Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Sofia
Etniska grupper: Bulgarer 76,9%, turker 8%, Romani 4,4%, övriga 0,7% (inklusive ryska, armeniska och Vlach), övriga 10% (2011)
Språk: Bulgariska (officiella) 76,8%, turkiska 8,2%, romani 3,8%, övriga 0,7%, ospecificerade 10,5%(2011 uppskattning)
Religion: Bulgarisk-ortodoxa 82,6 %, muslimer 12,2 %, andra kristna 1,2 %, andra/ingen/ospecificerad 4 % (2001)
Befolkningsantal: 6 687 717 (2023)
Statsskick: Parlamentarisk republik
Area: 111 000 Km2
Valuta: Lev
Bruttonationalinkomst per invånare: 33 582 PPP$
Nationaldag: 3 mars

Geografi

Bulgarien ligger på Balkanhalvön i det sydöstliga Europa. Landet gränsar till Rumänien, Turkiet, Grekland, Moldavien och Serbien. Bulgariens sydöstliga del består av berg och där ligger landets högsta punkt, det 2 925 meter höga Musalaberget. Bulgariens centrala områden delar i två av Balkanbergen som går tvärs igenom landet från väst till öst. I öst gränsar Bulgarien till Svarta havet och i kustområdet är det kuperat landskap och slätter. Bulgarien tillhör tallskogszonen. Landets klimat är en övergång från Medelhavsklimat i söder till ett kallare klimat i bergområdena i norr.

Historia

Den tidigaste kända befolkningen i det nuvarande Bulgarien var trakerna, en indoeuropeisk folkgrupp. Bulgariens första rike grundades år 681. Landet var som störst på 800-talet och kristnades år 864. På 1000-talet styrdes riket av det östliga romarriket. Landes frigjorde sig på 1100-talet och år 1202 grundades Bulgariens andra rike. Det Osmanska riket erövrade landet år 1396 och landet blev det första av de europeiska länderna att införlivas i det Osmanska riket. Osmanerna styrde Bulgarien i femhundra år. Flera större uppror mot Osmanerna slogs ned under den här perioden. På 1800-talet växte en nationell frigörelserörelse fram, dels med stöd från Ryssland. Efter det Rysk-turkiska kriget (1877-1878) blev Bulgarien ett självstyrande furstendöme. Landets självständighet erkändes år 1908. Bulgarien var under första världskriget på centralmakternas sida och stod på Tysklands sida under andra världskriget. Landet förlorade en stor del av sitt område efter de båda världskrigen och ockuperades av Sovjetunionen. År 1946 deklarerades Bulgarien vara en kommunistisk folkrepublik.


Samhälle och politik

Kommunistregimen upphörde år 1990 och de första demokratiska valen sedan andra världskriget hölls samma år. Landet fick en ny grundlag år 1991 och är nu en parlamentarisk republik. Bulgariens president väljs genom direkta folkval vart femte år, maximalt två sammanhängande perioder. Presidenten är den högsta makten i landet och är också försvarets överbefälhavare. Nationalförsamlingen väljs vart fjärde år. Bulgarisk politik har sedan kommunistregimens fall varit präglat av en del oro och flera partier och allianser har suttit vid makten. Bulgarien blev medlem i NATO år 2004 och EU år 2007. Landet har haft flera problem knutet till korruption, organiserad brottslighet och hög arbetslöshet. EU har ställt stränga krav på förbättringar och har under vissa perioder fryst den ekonomiska hjälpen till landet. Levnadsstandarden är förhållandevis låg och fattigdomen är utbrett.



Ekonomi och handel

Efter Sovjetunionens fall år 1991 började Bulgarien sin långsamma övergång från planekonomi till marknadsekonomi. Sovjetunionens kollaps raserade Bulgariens ekonomi och landets bruttonationalprodukt (BNP) föll med 40 procent, men år 2004 hade Bulgariens BNP stigit till samma nivå som innan fallet. Den pågående ekonomiska krisen har också haft sin inverkan på Bulgariens ekonomi. Trots detta har det skett en utveckling: arbetslösheten har sjunkit och inflationen är under kontroll. Under 2000-talet hade merparten av industrin privatiserats. Omfattande korruption fortsätter att vara den största bromsen för Bulgariens ekonomiska utveckling. Bulgariens viktigaste exporter är maskiner och jordbruksprodukter. Landets största naturresurser är koppar, bly och trä. Idag står tjänstesektorn, tillsammans med turismen och utrikeshandeln, för majoriteten av Bulgariens BNP.