, med små skillnader mellan årstiderna. Temperaturen varierar dock mellan landets regioner. I den sydvästra delen är det varmt och fuktigt, i norr är det torrt och mycket varmt och i höglandet i söder är det kallare. Sri Lankas största miljöproblem är den snabba avskogningen. Denna har lett till omfattande erosion, förstörelse av livsmiljöer för djur och ökad sårbarhet för översvämningar. På 1970-talet startade myndigheterna ett trädplanteringsprojekt. De har också förbjudit export av timmer och avverkning av skogar som ligger mer än 1500 meter över havet. Åtgärderna har tyvärr visat sig ha liten effekt och Sri Lankas skogar fortsätter att försvinna.

Historia

Innan Sri Lanka upptäcktes av portugiserna 1505 fanns det två singalesiska kungariken i söder och ett tamilskt rike i norr. Trots hårt motstånd från invånarna koloniserade portugiserna ön snabbt. I mitten av 1600-talet fördrevs portugiserna av holländarna, som i sin tur besegrades av britterna i slutet av 1700-talet. Britterna inrättade stora te- och gummiplantager, införde pengaekonomi och tvingade invånarna att betala skatt. Som en reaktion på den koloniala makten växte det fram en befrielserörelse som krävde självständighet. Först 1948 blev landet en självständig stat i det brittiska samväldet. Motsättningarna mellan singaleser och tamiler växte. En av orsakerna var att den singalesiska majoriteten av befolkningen fick särskilda förmåner. I övrigt beslutades att det officiella språket skulle vara singalesiska. Buddhismen, som är singalesernas religion, antogs som officiell statsreligion. En tamilsk radikal rörelse kallad Tamilska tigrarna (LTTE) växte fram och krävde en självständig tamilsk stat. Mellan år 1983 och 2009 härjades landet av ett inbördeskrig på grund av konflikten mellan singaleserna och tamilerna.

Samhälle och politik

Sri Lanka är ett demokratiskt land och maktskifte sker genom allmänna val. Landets författning antogs 1978 och bygger på den franska modellen där presidenten har en stark ställning. President och parlament väljs vart sjätte år. Även om Sri Lanka i första hand är ett demokratiskt land har det förekommit flera exempel på maktmissbruk, korruption, valfusk och politiskt förtryck. Konflikten mellan landets regering och Tamilska tigrarna (LTTE) har påverkat politiken. Efter flera fredsprocesser slutade kriget år 2009 där regeringsstyrkan besegrade tamilerna militärt. En politisk lösning har uteblivit. Kriminaliteten är den högsta i Sydasien och utförs ofta av deserterade soldater från bägge sidor. De senaste decennierna har fattigdomen minskat i landet men trots detta befinner sig runt en fjärdedel av befolkningen under fattigdomsgränsen. I liknelse med andra länder i regionen har landet ett relativt välfungerande välfärdssystem. Flera hälsotjänster är gratis och det finns många sjukhus. Kvinnornas position i landet är svag och det förekommer mycket diskriminering i arbetslivet och utbildningssystemet.

Ekonomi och handel

Sri Lankas ekonomi byggde tidigare på jordbruk och enkel industri. Mot slutet av 1960-talet svarade te, kokos och gummi för 90 procent av exportinkomsterna. Idag utgör dessa varor endast 20 procent av intäkterna. Textilindustrin, tjänstesektorn och byggbranschen har tagit över och genererar idag betydande inkomster till landet. Turismen är också en viktig inkomst och många hoppas på att freden ska ge turistnäringen en uppsving. Sri Lankas exportinkomster är inte tillräckliga för att täcka importen. Detta har medfört att landet har en stor utlandsskuld. Ekonomin styrs till stor del av låneinstitut som Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken. Dessa har bland annat krävt att landet ska privatisera och minska den offentliga sektorn. Arbetslösheten i Sri Lanka har minskat under de senaste åren men är fortfarande ett stort problem. Arbetslösheten är omkring tio procent men den tenderar att vara högre bland kvinnor och ungdomar.

I september 2021 förklarade myndigheterna en ekonomisk kris. Statens krav på ett 100 procent ekologiskt lantbruk ledde till en mycket hög kostnadsökning inom lantbruket. Detta drabbade den viktiga teindustrin särskilt hårt.