Libyen

Visa land

Libyen blev självständigt 1951, som ett av de första länderna i Afrika. Landets ledare Muammar al-Khadaffi styrde landet i 42 år tills han avsättas av libyska rebeller år 2011.

Uppdaterat 31.10.2013

Geografi och miljö

Libyen ligger mitt på den nordafrikanska platån, en långsträckt bergsformation som sträcker sig från Atlantkusten till Röda havet. I landets centrala delar finns flera bergskedjor med toppar upp till 3500 meter över havet. Inlandet är kargt, med långsträckta sandslätter utan vegetation eller bebyggelse. Detta område har ökenklimat nästan utan nederbörd och med extrema temperaturväxlingar under året. Den glesa befolkningen fördelas på en handfull spridda oaser. Längs den västra kustremsan ligger bördiga fält som är väl lämpade för jordbruk. Här är bebyggelsen mycket tätare och flera av de större städerna ligger i denna region som har ett typiskt milt Medelhavsklimat. Öster om Sidrabukten övergår kusten i låga bergåsar som också är tätbefolkade. Trots stora skillnader mellan regionerna är bristen på regn en konstant faktor i Libyen. I ökenområdena kan det gå år mellan varje regn medan regnmängden i kustområdena maximalt uppgår till 4-500 mm per år. Libyens största miljöproblem är förknippade med landets klimat och läge – landet har mycket dålig tillgång till rent dricksvatten och kämpar med ökenspridning och erosion på grund av dålig jordmån och dåligt reglerade jordbruk.

Under den brännheta sanden i den libyska öknen finns gigantiska vattenresurser. Läs mer

1.7 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Libyen, skulle vi behöva 1.7 jordklot.
Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.

Historia

De libyska kustområdena erövrades 96 f.Kr. från fenicierna av det romerska riket. Landet förblev en romersk provins till mitten av 400-talet då imperiet började sin långa nedgång. I mitten av 600-talet inlemmades området i det arabiska imperiet som introducerade islam och arabisk kultur och språk. De libyska områdena skickades fram och tillbaka mellan olika arabiska sultaner under de kommande århundradena. När det Osmanska riket tog kontroll över Libyen på 1500-talet överlämnades landets styre till legosoldater och libyska hamnar användes av de osmanska pirater som härjade i Medelhavet under de kommande århundradena. Under hela 1800-talet började osmanerna förlora allt fler områden och 1911 invaderade Italien Libyen och gjorde det till en italiensk provins. Tusentals italienare flyttade till landet och stora väg- och industriprojekt påbörjades. Under andra världskriget invaderades Libyen av brittiska styrkor och blev 1951 självständigt, som ett av de första länderna i Afrika. Den nya regimen hade enorma problem med fattigdom och underutveckling och var helt beroende av utländskt bistånd innan man upptäckte olja 1959. 1969 fälldes regeringen genom en militärkupp ledd av överste Muammar al-Khadaffi som utvisade alla utlänningar och ville bygga en ny social och politisk ordning från grunden. År 2011 avsattes Muammar al-Khadaffi. 

Samhälle och politik

Fram till sommaren 2011 styrdes Libyen Muammar al-Khadaffi. I 42 år hade han styrt landet. Det tilläts ingen politisk opposition i landet och det politiska systemet var baserat på en filosofi utvecklat av honom, en unik islamsk socialism. Val var förbjudet och demokrati skulle utövas genom att befolkningen skulle uttrycka sina åsikter genom folkkommittéer. I verkligheten kontrollerade al-Khadaffi all makt. Al-Khadaffi förde en utrikespolitik som ofta ledde till konflikter med västvärlden och andra afrikanska länders regeringar. Sedan år 1999 öppnade al-Khadaffi i större rad landet för västerländskt inflytande och lade ned landets kärnvapenprogram.

Under den arabiska våren år 2011 tog libyska rebeller till vapen för att störta al-Khadaffi regimen. Efter sex månader med uppror och hård kamp mellan rebellerna och regeringsstyrkor störtades al-Khadaffi med hjälp av internationella styrkor och ett övergångsråd blev upprättat i Libyen. Upproret orsakade stor förstörelse i landet och en osäker säkerhetssituation.

1976
2006

Libyens huvudstad Tripoli ligger på landets Medelhavskust. Staden ligger mitt i ett smalt landbälde med bördig lågland som går över en enorm torr sandslätt i inlandet. Läs mer

Ekonomi och handel

Med afrikanska mått mätt är den libyska ekonomin solid och landet har en av kontinentens högsta bruttonationalprodukter (BNP). Under den tid då landet var isolerat från omvärlden stagnerade en stor del av ekonomin på grund av sanktioner från FN och USA, hög korruption och stora investeringar i utveckling av massförstörelsevapen. Under de senaste åren har landet haft en stadig tillväxt, men ekonomin varierar i takt med världsmarknadspriset på olja vilket försvårar långsiktig planering. Oljeindustrin utgör hela 95 procent av ekonomin men mycket av intäkterna från denna sektor kommer inte medborgarna till godo. Många av de anställda inom oljeindustrin kommer utifrån och tar med sig pengarna de tjänar ut ur landet. Näst efter oljan är jordbruket Libyens främsta inkomstkälla. Landet är fortfarande mycket beroende av livsmedelsimport och producerar bara en fjärdedel av sitt livsmedelsbehov. Arbetslöshet och liten korrelation mellan utbildning och arbetsmarknad bidrar till att den ensidiga ekonomin stagnerat. Försök att starta upp nya branscher har hittills inte lett till stora förändringar.

Kort om

Libyen

Huvudstad:

Tripoli

Etniska grupper:

Araber och berber 97 %, andra/ospecificerad/ingen 3 %

Språk:

Arabiska, italienska, engelska

Religion:

Sunni 98%, andra/ospecificerat/ingen 3%

Supreme political leader:

Ali Zeidan (premiärminister)

Population:

5 670 688 (2006)

Human Development:

64 av 187 (2012)

Area:

1 759 541 kvadratkilometer

Currency:

Libysk dinar

National Day:


17 februari

Satellitbilder

Grundvatten: Great Man-made River

Urbanisering: Tripoli

Medlemskap/deltagande

Andra landprofiler

Krig och konflikter

FN-sambandet © 2014