Effekter av klimatförändringar

Effekterna av klimatförändringarna kommer att vara märkbara och synliga för miljön på jorden och dess befolkning. I den andra delrapporten "Följder av klimatförändringarna för natur och samhälle" fastslår FN:s klimatpanel med stor säkerhet att många naturliga system blir påverkade av regionala klimatändringar, särskilt temperaturökningar.

På denna sidan hittar du de främsta fynden från den andra delrapporten som ser på följderna av klimatändringarna. Klimatpanelen lägger vikt på kosekvenser som att arter kommer att försvinna, att många kommer att drabbas av översvämningar, att fattiga samhällen drabbas hårdast, attd et kommer vara mindre mat till jordens ökande befolkning, att vattensystem kommer att bryta ihop, att klimatändringarna komme att påverka folks hälsa och att regionen Arktis tinar upp.

Läs mer om de olika effekterna av klimatändringarna:

1. Arter kommer att försvinna

• Det är sannolikt att många ekosystem inte kommer att kunna stå emot kombinationen av klimatändringarna och andra påfrestningar de kommer att stå inför i detta århundrade.
• Det är sannolikt att ca 20-30 procent av djur- och växtarterna som är undersökta så långt är i ökande fara för utplåning om den globala genomsnittstemperaturen stiger med mer än 1,5-2,5 grader Celsius. Detta kommer att få stora konsekvenser för många kända ekosystem.
• Innan detta århundrades mitt är det sannolikt att landbaserade ekosystemers netto karbondioxid upptagning når sin topp, för att därefter minskas eller till och med reverseras och kommer på så sätt att bidra till att förstärka klimatförändringarna.

2. Fler kommer att drabbas av översvämningar

• Kustområden kommer att vara utsatta för ökad risiko som en följd av klimatändringarna och havsnivåstigning. Kustområden i utvecklingsländerna kommer att ha svårare att anpassa sig till den ökade risikon.
• Industri, bosättningar och samhällen längs kusten, på flodslätter och i områden som är utsatta för extrema väderförhållanden, är särskilt sårbara för klimatändirngarna. Detta gäller särskilt industri och samhällen med ekonomi förbundna till klimatkänsliga resurser och snabbt växande stadsområden.
• Många miljoner fler människor kommer att vara utsatta för årliga översvämningar när vi når 2080. Som en följd av ökad fara för översvämningar, både från havet och från floder, kommer de flesta människorna vara hotade på de stora, folkrika och tät befolkade deltorna i Asien och Afrika, medan små öar kommer att vara särskilt sårbara.

3. De fattiga drabbas hårdast

• Fördelar och kostnader med klimatändringar för industri, bosättningar och samhällen kommer att variera både geografiskt och i omfång. De samlade nettoeffekterna kommer emellertid att vara negativa.
• Fattiga samhällen kan vara särskilt sårbara, särskilt de som är koncentrerade i områden med hög risiko. De tenderar till att ha en mer begränsad anpassningsförmåga och är mer beroende av klimatkänsliga resurser som lokal försörjning av mat och vatten.

4. Fler människor – mindre mat

• Afrika: I många afrikanska länder kommer jordbruksproduktionen och tillgången till mat att bli hårt drabbat av variationer och ändringar i klimatet. FN:s klimatpanel förväntar att det afrikanska jordbruket kommer att uppleva reduceringar i landområden som ägnar sig åt jordbruk, kortare växtsäsong och reducerat utbyte.
• I några länder kan odlingar från jordbruk som är beroende av regnvatten reduceras med så mycket som 50 procent innan 2020. I tillägg förväntar forskarna att varmare vattentemperatur i de stora afrikanska insjöarna kommer att leda till reducerat fiske och svika lokal mattillgång. Fortsatt överfiske kommer att förvärra denna situation.
• Asien: Odlingarna i Central- och Sydasien förväntas att minska med upp till 30 procent. Kombinerat med snabbt växande befolkning och ökad urbanisering kommer den höga svältfaran att närvara i många utvecklingsländer.

• Globalt: Forskarna förväntar att potensialet för matproduktionen kommer att öka med 1-3 graders ökning i temperaturen, men för temperaturökningar utöver detta förväntar forskarna att förutsättningarna för matproduktionen reduceras.

5. Vattensystem bryter ihop

• Mängden vatten lagrat i isglaciärer och snöblock anatas att avta i detta århundrade. Detta kommer att reducera tillgången till färskvatten i regioner där mer än 1/6 av världens befolkning bor idag.
• År 2020 kommer mellan 75 och 200 miljoner afrikaner att vara utsatta för ökade problem med vattentillgång som en följd av klimatändringar. Existerande problem med vattensäkerhet i södra och östra Australien och delar av östra Nya Zealand kommer att öka.
• I Sydeuropa kommer tillgången till vatten och potensialet för vattenkraft kommer att reduceras, medan mer nederbörd gör att förutsättningar för vattenkraft kommer att öka i Nordeuropa.

6. Effekter på hälsan

• Klimatpanelen förväntar att klimatändringarna kommer att påverka miljoner människors hälsa. Länder som har minst möjlighet att anpassa sig till klimatförändringarna, kommer att uppleva de mest allvarliga effekterna.
• Ökad undernäring och påföljande sjukdomar kommer att påverka barns växt och utveckling. Klimatpanelen väntar också flera sjukdomsfall och dödsfall under hetta, översvämningar, stormar, bränder och torka. Detta kommer bland annat drabba Sydeuropa, medan människor i norra Europa kommer att vara mindre utsatta för köldperioder framöver.

7. Arktis tinar

• FN:s klimatpanel räknar Arktis som en region särskilt utsatt för kliamtändringar och tundran som ett ytterst utsatt system. Utbredningen av havsisen och permafrosten minskar i Arktis, samtidigt som upptiningen av permafrosten går djupare på sommaren. Isglaciärer och inlandsisen i Antarktis och på Grönland reduceras i tjocklek och utbredning.
• Detta har negativa effekter på naturliga ekosystem i bägge polområdena, med följder för många organismer som flyttfåglar, däggdjur och bytesdjur högt i näringskedjan. I tillägg är nya arter ett hot för sårbara ekosystem och naturliga platser att vara på när temperaturen ökar och de klimatiska barriärerna för invasion sviks.
• Arktiska bosättningar har traditionellt hög anpassningsförmåga, men både interna och externa faktorer utmanar anpassningsförmågan och hotar traditionella levnadssätt.