Hopp til innhold

Turkiet

Republiken Turkiet

Turkiet ligger på gränsen mellan Europa och Asien, en position som gett landet en nyckelroll i förhållandet mellan de två världsdelarna.

Uppdaterat 01.09.2016

Geografi och miljö

I söder och norr har Turkiet långa kuster mot Medelhavet och Svarta havet som är populära resmål för turister från hela Europa. I öster bildar branta berg naturliga gränser mot grannländerna Irak och Iran. Bergsområden dominerar också det mesta av inlandet där den genomsnittliga höjden är 1000 meter över havet. I de västra delarna av landet består landskapet av låglänta slättområden som är ideala för jordbruk. Turkiet är beläget mellan flera tektoniska plattor, vilket har lett till frekventa jordbävningar, ofta med katastrofala följder. Klimatet är mycket varierat, med ett tempererat Medelhavsklimat i sydväst och ett kallt inlandsklimat i bergsområdena i nordost. Turkiet står inför stora miljöproblem – jorderosion har skadat mer än hälften av landets åkermark och luftföroreningarna i städerna har ökat dramatiskt under senare år. Dålig statlig styrning har också inneburit att många företag har haft möjlighet att fritt släppa ut giftiga kemikalier i floderna. 

1976
1999

Ataturk är den största dammen i Turkiet och den femte största dammen i världen. Läs mer

Earth Ecoprint

1.5 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Turkiet, skulle vi behöva 1.5 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

 Dagens Turkiet är den sista resten av det Osmanska riket, som under perioden 1300-1550 var ett av världens mäktigaste imperier. Riket grundades i slutet av 1200-talet då mongolerna hade fördrivit de flesta muslimer i dagens Iran och Irak till Turkiet, där de enades under Osman I. När det var som störst omfattade det osmanska riket hela Nordafrika, huvuddelen av sydöstra Europa och stora delar av Asien. På 1800-talet gick imperiet in i en långvarig svacka och förlorade allt fler områden. Efter att ha deltagit på den förlorande sidan i första världskriget (1914-1918) kollapsade riket, och 1924 blev resterna omgjorda till den turkiska republiken, grundad av Mustafa Kemal – Atatürk (vilket betyder turkarnas fader). Alla religiösa delar av staten togs bort, och en absolut åtskillnad mellan stat och religion blev inskriven i den nya konstitutionen. Atatürk dog 1938, men partiet han grundade satt kvar vid makten fram till 1950, när det demokratiska partiet (DP) kom till makten. De följande tre decennierna präglades av politisk oro och militären ingrep och avsatte av olika anledningar regeringarna 1960, 1971 och 1980. 1984-1999 var det fullt krig i landets östra regioner mellan den turkiska armén mot den kurdiska PKK-gerillan. PKK vill bryta sig loss från Turkiet och skapa en självständig, kurdisk stat.

Kurdere på flukt fra Anfal-kampanjen nord i Irak under Saddam Hussein. Foto: Jan Sefti/Flickr

Kurder på flykt från Operation Anfal i norra Irak under Saddam Husseins styre. Foto: Jan Sefti/Flickr

Kurdistan

Kurderna är den fjärde största folkgruppen i Mellanöstern och lever i ett område som täcker delar av Turkiet, Irak, Iran och Syrien. Detta område kallas Kurdistan. Kurderna har blivit och blir utsatta för olika former av förtryck, och många kurder kämpar för ett självständigt Kurdistan. Detta har skapat konflikt mellan kurdiska grupper och de fyra stater som kontrollerar de kurdiska områdena.

Läs mer ι Konflikter

Samhälle och politik

Turkiet styrs av en folkvald president och en regering som utses av parlamentet. Turkisk politik uppvisar oenighet huruvida landet ska vara sekulärt eller om religionen ska spela en viktigare roll. Den turkiska politiken präglas av spänningarna mellan politikerna och starka statliga institutioner som rättsväsendet och armén. Domstolarna ser det som sin uppgift att fortsätta det anti-religiösa arvet från landsfadern Kemal Atatürk, och har vid upprepade tillfällen förbjudit politiska partier som visat minsta tecken på att blanda religion och politik. Armén har stort inflytande på det nationella säkerhetsrådet, som är det högsta organet för Turkiets säkerhetspolitik. Ändringar i grundlagen har gjort att militären och domstolarnas möjlighet att lägga sig i politiken har minskat. Sedan början av 2000-talet har det moderata islamiska rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) haft störst uppslutning. De senaste åren har AKP blivit mer och mer auktoritärt, och många turkar är rädda att demokratin håller på att försvinna. Turkiet är ett socialt splittrat land med stora skillnader i utbildnings- och inkomstnivåer mellan statsbefolkningen i västra Turkiet och de mindre landsbygderna i östra Turkiet. Den kurdiska minoriteten i öst utgör nästan 20 procent av befolkningen och har varit diskriminerad under flera år.

Ett växande missnöje över president Erdogans auktoritära styre ledde till att regimkritiska delar av den turkiska militären försökte genomföra en statskupp i juli 2016. Kuppförsöket slogs snabbt ner och många soldater, generaler och admiraler arresterades.

Turkiet har blivit en av parterna i kriget i Syrien, som en del av alliansen som gör luftangrepp mot Den islamiska staten (IS) . I det sammanhanget har kampen mot PKK och kurderna intensifierats. Över två miljoner syrier har flytt till Turkiet, som länge har arbetat för att få bli medlem i EU. På grund av flyktingströmmen till Europa har EU och Turkiet ingått ett avtal. Avtalet innebär bland annat att Turkiet ska begränsa antalet flyktingar som flyr vidare från Turkiet till Europa, mot att samtalen om ett turkiskt EU-medlemskap återupptas. 

Ekonomi och handel

En grundläggande del av ideologin hos Atatürk, det moderna Turkiets grundare, var att staten skulle kontrollera större delen av ekonomin. Under 1980-talet påbörjades en privatisering av vissa statsägda företag, men staten är fortfarande en viktig ekonomisk aktör i landet. Privatiseringen följdes inte upp med en tillräcklig lagstiftning vilket har lett till mycket omfattande korruption i landet. Vissa beräkningar tyder på att den svarta ekonomin kan utgöra så mycket som 50 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). De senaste åren har massproduktion av bilar och elektronik tagit över allt större delar av ekonomin, samtidigt som jordbrukets andel har minskat. Landet är dock fortfarande en av världens största jordbruksproducenter och är självförsörjande på livsmedel. Turkiet har haft en stabil ekonomisk tillväxt genom 2000-talet med undantag för nedgången som följde den globala finanskrisen 2008-2009.

Kort om

Turkiet

Huvudstad:

Ankara

Etniska grupper:

Turkar 70-75 %, kurder 18 %, andra minoriteter/andra/ospecificerad/ingen 7-12 % (2008)

Språk:

Turkiska, kurdiska, dimli, azeri, kabardian

Religion:

Muslimer 99,8 %, andra/ospecificerad/ingen 0,2 %

Befolkningsmängd:

76 690 509

Government:

Republik

Areal:

783 562 kvadratkilometer

Valuta:

Turkisk lira

BNI per citizen:

19 226 PPP$

Nationaldag:

29 oktober

Satellitbilder

Dammbyggnad: Atatürkdammen

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Krig och konflikter

Svenska FN-förbundet © 2016