Gishwatiskogen

Gishwati skogen är det mest avskogade området i hela Rwanda. Skogen ligger nordväst i landet och täckte år 1981 ett område på 210 kvadratkilometer. År 2002 var den reducerad till bara 6 kvadratkilometer. Orsakerna till avskogningen är många, men jakten på träkol, timmer, mediciner och matprodukter har haft stor påverkan. Uppröjning av stora fält till jordbruksproduktion har också kraftigt reducerat skogen. År 1994 upprättades ett stort flyktingläger i området som också medförde nedhuggning av skog. Förlust av stora skogsområden påverkar miljön negativt och leder bland annat till jorderosion, jordras och förlust av biologisk mångfald.

På satellitbilden från 1978 kan man tydligt se var skogsreservatet Giswati låg. Den mörkgröna skogen bildade en naturlig gräns till de omkringliggande mera ljusgröna områden. År 2006 var stora delar av skogen borta och på satellitbilden från samma år ser man hur de mörkgröna områden har skiftat färg till ljusrosa och ljusgrönt. Bara en liten bråkdel av den ursprungliga skogen från år 1978 är bevarad och de små områden med skog som är kvar, visas på 2006-satellitbilden som mörkgröna fläckar. Den intensiva exploateringen av skogen har lett till att de avskogade områdena är i oerhört dåligt skick.

I många tillfäller kan avskogning leda till olika former av naturkatastrofer. År 2001 och 2002 blev Kanama-distriktet i Rwanda utsatt för både jordbävning och översvämning. Tillsammans omkom 99 människor på landsbygden för att deras bostäder kollapsade. I tillägg dog 30 000 människor av svält som en följd av ödelagda odlingar och jordbruksmark.

Idag kommer 90 procent av Rwandas energiförbruk från bränsle. Det hänger noga samman med avskogningen. Nedhuggningen av skog i Rwanda har ökat från 4 procent år 2003 till 6,9 procent år 2006. Metangasupptäckten på botten av Kivusjön kommer möjligtvis vara lösningen på landets energikris. Förekomsterna är stora och kommer troligen kunna täcka landets strömförbruk 400 år fram i tid.

Miljöskyddsorganisationer planterar ny skog och använder speciella metoder för omplantering och bevarande av Gishwati skogen. På det sättet försöker man att återskapa det ursprungliga skogsreservatet. Man använder nya teknik som byggning av jordbruksterasser på fjällsidorna och tillföring av extra organisk material till träden och växterna i området. I tillägg planterar man bestämda typer av buskar/träd för att stärka skogens ekosystem. Planteringen görs huvudsakligen av lokalsamhället och av olika miljöorganisationer. Den stora satsningen gör att man förmodligen under de kommande 10-15 åren kommer att klara återskapa stora delar av Gishwati skogen.

Källa: Atlas of Our Changing Environment