Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Georgetown
Etniska grupper: Indo-guyaner 39,8%, afro-guyaner 29,3%, blandning 19,9%, Indianer 10,5%, övriga 0,5% (inkluderar portugisiska, kinesiska, vita) (2012)
Språk: Engelska (officiellt), Guyanese Creole, Amerindian (inklusive karibiska och arawakiska språk) indiska språk (inklusive karibisk hindustani, en hindi-dialekt), kinesiska (2014)
Religion: Hinduer 28,4 %, pingstvänner 16,9 %, katoliker 8,1 %, angelikaner 6,9 %, sjundedagsadventister 5 %, metodister 1,7 %, jehovas vittnen 1,1 %, andra kristna 17,7 %, muslimer 7,2 %, andra/ingen 8,6 % Protestanter 34,8 % (pingstvänner 22,8 %, sjundedagsadventister 5,4 %, angeliker 5,2 %, metodister 1,4 %), hinduer 24,8 %, katoliker 7,1 %, muslimer 6,8 %, Jehovas vittnen 1,3 %, rastafarier 0,5 %, andra kristna 0,5 %. övriga 0,9 %, ingen 3,1 % (2012)
Befolkningsantal: 787,971 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 214 970 kvadratkilometer
Valuta: Guyanadollar
Bruttonationalinkomst per invånare: 40 642 PPP$
Nationaldag: 23 februari

Geografi

Hela 80 procent av Guyana är täckt med regnskog och det finns en särskilt stor biologisk mångfald. 25 procent av världens regnskog ligger i Guyanaplatån i det nordöstliga Amazonas (som delas mellan länderna Brasilien, Surinam, Franska Guyana och Guyana).

Djurlivet i regnskogen är rikt och bland däggdjuren finner man bland annat pungråttor, myrslokar, sengångare, pumor, jaguarer, tvättbjörnar och små kattdjur. I träsken finns världens största gnagare, kapybara, och världens största orm, anakondan. Det finns också många arter av apor, gnagare och fladdermöss. Det har observerats fler än 750 fågelarter.

Landet är mycket obefolkat och 90 % av befolkningen bor längs kusten. Huvudstaden Georgetown är den enda större staden med 235 000 invånare.

Historia

Ursprungligen var Guyanaområdet bebott av karibie- och arawaktalande folk. De flesta av dessa har försvunnit men fortfarande finns det mindre enklaver av indianer som i stort sett bor i regnskogen.

Guyana var en del av en nederländsk koloni på 1600-talet som senare blev delat mellan Nederländerna (innan nederländska Guyana; nu Surinam), Frankrike (nu franska Guyana) år 1815 och England (nu Guyana). Kolonialmakterna fraktade en stor mängd slavar från Afrika till Guyana för att arbeta på plantagen. När slaveriet blev förbjudet flyttade merparten av de tidigare slavarna till städerna. Kolonialmakterna behövde arbetskraft till sockerplantagen och importerade arbetskraft från Indien. Landet har länge varit präglat av sociala spänningar mellan ättlingarna till slavarna och indierna, särskilt på grund av de skillnader som utvecklats mellan de fattiga och rika.

Guyana blev en självständig stat 1966, och styrdes av olika socialistiska regeringar fram till 1992. Landet präglades av stora motsättningar mellan de etniska indiska befolkningen och den etniska afrikanska befolkningen. Politiskt hade landet nära band med Sovjetunionen och andra kommunistiska stater fram till 1980-talet. När dåligt styrda statligt ägda företag och planekonomi ledde till ekonomisk kollaps på 1980-talet övergick landet till marknadsekonomi. Samtidigt bröt landet sina nära band med andra kommunistiska länder och öppnade för mer demokratiska val.

Samhälle och politik

Nio av tio invånare i Guyana bor i den smala kustslätten, främst runt huvudstaden Georgetown. Som ett resultat av utvandring lever mellan 500.000 och en miljon Guyaneser med afrikanskt ursprung utomlands, framför allt i USA och Kanada.

De två stora folkgrupperna är indier (indo-guyaner) och afrikaner (afro-guyaner) och landets moderna historia präglas av motsättningar mellan dessa folkgrupper. Indierna bor i stort sett på landsbygden och är den största folkgruppen, medan afrikanerna bor i städerna där många arbetar i statsförvaltningen, militären och polisen. De afrikanska ättlingarna har således, trots att de är en minoritet, mest makt i landet. Guyanas urbefolkning, indianerna, utgör ungefär 10 procent av Guyanas befolkning. De politiska skiljelinjerna går också mellan folkgrupperna, då folk tenderar att rösta på partier som representerar deras folkgrupp.

Guyanas ursprungsbefolkning, indianerna, utgör en knapp tiondel av befolkningen. De flesta bor i inlandet och försörjer sig genom jordbruk, jakt, fiske och mer nyligen guldvaskning. Flera tusen guldvaskare från Brasilien bor i Guyana olagligt. Guyana är det enda landet i Sydamerika som har engelska som officiellt språk.

Guyana är ett av Latinamerikas fattigaste länder och fördelningen av rikedom är skev. Mer än var tredje medborgare lever i fattigdom, och nästan en av tre anses leva i extrem fattigdom. De flesta av dem bor i inlandet. Sanitära anläggningar och tillgång till rent vatten är bristvaror. Andelen HIV-smittade är bland de högsta i Latinamerika. Kriminalitet är ett växande problem för Guyana på grund av den narkotika- och vapenhandel som sker på kontinenten och som gör Guyana till ett transitland.

Ekonomi och handel

Ekonomin i Guyana är mycket beroende av export av bauxit, guld och jordbruksprodukter som socker och ris. Landet har upplevt en betydande ekonomisk tillväxt till följd av ett ekonomiskt reformprogram som inleddes år 1989. Reformer verkställdes i samarbete med Världsbanken och den internationella valutafonden (IMF). Dessa reformer innebar en minskad roll för regeringen i ekonomin, uppmuntrandet av utländska investeringar, avbetalning av statsskulden samt privatiseringen av statliga företag.

Guyana är ett av de fattigaste länderna i Latinamerika och inkomstskillnaderna är stora. Många är beroende av de utvandrade familjemedlemmarnas hemskickade pengar. Guyana är ett transitland för den narkotika- och vapenhandel som sker på kontinenten.