Nicaragua
Nicaragua kämpar med ekonomiska problem till följd av inbördeskrig och politisk instabilitet. Idag kritiseras landet för att ha avskaffat rätten till abort, även när moderns liv är i fara.
Uppdaterat 22.11.2010
Geografi och miljö
Nicaragua är Centralamerikas största land och har kust till både Stilla havet och Karibiska havet. En kedja av vulkaner, varav flera är aktiva, sträcker sig från nordväst ned mot Nicaraguasjön, Centralamerikas största sjö. Sjön har förbindelse med Karibiska havet i öster via floden San Juan. I området kring Nicaraguasjön och Managuasjön finns en stor fördjupning där bomull odlas. Inlandet består av en delvis skogsklädd högplatå, och mellan bergen finns bördiga dalar. I öster finns en bred kustslätt med laguner, stränder och floddeltan. Här regnar det mest. Klimatet i Nicaragua är tropiskt och temperaturen varierar i liten utsträckning. De östra delarna av landet har den största kvarvarande regnskogen i Centralamerika. Dock minskar den snabbt i omfattning. Cirka 75 % av den ursprungliga skogen avverkas för att bedriva jordbruk. Minst hälften av avskogningen har skett under de senaste 60 åren. Tillgången på rent dricksvatten är dålig på grund av förorening av vattenkällorna. Bekämpningsmedel som använts på frukt- och bomullsplantager sedan 1970 har bidragit till allvarliga hälsoproblem för många arbetare.
Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Nicaragua, skulle vi behöva 0.9 jordklot. Se indikatorn som visar ekologiska fotavtrycket.
Historia
Innan spanjorerna anlände på 1520-talet beboddes Nicaragua av olika indianfolk. Landet hade inga stora guldreserver jämfört med andra kolonier, och blev därför en perifer del av det spanska imperiet. Spanien lyckades inte erövra östkusten, men på 1600-talet kom britterna och etablerade ett lokalt rike som indirekt styrdes av Storbritannien. 1821 frigjordes Nicaragua från Spanien och 1838 blev landet en självständig republik. 1800-talet präglades av maktkamp mellan liberaler och konservativa. Från 1863 följde 30 år av fredligt konservativt styre innan amerikansk inblandning ledde till inbördeskrig. Sandino, ledaren för motståndsrörelsen mot USA, mördades 1934, men hans idéer levde vidare. På den tiden styrde familjen Somoza landet. Familjen tog kontroll över allt av värde i Nicaragua och var USA:s trogna partner. Som svar på detta bildades den marxistiska Sandinistfronten för nationell befrielse, FSLN. Rörelsen fick så småningom stöd av stora delar av befolkningen, och 1979 störtades Somoza. Sandinisterna tog över ledningen och genomförde bland annat en radikal jordreform. Detta mötte starkt motstånd, särskilt från markägare, och kontrarevolutionära grupper bildades. Ett nytt inbördeskrig bröt ut och varade till 1990.
Samhälle och politik
2006 valdes Daniel Ortega från FSLN till president efter 17 år i opposition. Ortega bedyrade att partiet hade lämnat marxismen och blivit socialdemokratiskt. En vecka före valet stödde FSLN en räkning på ett totalförbud mot abort, även när moderns liv är i fara. Lagen antogs, och det spekuleras om FSLN röstade för förslaget för att vinna röster från de konservativa. Presidenten kan bara sitta en mandatperiod åt gången. Ortega försöker därför att få stöd för en lagändring så att han kan sitta längre. Nicaragua kämpar med fattigdom. Över hälften av befolkningen är fattig och en fjärdedel lever i extrem fattigdom. Nicaragua är mycket klassuppdelat, och det är nästan omöjligt att genomföra en klassresa. Våld och sexuella övergrepp mot flickor och kvinnor är ett stort problem. Detta leder till ett stort antal ungdomsgraviditeter. Eftersom aborter är olagliga är illegala aborter vanliga, vilket kan leda till allvarliga komplikationer. Nicaragua är mycket konservativt. Först 2007 blev homosexualitet tillåtet.
Ekonomi och handel
Nicaragua har lidit av dålig ekonomi, till stor del på grund av de stora försvarsutgifterna under inbördeskrigen. Sedan mitten av 1990-talet har trenden vänt och idag är det stadig tillväxt i ekonomin. Men är landet fortfarande beroende av utländskt bistånd. IMF, Internationella valutafonden, kräver åtstramningar i de offentliga utgifterna för att godkänna finansiellt stöd. Därför har Nicaragua privatiserat statliga bolag och dramatiskt minskat försvarsutgifterna under senare år. Idag utgör biståndet cirka 8 % av BNP. Viktigare är bidraget från nicaraguaner bosatta utomlands. Eftersom Nicaragua är beroende av ett fåtal jordbruksprodukter är landet mycket sårbart för variationer i råvarupriser på världsmarknaden. Under 2001 ledde ett prisfall på kaffe till ökad arbetslöshet och fattigdom för de nicaraguanska bönderna. 1/3 av de arbetsdugliga är anställda inom basnäringarna. Det är också denna sektor som står för exporten. Landet exporterar bland annat nötkött, kaffe, tobak och bananer. USA är fortfarande den viktigaste handelspartnern, men sedan 2000 har USA:s inflytande minskat till förmån för grannländerna, särskilt Venezuela.
Andra landprofiler
Kontinent/region
Amerika
Centralamerika
Satellitbilder
Fonseca bukten
Medlemskap/deltagande
Alliansfria stater
Förenta nationerna (FN)
G77
Världsbanken
WTO
Nicaragua blev medlem i FN 1945.