Golanhöjderna (Syrien och Israel)

Bakgrund

Israel skapades 1948 genom krig mot palestinierna och angränsande arabländer. Israel kom segrande ut ur kriget, men konflikterna fortsatte och det bröt ut ett nytt krig mellan Israel och de arabiska grannländerna 1967. Det blev känt som "sexdagarskriget". Israel vann den konflikten med och efter sex dagars krigsföring hade Israel ockuperat Sinaihalvön och Gaza från Egypten, Västbanken inklusive östra Jerusalem, och Golanhöjderna från Syrien. Gazaremsan och Västbanken var faktiskt palestinska områden som kontrollerades utav Egypten och Jordanien. Sinaihalvön gavs senare tillbaka till Egypten, medan Israel fortsatte att ockupera Golanhöjdarna och de palestinska områdena.

Israelska bosättningar på Golanhöjderna

Många av de syriska araberna som var bosatta på Golanhöjderna flydde när civila, judiska israeler flyttade in. Golanhöjderna blev en del av den expanderande sionistiska projektet av den israeliska staten. Sionismen är den ideologiska grunden för Israel och det handlar om att etablera en så kallad judisk stat i Mellanöstern.

Att bosätta egna invånare på ockuperad mark strider mot folkrätten. Olagliga bosättningar (kolonier) var också involverade i att etablera att Golanhöjderna skulle tillhöra Israel, något som gjorde det svårare att kräva ett snabbt slut på ockupationen. Denna israeliska strategi om att skapa "fakta på marken" genom bosättningar på den ockuperade marken är en fortsättning på den sionistiska kolonialiseringen som startade i de historiska Palestina området.

  • Läs mer om sionismen och Israel-Palestina konflikten på konfliktprofilen Palestina.

Nytt krig om Golanhöjderna

Egypten och Syrien försökte ta tillbaka sina områden 1973, men misslyckades. Golanhöjderna som är den enda åsen i ett annat platt landskap, visade sig fungera utmärkt som en mur mot angrepp och efter några rundor med hårda kamper gav Egypten och Syrien upp.

Året därpå skickade FN in observationsstyrkor och en fredsbevarande styrka till gränsområdet mellan Syrien och Israel. Det skapades en demilitariserad gränszon. Denna zon har efter det styrts av FN-styrkor. Deras uppgifter är att ha en översikt över den militära verksamheten på både syriska och israeliska sidan av gränsen, och FN-styrkorna har hela tiden haft en bra samarbete med syriska och israeliska myndigheter.


Iranska FN-soldater håller vakt över Golanhöjderna under 1975. Området i bakgrunden är ockuperat av Israel.
(Foto: UN Photo/Yutaka Nagata)

Försök till fredsförhandlingar

Konflikten om Golanhöjderna är den främsta anledningen till att det aldrig blivit någon ordentlig fred mellan Israel och Syrien, trots försök till fredsförhandlingar. Men det har inte varit några direkta strider mellan Syrien och Israel sedan 1973. Båda länderna har dock kämpat indirekt med varandra i Libanonkonflikten.

För Syrien är det en förutsättning att få tillbaka Golanhöjderna för att kunna sluta fred med Israel. Syrien håller fast vid att Israel, under statsminister Yitzhak Rabin, ska ha sagt att han var villig att gå tillbaka till gränsdragningarna som var innan sexdagarskriget 1967. Det vill säga att Israel i så fall skulle ge tillbaka hela bergsområdet. Att Rabin skulle ha gjort det uttalandet förnekar Israel. Israel har efter det gått med på att dra sig tillbaka från delar av berget, och då bland annat från ett område där ca 12 000 judiska bosättare har slagit sig ned (i strid med folkrätten). De sätter då som krav att Syrien demilitariserar berget samt området söder om Damaskus. Dessutom har Israel antagit en lag som kräver att det måste hållas en folkomröstning innan landet eventuellt skulle dra sig ur Golanhöjderna.


Skylt på nerlagt sjukhus i staden Quneitra, som ligger i den FN-kontrollerade zonen mellan Golanhöjderna och Syrien.
(Foto: Ida Jørgensen Thinn)

Konflikten får mindre uppmärksamhet

Under de senaste åren har situationen i regionen lett till att fredsförhandlingar om Golanhöjderna har stannat av. Både Israel och Syrien har - av olika anledningar - fått ett betydligt sämre förhållande till Turkiet som tidigare har fungerat som medlare i konflikten. Sedan 2011 har den syriska myndigheten lagt all sin uppmärksamhet på upproret och den efterföljande inbördeskriget i landet. Israel har främst varit upptagen med konflikten med palestinierna, och samtidigt varit upptagen av Iran och deras möjligheter att utveckla kärnvapen. Dessutom har både Syrien och Israel tvingat förhålla sig till de förändringarna i Irak och framväxten av Den islamska staten (IS), som påverkat maktbalansen i regionen.

Även om konflikten om Golanhöjderna har fått lite fokus på de senaste åren så finns konflikten fortfarande kvar. Detta blev tydligt när ett syriskt militärflyg som flög över Golanhöjderna blev nerskjutet av israelisk militär 23 september 2014.

  • Sionismen; idén om en judisk stat i Israel, växer fram bland judar i Europa.

    Dagens Israel/Palestina är en del av det Osmanska riket, och är främst befolkad av araber.

  • I loppet av 1900-talet flyttar fler och fler judar till området.

  • Efter första världskriget tar Storbritannien kontroll över det som idag är Israel/Palestina. Tillsammans med det som idag är Jordanien kallas området "Den brittiska mandatet Palestina".

    Både palestinska och judiska grupper gör uppror mot britterna.

  • Andra världskriget tar slut, och britterna anförtror ansvaret för den palestinska frågan till ett nyetablerat FN.

    FN beslutar att dela upp området i en judisk och en palestinsk del. Judar accepterar förslaget. Palestinierna har ingen riktig representant i FN, men Arabförbundet avslår förslaget å deras vägnar.

    Kampen mellan judiska och palestinska grupper bryter ut.

  • Israel förklarar sig självständigt den 14 maj 1948.

    Dagen efter går angränsande arabstater i krig mot den nya staten. Under kriget drivs omkring 800.000 palestinier på flykt. Israel tar kontroll över en stor del av det områden som var avsett för palestinierna enligt FN:s delningsplan.

    Efter kriget kontrollerades Västbanken av Jordanien medan Gaza hamnade under egyptisk kontroll.

  • Efter kraftiga provokationer från Syrien, Egypten och Jordanien bryter det ut krig mellan Israel och dess grannländer. Arabstaterna är militärt underlägsna, och kriget slutar efter bara sex dagar.

    Då har Israel tagit Västbanken och östra Jerusalem från Jordanien, Sinaihalvön från Egypten och Golanhöjderna från Syrien.

  • Under den judiska högtiden Yom Kippur försöker Egypten och Syrien att ta tillbaka den mark de förlorade i sexdagarskriget. Israel får dock snabbt militärt övertag, och är på väg att orsaka Egypten och Syrien ett nytt nederlag då en vapenvila istället undertecknas.

    Egypten och Israel undertecknar ett fredsavtal 1979. Egypten återfår kontrollen över Sinaihalvön i utbyte mot landet erkänna Israel som en självständig stat.

    Det var aldrig något avtal mellan Syrien och Israel, som fortfarande idag styr Golanhöjderna.

  • Palestinska befrielseorganisationen PLO är baserat i Libanon. Efter att PLO attackerat Israel, invaderar Israel Libanon, först 1978 och sedan 1982. PLO flyttar till Tunisien.

    Israeliska styrkor söker sig tillbaka till en "säkerhetszon" i södra Libanon 1985, där de kommer att finnas kvar fram till 2000. Under denna period växer organisation Hizbollah fram, som en protest mot den israeliska närvaron.

  • Palestinierna på Västbanken, Gaza och östra Jerusalem gör uppror mot de israeliska ockupationsstyrkorna, och kräva en separat stat.

    Upproret slås ned, men en fredsprocess inleds.

  • Israel och PLO kommer överens om Osloavtalen, 1993 och 1995. Där står att en palestinsk stat ska skapas inom fem år, och att det under tiden ska upprättas en palestinsk myndighet.

    Västbanken är indelad i tre områden; A, B och C. En självständig myndighet kontrollerar A, Israel kontrollerar C, medan B-området kontrolleras mellan de båda.

    Men år 1995 blir Israels premiärminister Yitzhak Rabin mördad av en judisk extremist, och Osloprocessen stagnerar.

  • Israel och Jordanien undertecknar ett fredsavtal, och upprättar fulla diplomatiska relationer.

  • Missnöjet med att det inte skapades någon palestinsk stat leder till att ett nytt palestinskt uppror bryter ut.

    Palestinska organisationer genomför en serie terroristattacker mot civila i Israel.

    Israel svarar med att dra åt sitt grepp om Västbanken och Gaza, vilket innebär allvarliga inskränkningar av palestiniernas rörelsefrihet.

  • Israeliska soldater dödas i en raketattack från den libanesiska organisationen Hizbollah. Israel svarar med tunga luftanfall mot Libanon.

    1109 libaneser och 43 civila israeler dödas under kriget, som slutar med en vapenvila i augusti samma år. Israel drar sina styrkor ur södra Libanon.

  • Efter att det islamistiska partiet Hamas vinner det palestinska valet i 2006 bryter strider ut mellan Hamas och det andra stora palestinska partiet Fatah.

    Resultatet blir att kontrollen över de palestinska områdena indelas 2007: Hamas kontrollerar Gaza, medan Fatah kontrollerar Västbanken.

    Israel ser Hamas som en terroristorganisation, och införa stränga kontroller för både människor och gods som kommer till eller lämnar Gaza.