Tjetjenien

Sovjetunionen bestod av många republiker, där den största var den Ryska republiken. Tjetjenien var en så kallad autonom republik under den ryska. Då Sovjetunionen upplöstes i december 1991, fick Ryssland i likhet med de andra republikerna status som en självständig stat. Det fick dock inte Tjetjenien, vars status som autonom republik blev en del av Ryssland.

Tjetjenien ligger mellan Europa och Asien och är ett militärpolitiskt viktigt område. Det är också ett ekonomiskt intressant område. Det finns mycket olja i Tjetjenien och det ligger strategiskt till i förhållande till dem potentiellt stora kaspiska oljefälten. Det är därför inte överraskande att Ryssland inte var villigt att ge efter för de tjetjenska separationsplanerna i kölvattnet av upplösningen av Sovjetunionen. Dzochar Dudayev förklarade sig själv hösten 1991 som Tjetjeniens första president och landet som självständigt.

Den första ryska invasionen kom år 1994, efter några år där Ryssland hade stöttat grupperingar som arbetade för att störta Dudayev, men utan att lyckas. Striderna rasade i två år innan ryssarna måste se ett förödmjukande nederlag i ögonen och år 1996 undertecknade parterna ett avtal som gav Tjetjenien avsevärt självstyre. År 1997 valdes därefter upprorsledaren Aslan Maskhadov till president. Ryssland erkände regeringen, men man kom inte fram till en lösning i förhållande till frågan om separation. Maskhadov förlorade dock efter hand kontrollen över de olika upprorsgrupperna. År 1998 förklarar han undantagstillstånd i landet. Då hade upprorsmakarna tagit över stora delar av landet och stod dessutom för flera fula terroraktioner både i Ryssland och i grannrepubliken Dagestan.

År 1999 skickades ryska styrkor ännu en gång in i Tjetjenien. Detta hände efter att tjetjenska upprorsmakare hade gått in i den muslimska grannregionen Dagestan och utan att lyckas, starta ett uppror där. Att ryska soldater ännu en gång gick in på tjetjenskt territorium omtalades av rysk militär som en anti- terror operation och till skillnad från den ryska invationenår1994, hade 1999 - insatser stort stöd i det ryska folket. Detta beror på att tjetjenska upprorsmakare hade genomfört flera stora terroraktioner i Moskva och andra stora ryska städer och att ryssarna krävde kraftfulla vedergällningar.

I oktober 1999 etablerades det så kallade ”statsrådet” i republiken Tjetjenien . Rådet bestod av människor som hade suttit i den Tjetjenska statsförvaltningen under den tiden då Tjetjenien var en del av Sovjetunionen. Rådet hade alltså nära band till ryska myndigheter, som då också omedelbart förklarade rådet som Tjetjeniens högsta myndighet och vägrade ytterligare samarbete med Maskhadov. Året efter utsågs Akmat Kadyrov av Ryssland, som landets nästa president och han satt vid makten tills han blev dödad av upprorsmakare fyra år senare.

En tiondel av Tjetjeniens befolkning har förlorat livet sedan ryssarna började sin offensiv år 1999 och 250 000 tjetjener är på flykt. Ryska soldater har gått brutalt fram. Det har avslöjats omfattande bruk av tortyr och lemlästade lik i massgravar visar att Putins män gick hårt fram. Men även upprorsmakarna har begått allvarliga övergrepp. De har genomfört otäcka terroraktioner som har krävt många människoliv. År 2002 tog tjetjenska terrorister hundratals människor som gisslan i en teater i Moskva och år 2004 förstördes en skola med ryska skolbarn i Beslan. Den första aktionen krävde 129 människoliv, den andra 340.

Det finns många olika väpnade grupper som är aktiva i Tjetjenien idag och det är inte längre bara frigörelse man kämpar för. Den radikala islamismen har haft framgång i Tjetjenien och några av upprorsgrupperna ser nu sin väpnade kamp som ett heligt krig. Dessa kämpar lika mycket för en självständig, islamisk stat i Nord- Kaukasus, som för ett fritt Tjetjenien. I hur stor grad dessa grupper arbetar tillsammans med andra islamistiska grupperingar, som till exempel Al-Qaida (se Afghanistan, Irak, Kashmir), är oklart. Det har dock länge varit känt att krigare som tidigare har kämpat för mujahedin i Afghanistan nu deltar i krigshandlingar i Tjetjenien. Grupperingen som har letts av Maskhadov, har representerat landets mer moderata krafter. Det var därför tungt för de många tjetjenerna som önskar en fredlig lösning på konflikten då han dödades av ryska styrkor i mars 2005.

Idag är situationen i Tjetjenien kaotisk. Det har inte var några stora terrorauktioner eller sammandrabbningar mellan de stridande parterna under de senaste åren och antalet dödade har gradvis minskat. Oroligheten kvarstår dock och har även fått stor betydelse för angränsande republikerna Dagestan och Ingusjien. Förhandlingarna mellan Ryssland och de tjetjenska rebellerna har inte varit framgångsrika och det politiska våldet är omfattande. Det som är utmärkande är att landets fyra senaste presidenter har fått betala med sina liv.