[[suggestion]]
Djibouti
Flagg

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Djibouti

Etniska grupper

Somali 60 %, afar 35 %, andra/ingen/ospecificerad 5 %

Språk

Franska (officiell), arabiska (officiell), somali, afar

Religion

Muslimer 94 %, kristna 6 %

Befolkningsantal

792 198 (2013)

Area

23 200 kvadratkilometer

Valuta

Djiboutisk franc

Nationaldag

27 juni

Andra landsidor

Geografi

Djibouti är ett av Afrikas minsta länder. Nästan 90 % av landet består av öken med vulkaner och saltsjöar där nomadiska boskapsskötare lever. Den salta Assalsjön, som ligger 150 meter under havsnivån, är den lägsta punkten på den afrikanska kontinenten och den näst lägsta i världen.

Klimatet är torrt och området runt sjön är en av jordens varmaste platser med temperaturer på över 50 °C. Endast området uppe bergen i nord har någon betydlig vegetation. Två tredjedelar av befolkningen bor i huvudstaden och resten bor på den relativt bördiga kustremsan längs Tadjourabukten.

Djibouti lider av svår torka och nästan ingen bördig jord. Potentiellt regn faller i november och varar då oftast i högst 20 dagar. Salthalten i vattenkällorna ökar vilket leder till vattenbrist för befolkningen. Dessutom är föroreningar av dricksvattenkällor ett stort problem. Skogarna hotas av växande jordbruksområden vilket har lett till att flera djurarter blivit utrotningshotade. Myndigheterna har förbjudit jakt men förbudet respekteras inte.

Earth Ecoprint

1.6 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Djibouti, skulle vi behöva 1.6 jordklot.
Se indikator för ekologiska fotavtrycket.

Historia

Under forntiden var området där Djibouti idag ligger nästan inte befolkat alls då det fanns så få bördiga områden. Folkgrupperna som dominerar i landet idag är afarerna från den arabiska halvön och issaklanen från Somalia som påbörjade invandringen under 200-talet f.kr. Båda folkgrupperna var nomader. På 800-talet kom muslimska missionärer till området och under 700 år kontrollerade araberna handeln i regionen. Under senare hälften av 1800-talet övertog Frankrike successivt kontrollen över dagens Djibouti och år 1897 blev området en fransk koloni.

Efter andra världskriget ändrade Djibouti status från koloni till franskt utomeuropeiskt territorium och fick därmed större självstyre. Samtidigt blev motsättningarna mellan folkgrupperna allt tydligare, särskilt eftersom issaklanen krävde full självständighet. År 1977 blev Djibouti självständigt efter en folkomröstning och republiken Djibouti föddes. Det issadominerade partiet RPP vann landets första val och Hassan Gouled Aptidon valdes till president. År 1981 förbjöd Gouled andra partiers existens och spänningarna mellan folkgrupperna ökade. År 1991 startade FRUD, en oppositionell afargrupp, något som utvecklades till ett inbördeskrig. Efter flera fredsavtal och med press från både inbördeskriget och Frankrike startade president Gouled en demokratiseringsprocess. Först år 2001 lade alla parter ner sina vapen.

Samhälle och politik

Djibouti är en republik efter fransk modell och presidenten väljs per fem års period. Presidenten har den verkställande makten och hen utser även en statsminister till att leda regeringens arbete. Presidenten och statsministern utser sedan tillsammans resten av regeringen, som i sin tur står ansvariga under presidenten. Nationalförsamlingen har den lagstiftande makten.

Både under och efter inbördeskrigen genomfördes flera demokratiska reformer. Bland annat infördes år 1992 ett flerpartisystem och år 1997 kom FRUD med i nationalförsamlingen och fick därmed en plats i regeringen. År 2003 fick alla partier som önskade ställa upp i val och under samma år gjordes valsystemet om så att det blev enklare för små partier att komma in i nationalförsamlingen.

Idag har Djibouti formellt ett flerpartisystem, men politiken domineras totalt av regeringspartiet RPP. Oppositionen har alltid haft svårigheter med att få inflytande, som delvis kan skyllas på ett valsystem med majoritetsomröstning i enmanskretsar som ger fördel till det största partiet. Staten är även beskylld för att förfölja oppositionen och för att regeringen kontrollerar de statliga medierna. Regeringen beskylls regelbundet för brott mot de mänskliga rättigheterna och för valfusk.

Ekonomi och handel

Hamnen i huvudstaden Djibouti är mycket viktig för godstransporter till och från Röda havet. Sedan år 1981 har det varit en frihamn, vilket innebär att området ligger utanför landets tullgräns. För Etiopien är detta den viktigaste hamnen för utrikeshandel. På motsvarande sätt är Djibouti helt beroende av att Etiopien använder hamnen eftersom över 90 % av varorna som passerar hamnen är på väg till eller från Etiopien. Även andra afrikanska länder använder hamnen som en mellanstation inom utrikeshandeln.

Även om Djiboutis ekonomi har stärkts är landet fortsatt fattigt och beroende av utländskt bistånd. Frankrike är den största bidragsgivaren, men USA ger allt mer. Stora delar av landets inkomster kommer i form av betalningar för upprätthållande av utländska militärbaser i landet. Från 2017 inkluderar detta Frankrike, USA och Kina.

Då Djibouti i stort sett består av öken är jordbruksmöjligheterna begränsade. Landet importerar därför 80 % av alla livsmedel, främst från Etiopien. Eftersom området är vulkaniskt försöker man även utvinna jordvärme. Förhoppningen är att landet ska bli självförsörjande på energi och sedan kunna vidareexportera, men arbetet går långsamt. Idag består Djiboutis export av boskap och läder.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Djibouti för alla indikatorer (senaste rapporterade året). Du kan på ett enkelt sätt jämföra dessa värden med värden från ett annat land. Gå til all statistikken for landet.