Kamerun
| Fakta | Kartor | Statistik | Millenniemålen |
Kamerun är ett av de länder i Afrika med mest kulturell, geografisk och språklig mångfald och kallas därför ofta ett Afrika i miniatyr.
Geografi och miljö
Kamerun är beläget nära ekvatorn och har ett tropiskt klimat. Medan marken i söder är täckt av regnskog ligger den norra delen av Kamerun på en platå mellan 900 och 1300 meter över havet. Årstiderna växlar mellan regn och torrperioder. Medan den södra delen av landet har två regnperioder och riklig nederbörd kännetecknas de norra, högt belägna områdena av ett torrare klimat med en regnperiod om året. Temperaturen varierar lite i landet som helhet och är huvudsakligen mellan 25 och 35 °C. Eftersom hela 40 procent av Kamerun är täckt av regnskog är timmer en viktig exportvara. Avverkningen kan dock även utgöra ett miljöproblem. Uttaget av tropiskt timmer präglas av korruption och så mycket som 50 procent av den totala avverkningen är olaglig. Mycket av den legala avverkningen kan också vara lika oansvarig och miljöskadlig som den olagliga och avskogningen hotar flera djurarter. Men den känsliga balansen i regnskogen hotas inte bara av skogsbruket. En oljeledning mellan Tchad och Kamerun som byggdes 2003 kritiserats av miljöorganisationer för att utgöra ett hot mot mångfalden hos landets djurliv.
Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Kamerun, skulle vi behöva 0.6 jordklot. Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.
Historia
På 1000-talet kom det muslimska nomadfolket Fulani till de områden som utgör dagens Kamerun. År 1472 kom portugiser till Kameruns kust och uppkallade landet efter räkorna de trodde att de hade funnit i Wuorifloden. Landet hamnade under tysk kontroll i slutet av 1800-talet, men delades mellan Frankrike och Storbritannien efter första världskriget som en del av krigsuppgörelsen. Efter andra världskriget blev det allt svårare för Storbritannien och Frankrike att tygla det växande missnöjet med det koloniala styret, och 1961 bildades den självständiga Förbundsrepubliken Kamerun. Landet var länge en enpartistat, men även om oppositionspartier har varit tillåtna under de senaste decennierna har Kamerun sedan självständigheten 1961 bara haft två statschefer. Under 1982 lämnade president Ahidjo frivilligt över makten till partimedlemmen och premiärministern Paul Biya. Den sittande presidenten har upprepade gånger anklagats för valfusk och stora delar av oppositionen bildade 2003 en gemensam front för att utmana Biya, dock utan framgång.
Samhälle och politik
President Paul Biyas makt är omfattande och inkluderar såväl direkt kontroll över landets oljeinkomster som rätten att välja premiärminister. Den korruptionsbekämpande organisationen Transparency International utsåg 1998 Kamerun till världens mest korrumperade land och korruptionen är fortfarande ett stort problem. Samtidigt som president Biya regelbundet avsätter korruptionsanklagade ministrar är han känd för att splittra oppositionen genom att medvetet anspela på etnisk tillhörighet och köpa ut viktiga politiska motståndare. Medborgarnas förtroende för Kameruns politiska ledarskap, domstolar och polis har länge varit på tillbakagång. På senare tid har detta resulterat i studentprotester och att man i ökad omfattning tar lagen i egna händer. Trots den bristande respekten för mänskliga rättigheter och spänningarna mellan kristna och muslimer och mellan engelsk- och franskspråkiga har situationen i Kamerun varit relativt lugn jämfört med andra länder i regionen. Under 2006 fick Kameruns kanske största utrikespolitiska tvist en lösning när landet undertecknade ett avtal om nigeriansk överlåtelse av Bakassihalvön till Kamerun. Den dåvarande generalsekreteraren för FN, Kofi Annan, var central i förhandlingarna om avtalet som gjorde slut på konflikten om den oljerika halvön.
Ekonomi och handel
Kameruns ekonomi är klart bättre än genomsnittet i Afrika och har under det senaste decenniet upplevt en stadig tillväxt. Jordbruket är mycket viktigt för landets ekonomi. Kamerun är rikt på naturresurser och hade på 1960- och 70-talet en ekonomisk tillväxt baserad på export av kakao och kaffe och ökad produktion av varor för egen konsumtion. När olja upptäcktes utanför landets västkust ökade den ekonomiska tillväxten ytterligare i slutet av 70-talet, innan nedgången i råvarupriser på världsmarknaden under andra halvåret 1980 ledde till en ekonomisk kris. Kamerun var tvunget att ta stora lån och ökade sin utlandsskuld kraftigt, vilket 1990 tvingade fram ett samarbete med IMF. Från mitten av 1990-talet började ekonomin äntligen visa tecken på förbättring, med en årlig tillväxt på mellan 4 och 5 procent. Att ekonomin håller på att förbättras betyder dock inte att fattigdomen har minskat. En rapport från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) under 1999 visade att 51 procent av Kameruns befolkning lever under fattigdomsgränsen.
Other country profiles
Kontinent/region
Afrika
Centralafrika
Satellitbilder
Tchadsjön
Medlemskap/deltagande
Afrikanska unionen
Alliansfria stater
Förenta nationerna (FN)
G77
Världsbanken
Kamerun blev medlem i FN 1960.
Kommentarer