Turkiet

Republiken Turkiet

Show country

Turkiet ligger på gränsen mellan Europa och Asien, en position som gett landet en nyckelroll i förhållandet mellan de två världsdelarna.

Uppdaterat 18.10.2013

Geografi och miljö

I söder och norr har Turkiet långa kuster mot Medelhavet och Svarta havet som är populära resmål för turister från hela Europa. I öster bildar branta berg naturliga gränser mot grannländerna Irak och Iran. Bergsområden dominerar också det mesta av inlandet där den genomsnittliga höjden är 1000 meter över havet. I de västra delarna av landet består landskapet av låglänta slättområden som är ideala för jordbruk. Turkiet är beläget mellan flera tektoniska plattor, vilket har lett till frekventa jordbävningar, ofta med katastrofala följder. Klimatet är mycket varierat, med ett tempererat Medelhavsklimat i sydväst och ett kallt inlandsklimat i bergsområdena i nordost. Turkiet står inför stora miljöproblem – jorderosion har skadat mer än hälften av landets åkermark och luftföroreningarna i städerna har ökat dramatiskt under senare år. Dålig statlig styrning har också inneburit att många företag har haft möjlighet att fritt släppa ut giftiga kemikalier i floderna. Den statliga kontrollen har förbättrats efter att landet inledde förhandlingar om EU-medlemskap 1999, men fortfarande kvarstår stora utmaningar.

1976
1999

Ataturk är den största dammen i Turkiet och den femte största dammen i världen. Läs mer

1.5 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Turkiet, skulle vi behöva 1.5 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

Dagens Turkiet är den sista resten av det osmanska imperiet, som under perioden 1300-1550 var ett av världens mäktigaste riken. Kejsardömet grundades i slutet av 1200-talet då mongolerna hade fördrivit de flesta muslimer i dagens Iran och Irak till Turkiet, där de enades under Osman I. När det var som störst omfattade det osmanska riket hela Nordafrika, huvuddelen av sydöstra Europa och stora delar av Asien. På 1800-talet gick imperiet in i en långvarig svacka och förlorade allt fler områden. Efter att ha deltagit på den förlorande sidan i första världskriget (1914-1918) kollapsade riket, och 1924 blev resterna omgjorda till den turkiska republiken, grundad av Mustafa Kemal – Atatürk (vilket betyder turkarnas fader). Alla religiösa delar av staten togs bort, och en absolut åtskillnad mellan stat och religion blev inskriven i den nya konstitutionen. Atatürk dog 1938, men partiet han grundade satt kvar vid makten fram till 1950, när det demokratiska partiet (DP) kom till makten. De följande tre decennierna präglades av politisk oro och militären ingrep och avsatte av olika anledningar regeringarna 1960, 1971 och 1980. På 1980- och 90-talet kämpade armén mot den kurdiska PKK-gerillan i landets östra regioner.

Samhälle och politik

Turkiet styrs av en folkvald president och en regering som utses av parlamentet. Turkisk politik uppvisar oenighet huruvida landet ska vara sekulärt eller om religionen ska spela en viktigare roll. Den turkiska politiken präglas av spänningarna mellan politikerna och starka statliga institutioner som rättsväsendet och armén. Domstolarna ser det som sin uppgift att fortsätta det anti-religiösa arvet från landsfadern Kemal Atatürk, och har vid upprepade tillfällen förbjudit politiska partier som visat minsta tecken på att blanda religion och politik. Armén har stort inflytande på det nationella säkerhetsrådet, som är det högsta organet för Turkiets säkerhetspolitik. Ändringar i grundlagen har gjort att militären och domstolarnas möjlighet att lägga sig i politiken har minskat. Sedan år 2002 har det moderata islamiska rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) haft störst uppslutning. Turkiet är ett socialt splittrat land med stora skillnader i utbildnings- och inkomstnivåer mellan statsbefolkningen i västra Turkiet och de mindre landsbygderna i östra Turkiet. Den kurdiska minoriteten i öst utgör nästan 20 procent av befolkningen och har varit diskriminerad under flera år. Mellan år 1984 och 1999 utkämpades ett krig mellan den kurdiska gerillan PKK och den turkiska militären. Turkiet har ofta blivit beskylld för brott mot de mänskliga rättigheterna, särskilt mot den kurdiska minoriteten och politiska fångar. De senaste åren har landets regering påbörjat reformer för att förbättra situationen för att uppfylla kraven om medlemskap i EU.

Ekonomi och handel

En grundläggande del av ideologin hos Atatürk, det moderna Turkiets grundare, var att staten skulle kontrollera huvuddelen av ekonomin. Under 1980-talet inleddes en partiell privatisering av statsägda företag, men staten är fortfarande en viktig ekonomisk aktör i landet. Privatiseringen följdes inte upp med en tillräcklig lagstiftning vilket har lett till mycket omfattande korruption i landet, och vissa beräkningar tyder på att den svarta ekonomin kan utgöra så mycket som 50 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). De senaste åren har massproduktion av bilar och elektronik tagit över allt större delar av ekonomin, samtidigt som jordbruket har gått tillbaka. Landet är fortfarande en av världens största jordbruksproducenter och är självförsörjande på livsmedel. Turkiet har haft en stabil ekonomisk tillväxt genom 2000-talet med undantag för nedgången som följde den globala finanskrisen 2008-2009.

Kort om

Turkiet

Huvudstad:

Ankara

Etniska grupper:

Turkar 70-75 %, kurdar 18 %, andra minoriteter/andra/ospecificerad/ingen 7-12 % (2008)

Språk:

Turkiska, kurdiska, dimli, azeri, kabardian

Religion:

Muslimer 99,8 %, andra/ospecificerad/ingen 0,2 %

Supreme political leader:

Abdullah Gül (president), Recep Tayyip Erdoğan (premiärminister)

Population:

75 627 384 (2013)

Human Development:

90 av 187 (2012)

Area:

783 562 kvadratkilometer

Currency:

Turkisk lira

National Day:


29 oktober

Satellitbilder

Dammbyggnad: Atatürkdammen

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Krig och konflikter

FN-sambandet © 2014