Iran

Introduktion

År 2018 bröt USA kärnkraftsavtalet med Iran och återinförde sanktioner mot landet. Detta trots att FN:s inspektörer upprepade gånger bekräftat att Iran höll sig till sin del i avtalet. Upphävandet av avtalet ledde till en eskalering av konflikten mellan Iran och USA, där flera regionala och internationella makter är inblandade.

Bakgrund

Under 2015 ingick vetoländerna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA) tillsammans med Tyskland och EU ett avtal med Iran kring landets kärnkraftsprogram.

Bakgrunden till kärnkraftsavtalet grundade sig i en rädsla för att Iran skulle utveckla kärnvapen. FN:s säkerhetsråd hade därför tidigare infört sanktioner mot Iran i ett försök att pressa den Iranska regimen att demontera vad flera länder trodde var landets militära kärnkraftsprogram.

Kärnkraftsavtalet innebar att de sanktioner som infördes mot Iran avslutades i utbyte mot att Iran skulle begränsa omfattningen av dess kärnkraftsprogram. Iran hävdar å andra sidan att dess kärnkraftsprogram är enbart för fredliga ändamål, det vill säga för produktion av kärnkraft, inte kärnvapen.

Innan kärnkraftsavtalet undertecknades 2015 var Iran redan bundet av icke-spridningsfördraget vilket syftar till att förhindra spridning av kärnvapen i världen. Icke-spridningsfördraget tillåter Iran att ha kärnreaktorer för att producera energi för fredliga ändamål, men förbjuder Iran och andra medlemmar i avtalet att utveckla kärnvapen.

Trump blir president och USA ändrar sin Iran-politik

När kärnkraftsavtalet med Iran undertecknades 2015 var Barack Obama USA:s president. Obamas efterträdare, Donald Trump, var tydlig från början av sin valkampanj att han skulle ta bort eller omförhandla många av Obama-administrationens beslut och avtal i det fall att han valdes till USA:s nästa president, vilket han gjorde hösten 2016.

Trump var särskilt kritisk till kärnkraftsavtalet med Iran. Det finns därför anledning att tro att en av anledningarna till att USA bröt kärnkraftsavtalet med Iran handlade om Trumps politiska löften om att motsätta sig Obamas avtal.

Den utlösande orsaken

I april 2018 presenterade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vad som skulle bli nya avslöjanden av Irans brott mot kärnvapenavtalet. Israel hävdar att de har fått iranska dokument som bevisar att Iran hade haft ett hemligt kärnvapenprogram i flera år. Dokumenten blev kända som Amad-arkivet.

Iran avvisade däremot Israels påståenden med att "avslöjandena" var ett gammalt fall som FN:s atomenergiorgan (IAEA) redan hade behandlat. Irans utrikesminister, Muhammad Javad Zarif, kallade Natanyahus presentation "ett barnsligt jippo" och ett försök att påverka Donald Trump att dra USA ur kärnkraftsavtalet.

I maj 2018 valde Trump-administrationen att bryta kärnkraftsavtalet med Iran. USA återinförde sedan sanktioner mot landet. Detta var en utlösare faktor som ytterligare eskalerade konflikten mellan USA och Iran.

USA:s motiv till att bryta mot kärnkraftsavtalet

Trump-administrationens anledning till att dra tillbaka kärnkraftsavtalet var att avtalet bara sträcker sig över 15 år och därför inte skulle kunna hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Trump hänvisade även till de israeliska avslöjandena om Iran (Amad-arkivet) i sin motivering, det vill säga att Irans kärnkraftspolitik redan var i konflikt med avtalet.

Samtidigt kritiserade USA Iran för att stödja terrorism och milisgrupper i olika länder i Mellanöstern, och definierade den Iranska armén som en terrororganisation. USA anklagade också Iran för att vara ett hot mot internationell sjöfart i regionen. FN:s atomenergiorgan (IAEA) fick senare information som Israel hämtat från Iran om sitt kärnkraftsprogram, men IAEA menade att Iran inte hade brutit mot reglerna.

Andra länders relationer med USA, Iran och kärnkraftsavtalet

Ledarna för Israel och Saudiarabien har drivit på USA:s hårda linje mot Iran, både för att USA är en viktig allierad för dem men även för att de anser att Iran är en motståndare. De övriga länderna i kärnkraftsavtalet med Iran är mycket kritiska till att USA bryter avtalet. De har försökt kompensera för USA:s sanktioner mot Iran för att rädda kärnvapenavtalet och undvika krig.

Parterna i konflikten

• Iran - Den islamistiska regimen i Iran har haft en konfliktfylld relation med USA, Israel och Saudiarabien sedan revolutionen 1979. Landet har ett kontroversiellt kärnkraftsprogram och har stort inflytande i regionen genom nära band till ett antal militära grupper, både i Irak, Syrien, Jemen och Libanon.

• USA - USA var bland de länder som stödde kärnkraftsavtalet med Iran år 2015. Det var också USA som ensidigt bröt avtalet 2018. Trump-administrationen återinförde sanktioner mot Iran men med olika signaler kring sanktionernas mål.

• Israel - Israel ser Iran som sin fiende. Den israeliska regeringen har länge försökt framställa det iranska kärnkraftsprogrammet som ett hot mot Israel. Israel har själv kärnvapen och är en viktig allierad till USA.
• Saudiarabien - Är Irans ärkefiende, både när det gäller maktpolitik och ideologi. Båda regimerna är islamistiska men med olika riktningar. Saudiarabien är sunnimuslim och Iran är shiamuslim.
• Storbritannien - Är medlem av kärnkraftsavtalet med Iran. Storbritannien är en gammal kejserlig makt i regionen och har länge varit inblandade i Iran.
• Ryssland - Är med i kärnkraftsavtalet med Iran, och är bland Irans närmaste allierade i landets konflikt med USA.
• Kina, Frankrike, Tyskland och EU - Medlemmar av kärnkraftsavtalet med Iran. Kritiska mot amerikanska sanktioner och vill bevara kärnkraftsavtalet.

Irans svar på USA:s konfrontativa politik

Som svar på USA:s brott mot kärnkraftsavtalet och återinförandet av sanktioner mot Iran meddelade de iranska myndigheterna att de skulle bryta mot vissa punkter i kärnkraftsavtalet. Bland annat att berika större mängder uran, och till en högre andel anrikning än vad som är tillåtet enligt avtalet.

Anrikat uran är en viktig substans för utvecklingen av både kärnkraft och kärnvapen. Irans val att berika uran upp till 60 procent har lett till internationell oro. Detta eftersom att det långt överstiger de knappt 4 procent som krävs för kärnkraftsproduktion.

Irans utrikesminister, Muhammad Javad Zarif, hävdade att intrånget inte var ett brott mot kärnkraftsavtalet. Det står i avtalet att om en av parterna drar sig tillbaka, som USA tydligt gjorde 2018, har Iran rätt att öka nödlagret för uran. Zarif förtydligade att Iran fortfarande var medlem i avtalet och skulle fortsätta sitt samarbete med IAEA.

Konflikten 2021-2022

År 2021 tog Joe Biden över som president i USA med löften om att ändra USA:s politik mot Iran.

USA:s position

USA:s ståndpunkt med Biden som president är att de gärna återvänder till kärnkraftsavtalet från 2015, men under förutsättning att Iran först följer allt punkter i avtalet och därmed gör sig av med de överskridande nivåerna av Uran.

Dessutom vill Biden utveckla ett nytt avtal som kommer att sätta restriktioner för Irans missilprogram och hindra Iran från att stödja militära grupper i regionen, till exempel Hizbollah i Libanon, Hamas i Gazaremsan och Houthierna i Jemen.

Irans position

Irans ståndpunkt är att man gärna uppfyller alla sina skyldigheter i avtalet, så som att minska mängden berikat uran, men att de inte kommer att göra det förrän tills dess att USA har upphävt alla sanktioner mot dem och återgått till kärnavtalet.

Medan förhandlingarna mellan USA och Iran har pågått under 2021 har Iran också fått en ny president vald, Ebrahim Raisi. Han har gjort sig känd för att vara hårdare mot USA än sin föregångare, vilket kan komma att påverka förhandlingarna.

Båda parter kräver alltså att den andra ändrar sin politik först. Samtidigt är det oklart exakt vad parterna förväntar sig av varandra, exakt vad de sedan åtar sig att göra själva och hur allt detta kommer att genomföras.

Försök till förhandling

Förhandlingarna mellan USA och Iran inleddes 2021. Därefter stannade förhandlingarna , men återupptogs och har fortsatt 2022.

IAEA drog slutsatsen i september 2021 att Iran kraftigt hade ökat sina lager av höganrikat uran efter att kärnkraftsavtalet skjutits upp.

I november 2022 bekräftade Iran att de hade börjat anrika 60 procent rent uran. Därifrån är det lätt för Iran att ytterligare berika till 90 procent, vilket är den renhetsgrad som behövs för att göra kärnvapenbomber. USA och Israel kom då överens om att genomföra en gemensam militärövning, där de ska simulera en attack mot Iran.

Drivkrafter i konflikten

Även om flera av parterna inte vill ha krig kan det fortfarande utlösas av en slump eller med hjälp av krigsherrar på båda sidor.

Iran stöder milisgrupper och politiska rörelser i länder som Irak, Syrien, Libanon och Jemen. Dessa kan bidra till ökad konflikt mellan USA och Iran, bland annat genom att attackera amerikanska mål i regionen. Grupperna som Iran stöder är också ofta i konflikt med amerikanska allierade i regionen, till exempel Israel och Saudiarabien.

Drivkrafter för USA

USA:s nära relation till Israel, Saudiarabien och andra fiender till Iran kan hjälpa till att vidmakthålla konflikten. USA har länge bedrivit en utrikespolitik som syftar till att bekämpa internationell terrorism och anklagar Iran för att vara en "ledande sponsor för terrorism". USA har också officiellt definierat den iranska armén som en terrororganisation.

Den mäktiga militära industrin i USA har uttryckt att konflikten med Iran ökar efterfrågan på amerikanska vapen. Denna industri är en viktig del av den amerikanska ekonomin och kan fungera som en drivkraft för att upprätthålla konflikten med Iran. Å andra sidan finns det ekonomiska intressen för USA i att dämpa konflikten med Iran och upphäva sanktioner, eftersom detta kan öppna upp handeln mellan de två länderna.

Drivkrafter för Iran

Den iranska regimens ideologi är en viktig del av konfliktbilden. Regimens ideologi är en blandning av iransk nationalism och shiamuslimsk islamism, med tydligt motstånd mot västmakters ingripande i regionen.

Eftersom den iranska regimens ideologi delvis handlar om att USA, Israel och Saudiarabien är landets fiender, kan det vara krafter i Iran som ser sig ha nytta av att upprätthålla konflikten. Det ökar också sannolikheten för att den iranska befolkningen i större utsträckning kommer att stödja regimen när det gäller yttre påtryckningar från landets fiender. Å andra sidan är regeringen i Iran motiverad till att avskaffa sanktionerna, som har drabbat landets ekonomi hårt.

Drivkrafter för Israel

Israel och Iran har länge varit rivaler som kämpar om makt och inflytande i Mellanöstern. Israel uttrycker farhågor för att Iran kommer att använda kärnvapen mot dem.

Israel har sagt att det inte är rädd för att agera på egen hand, och att det kommer att se till att Iran aldrig utvecklar kärnvapen. Sabotageattacker mot det iranska kärnkraftsprogrammet pågår ständigt, inklusive dödandet av nyckelpersonal. Det finns en stark misstanke om att Israel ligger bakom sådana attacker.

Iran ser det som hycklande att USA, Israel och andra pekar på Iran som kärnvapenhotet när Israel är det enda landet i Mellanöstern som har kärnvapen.

Underliggande orsaker

Ända sedan 1950-talet har USA sett Iran som ett viktigt land i en strategiskt viktig region, främst på grund av de stora mängder olja som finns i landet och regionen.

USA och Iran har en lång och konfliktfylld historia som påverkar ländernas förhållanden i den nuvarande konfliktsituationen. Det handlar bland annat om att Iran leds av en islamistisk regim som kom till makten genom en revolution 1979. Revolutionen handlade bland annat om en uppgörelse med amerikansk inblandning i Irans politik.

Varför handlade den iranska revolutionen om USA?

Under åren före revolutionen 1979 var USA för diktaturen i Iran. Detta klargjordes för det iranska folket efter att USA och Storbritannien planerade och stödde en kupp mot Irans första demokratiskt valda premiärminister Muhammed Mossadeq 1953.

Under åren före och efter kuppen stödde USA och Storbritannien den iranska diktatorn, Shah Muhammad Reza Phavlavi. 1979 års revolution, som tog bort shahen från makten, sågs därför av många iraner som en befrielse från brittisk och amerikansk imperialism. Denna bakgrund har lett till en utbredd skepticism kring USA:s motiv bland de iranska folket.

På samma sätt formade den iranska revolutionen det amerikanska folkets syn på Iran som en fiende i USA, särskilt som ett resultat av att amerikanska medborgare hölls som gisslan i Iran i över ett år. Förhållandena mellan USA och Iran försämrades ytterligare när USA stödde Irak under Irak-Iran-kriget på 1980-talet. (Läs mer om den konfliktfyllda historien mellan USA och Iran i tidslinjen längst ner på sidan).

Andra staters intressen i konflikten

Europeiska länder har ekonomiska och strategiska intressen som pekar åt båda hållen. USA är EU-ländernas viktigaste allierade och representerar en stor marknad för europeiska företag, detta till skillnad från Iran. Samtidigt är Europa intresserat av att undvika krig med Iran.

Stormakter som Tyskland och Frankrike har inte samma konfliktfyllda historia med Iran som USA (och till viss del Storbritannien).

Många europeiska länder, som inte har den militära styrka som USA har, är övertygade till att respektera kärnvapenavtalet med Iran eftersom det är ett internationellt avtal med tydlig förankring i FN: s säkerhetsråd. Att bryta avtalet skulle undergräva FN:s betydelse samt internationell rätt.

Ryssland är det land som tydligast står på Irans sida i konflikten och har haft nära band med Iran i många år. Kina vill också bevara kärnkraftsavtalet och är kritisk till USA:s sanktioner mot Iran men har antagit en alltmer försiktigare position jämfört med Ryssland.

Kriget i Ukraina kan också komma att påverka konflikten med Iran, eftersom det har tagit mycket av USA:s och Europas uppmärksamhet efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Men det är fortfarande oklart om och på vilket sätt kriget i Ukraina eventuellt kommer att påverka ländernas Iranpolitik.

FN:s roll i konflikten

Efter ingåendet av kärnkraftsavtalet med Iran antogs avtalet enhälligt av FN:s säkerhetsråd den 20 juli i resolution 2231 (2015). Avtalet innebar att sanktionerna mot Iran, som säkerhetsrådet först antog 2006, skulle avskaffas.

De flesta av FN:s sanktioner mot Iran slutade den 16 januari 2016. FN:s generalsekreterare António Guterres uppgav att kärnvapenavtalet med Iran var ett bra exempel på internationellt samarbete och diplomati.

Iran tar fallet till Internationella domstolen i Haag

Efter att USA bröt kärnkraftsavtalet med Iran 2018 och återinförde sanktioner mot landet tog Iran ärendet till Internationella domstolen (ICJ), FN: s högsta juridiska organ. I oktober 2018 krävde ICJ att USA skulle lindra sina ekonomiska sanktioner mot Iran, med hänvisning till behovet av tillgång till mat och humanitära produkter för det iranska folket.

FNs atomenergibyrå IAEA

International Atomic Energy Agency (IAEA) är en oberoende internationell organisation med nära band till FN. Som en uppföljning av icke-spridningsfördraget är IAEA: s uppgift att kontrollera att kärnvapen inte sprids till nya stater. Enligt icke-spridningsfördraget får Iran utveckla kärnkraftsproduktion för fredliga ändamål, men får inte förvärva kärnvapen. Kärnkraftsbyrån har länge följt Irans kärnprogram.

FN-sanktionerna mot Iran sedan 2006 baserades på IAEA:s rapport om att det iranska kärnkraftsprogrammet inte överensstämde med FN:s föreskrifter. Efter ingåendet av kärnkraftsavtalet 2015 genomförde IAEA en rad inspektioner i Iran och drog slutsatsen att Iran hade uppfyllt sina skyldigheter i enlighet med avtalet och FN:s säkerhetsråds resolution 2231.

År 2019 meddelade Iran att det skulle bryta delar av kärnkraftsavtalet, till följd av att USA först bröt avtalet. Iran skulle ändå fortsätta sitt samarbete med IAEA.