Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Guatemala city
Etniska grupper: Mestiser (blandning av spanska och ursprungsbefolkning) 56%, Maya 41,7%, Xinca (ursprungsbefolkning, icke-Maya) 1,8%, afrikansk härkomst 0,2%, garifuna (blandning av väst- och centralafrikanska, karibiska ursprungsbefolkningar och Arawak) 0,1%, övriga 0,2 % (2018)
Språk: Spanska (officiellt) 60 %, indianska språk 40 % (det finns 23 officiellt erkända indianska språk som bland annat quiche, cakchiquel, kekchi, mam, garifuna och xinca)
Religion: Katoliker 41,7 %, evangeliker 38,8 %, övriga 2,7 %, ateister 0,1 %, ingen 13,8 %, ospecificerat 2,9 % (2018)
Befolkningsantal: 17,422,821 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 108 890 kvadratkilometer
Valuta: Quetzal
Bruttonationalinkomst per invånare: 10 818 PPP$
Nationaldag: 15 september

Geografi

Ett höglandsområde täcker mer än hälften av Guatemalas mark. Här löper två bergskedjor – Sierra Madre i söder och Altos Chuchmatanes i norr. Sierra Madre är den yngsta och har 33 vulkaner, varav tre är aktiva. Fem mil längre söderut ligger Stillahavskusten med bördiga slätter. Bergskedjorna skiljs åt av en dal där floderna Río Polochic och Río de Matagua rinner. Norr om Altos Chuchmatanes finns det stora låglandsområden med regnskog och grässlätter. Regnskogarna försvinner i snabb takt. Sedan 1890 har över hälften av skogarna försvunnit. Det har lett till att den biologiska mångfalden är hotad. Dessutom är jorderosion en allvarlig konsekvens av avskogningen. Klimatet är tropiskt vid kusten och i norr, och längs den karibiska kusten i öster regnar det året runt. På det centrala höglandet är det svalare, och i de norra bergen kan det bli minusgrader på natten. Vattenförorening är ett stort problem i Guatemala. På landsbygden har mindre än hälften av befolkningen tillgång till rent dricksvatten.

Historia

För ungefär 4000 år sedan växte det fram bofasta samhällen i dagens Guatemala. Så småningom uppstod mayakulturen, den största av de gamla centralamerikanska kulturerna. Under storhetstiden från år 300 till 900 e.kr. utvecklade mayaindianerna avancerad matematik och tidräkning. På 1520-talet anlände spanjorerna och området införlivades i det spanska imperiet. Det var början på en lång period av förtryck av urbefolkningen, ett problem som fortfarande existerar. År 1821 frigjorde sig Guatemala från Spanien, och år 1838 blev landet helt självständigt. Hundra år senare infördes för första gången demokrati i Guatemala. Det genomfördes sociala reformer, och regeringen försökte minska USA:s makt i landet. Därför stoppade USA allt bistånd och stödde statskuppen år 1954. Över trettio år av militärdiktatur följde. Kommunistpartiet förbjöds och oppositionen förföljdes. Motståndet växte och på 1960-talet utbröt ett gerillakrig som skulle pågå fram till år 1996. Mellan 1980 och 1989 dör 100 000 människor och nästan 50 000 rapporteras saknade. Den sittande makten varierar under inbördeskriget. 1982 tar Efrain Rios Montt makten i en militärkupp och anklagas 2013 för folkmord på 2000 mayaindianer. Fredsavtalet kom som ett resultat av en gradvis strategi för demokrati och minskning av militärmakten under 1990-talet. Det var också avgörande att USA slutat stödja militärdiktaturen.

Samhälle och politik

Guatemala är en republik där presidenten är både regeringschef och överbefälhavare för armén. Presidenten väljs för fyra år och kan inte återväljas. Landet är indelat i 22 provinser och 330 kommuner med lokalt självstyre. En viktig politisk fråga i Guatemala är urbefolkningens, som för det mesta är mayaindianer, rättigheter. Fredsavtalet från år 1996 lovade urbefolkningen ett starkare skydd i grundlagen, men grundlagsändringen har ännu inte genomförts. Detta gäller även löftet om att reducera militärens makt genom lagar. Våldskulturen, gängkriminalitet och droghandel, som växte fram under inbördeskriget är fortfarande ett stort problem i Guatemala. Olika drogkarteller får allt större makt i landet och mordstatistiken är hög.

Guatemala är också ett av de länder vars fördelning av rikedom är som mest skevt. Under 2015 blev den sittande presidenten, Perez Molina, arresterad för korruption, vilket är ett utbrett problem i både politiken och rättsväsendet, det leder också till hans avgång. I oktober 2015 vann Jimmy Morales presidentvalet.

Guatemalas samhälle präglas av starka ekonomiska och sociala skillnader. Undernäring bland barn är mycket utbredd, och kränkningar av mänskliga rättigheter är ett stort problem i landet. Rättigheterna för minoriteter som HGBTI+ är inte reglerade i lag, och landets ursprungsbefolkning förtrycks ofta. Ursprungsbefolkningen utgör också majoriteten av landets fattigaste befolkning. Kvinnors ställning i samhället präglas av utbrett förtryck, våld och ofrihet. Kvinnor är underrepresenterade på arbetsmarknaden och i politiken. Guatemala är ett av de högst rankade länderna när det gäller dödsfall till följd av våld mot kvinnor.

Ekonomi och handel

Guatemala är ett av de länder i världen med mest skev fördelning av välståndet. Även om Guatemala är ett medelinkomstland lever mer än hälften av befolkningen i fattigdom. Jordbruk var länge den viktigaste industrin och det finns fortfarande många som arbetar inom den sektorn. Sedan millennieskiftet har tjänstesektorn tagit över som landets främsta inkomstkälla och står för ca 60 % av landets BNP.

Guatemala har en stark ekonomi jämfört med andra centralamerikanska länder. USA har länge haft ett stort ekonomiskt och politiskt inflytande i landet. I början av 1900-talet etablerade sig det amerikanska United Fruit Company i Guatemala och började odla kaffe och bananer. Än i dag är dessa jordbruksprodukter viktiga exportvaror och sysselsätter ungefär hälften av den arbetsföra befolkningen. Under senare år har landet fått ett mer varierat jordbruk på grund av varierande råvarupriser på världsmarknaden.

Den ekonomiska utvecklingen hämmas dock av dålig infrastruktur, brottslighet och låg utbildningsnivå. Utbredd korruption gör landet oattraktivt för utländska investerare. Guatemalas ekonomi hamnade i en svacka under den globala finanskrisen 2008. Situationen försämrades året därpå när det blev torka och landet var tvungen att få utländskt bistånd för att förhindra svält. Efter 2010 började ekonomin växa igen.