Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Nicosia
Etniska grupper: Greker 98,8%, övriga 1% (maronit, armeniska, turkcypriotiska), ospecificerade 0,2% (2011)
Språk: Grekiska (officiellt) 80,9%, turkiska (officiellt) 0,2%, engelska 4,1%, rumänska 2,9%, ryska 2,5%, bulgariska 2,2%, arabiska 1,2%, filippinska 1,1%, övriga 4,3%, ospecificerade 0,6%; Obs - data representerar endast Republiken Cypern (uppskattning 2011)
Religion: Grekisk-ortodoxa 78 %, muslimer 18 %, andra/ospecificerad/ingen 5 %
Befolkningsantal: 1,281,506 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 9 251 kvadratkilometer
Valuta: Euro
Bruttonationalinkomst per invånare: 49 931 PPP$
Nationaldag: 1 oktober

Geografi

Cypern är en ö i Medelhavet. Ön är 240 km lång och 100 km bred vilket gör ön till den tredje största ön i Medelhavet. Det finns två bergskedjor på ön; Troodos och Kyreniabergen. Det högsta berget, Olympos, är 1952 meter högt och är en del av Troodos. Mesaoria är ett platt slättlandskap mellan de två bergskedjorna. Troodos är den största bergskedjan och täcker nästan hälften av ön medan Kyreniabergen täcker en lång remsa längs nordkusten. Från Troodos bergen, som är skogstäckta, rinner det på vintern mindre floder som torkar ut under sommaren. Cypern har ett typiskt Medelhavsklimat med mycket milda vintrar och varma, torra somrar. Det regnar mest november till mars. De högre bergsområdena är kyligare och fuktigare än resten av ön. Ön var ursprungligen täckt av stora skogar men dessa blev tidigt avverkade förutom vissa små områden. På 1970-talet påbörjades ett skogsplanteringsprogram för att hindra bland annat jorderosion. Bristen på färskvatten är också ett stort problem på ön.

Historia

Cypern har varit bebodd av människor i cirka 10 000 år. Cypern har genom historien invaderats av många riken som hettiterna, assyrierna, egyptierna, romarna, korsriddare, osmanerna och perserna. Grekiska bosättningar etablerades från 1200-talet och flera grekiska kungadömen grundades på ön och det grekiska språket blev dominerande. Cypern blev tidigt ett kulturellt och ekonomiskt centrum i Medelhavsområdet och tillhörde i sin tur ett av antikens stora kejsardömen. Från år 1570 blev Cypern en del av det Osmanska riket och den turkiska invandringen ökade. År 1878 tilldelades ön Storbritannien och från år 1925 var ön en brittisk kronkoloni. Efter det andra världskriget förde grek-cyprioterna krav om en union med Grekland och påbörjade ett gerillakrig mot britterna. År 1960 blev Cypern en självständig republik. En grek-cypriotisk statskupp år 1974, med stöd från regeringen i Aten, ledde till en turkisk invasion och delning av Cypern i en grek-cypriotisk del och den turskisk-cypriotisk del (sedan år 1983 känt som den turkiska republiken Nordcypern).

Sedan 2004 har Cypern varit medlem i EU. Eftersom den grekcypriotiska regeringen är landets internationellt erkända regering, och den turkcypriotiska delen inte erkänner detta, förblir den norra delen av ön ett turkiskt - ockuperat EU-territorium.

Läs mer om konflikten i Cypern här.

Samhälle och politik

Enligt grundlagen från år 1960 är Cypern en självständig, demokratiskt och presidentstyrd republik. Sedan den turkiska invasionen år 1974 har grundlagen bara varit i kraft på den grek-cypriotiska, sydliga delen av Cypern. Presidenten, som är statsöverhuvud och reellt sett också regeringschef, väljs genom allmänna val för vart femte år. Vicepresidenten ska enligt författningen tillhöra den turkiska minoriteten men denna position har varit otillsatt sedan år 1974. Det lagstiftande makten är lagt på representanthuset. Huset har efter delningen av ön 56 medlemmar och väljs genom allmänna val vart femte år. Den turkiska folkgruppen ska enligt författningen ha 24 medlemmar i representanthuset.

År 1983 proklamerade turk-cyprioterna sin nordöstliga tredjedel av ön som den Nordcypriotiska republiken, men har staten har inte blivit erkänd förutom av Turkiet. Enligt republikens författning har republiken också valt en president och en regering som utsetts av en folkvald församling på 50 medlemmar. Både den grekiska och turkiska staten har ett flerpartisystem. Landets politik präglas av frågan om öns delning. Förhandlingarna om återföreningen av Cypern fortsätter utan resultat. En förbättring av gränsövergången mellan den nordliga och sydliga delen skedde år 2003. Cypern blev medlem i EU år 2004 och eurozonen år 2008.

Ekonomi och handel

Cypern har sedan självständigheten år 1960 genomgått en snabb ekonomisk utveckling. Turism och finans är Cyperns viktigaste näringar. Totalt utgör servicenäringen 80 procent av Cyperns bruttonationalprodukt (BNP). Viktiga exportvaror är matvaror, potatis och textil. EU är landets viktigaste handelspartner, särskilt Storbritannien och Grekland. Den maritima sektorn är viktig för Cypern som har världens fjärde största skeppsregister. År 2004 besökte omkring 2,3 miljoner turister den grekiska delen av ön. Delningen av ön år 1974 ledde till en ekonomisk skillnad mellan den grek-cypriotiska söder och det turkisk-cypriotiska norr. Nordcypern har haft ekonomiska problem på grund av handelsblockader och har varit ekonomiskt beroende av Turkiet. En öppning av gränsen mellan nor och söder samt ökad handel har skapat mer ekonomisk tillväxt i norr.