Aralsjön
Aralsjön betecknas som en av världens värsta miljökatastrofer. I tillägg till att vattenståndet har sjunkit dramatiskt, är insjön oerhört förorensat.
Namnet Aralsjön kommer från ordet ”aral” som betyder ö. Namnet refererar till att den stora insjön ligger som en ö i ett ökenaktigt område. Aralsjön var en gång den fjärde största insjön i världen. Problemen började på 1960- och 1970-talet under Sovjettiden. Då blev vattenförsörjning till bomullsodlingar erhållet från Aralsjöns bifloder, samtidigt som dumpning av giftigt avfall förorenade floderna. Insjöns yta var under en period 66 100 kvadratkilometer. Redan år 1987 var omkring 60 procent av insjön borta och vattenståndet hade sjunkit med 14 meter. I tillägg fördubblades saltinnehållet i insjön, vilket försvårade det för fiskindustrin i området.
Stormarna runt aralsjön beteckans som giftiga. Grunden till detta är att kemiska miljögifter blir kvarvarande i de uttorkade områdena och blåses runt med vinden. Den förväntade levnadsåldern i området runt insjön är betydligt lägre än i andra mer fjärran liggande regioner.
Insjön är idag en fjärdedel av det den var för femtio år sedan. I tillägg har Aralsjön delats upp i två mindre insjöar på grund av uttorkningen: Nord-aralsjön och Syd-aralsjön. Omläggning av vattenförseln i floden Syr Darya som rinner från Nord till Syd-insjön, gör att insjön i söder antagligen kommer att försvinna under 15 års tid.
Utsikt över det som en gång var Aralsjön. Upphöjningen till vänster är det som förut var strandkanten. Foto: UNEP/Flickr.com
Då Aralsjön började torka in, byggde man konstgjorda sjöar (som denna) för att rädda fiskindustrin. Foto: UNEP/Flickr.com
Källa: Atlas of Our Changing Environment
