Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Tegucigalpa
Etniska grupper: Mestis 90%, indier 7%, afrikansk härkomst 2%, vit 1%
Språk: Spanska (officiellt), indianska dialekter
Religion: Katoliker 46 %, protestanter 41 %, ateister 1 %, övriga 2 %, ingen 9 % (2014)
Befolkningsantal: 9,346,277 (Juli 2021)
Statsskick: Demokratisk konstitutionell republik
Area: 112 492 kvadratkilometer
Valuta: Lempira
Bruttonationalinkomst per invånare: 6 741 PPP$
Nationaldag: 15 september

Geografi

Honduras är näst störst bland de centralamerikanska länderna. Minst 75 % av landet består av berg som sträcker sig från Nicaragua i sydöst till El Salvador i sydväst. I söder avgränsas de av en smal kustremsa vid Fonsecabukten i Stilla havet. I norr övergår bergen till åsar, och landet slutar i en lång kust mot Karibiska havet. Namnet Honduras kommer från det spanska ordet hondo, som betyder djup. Namnet syftar på floddalarna Ulúa och Aguán som löper norrut från det centrala höglandet till kusten. I nordöstra delen av landet finns regnskogar, men dessa hotas av avverkning och utökning av jordbruksområden. Avskogning ökar också risken för jorderosion. Landets största sötvattenkälla, Lago de Yojoa, förorenas av gruvor. Vid kusten är klimatet tropiskt. Inne i landet är det torrare och kallare. Temperaturen är stabil och varierar bara med höjden. Landet är utsatt för kraftiga orkaner och översvämningar. Orkanen Fifi orsakade 1974 den hittills största förödelsen. Den tog ungefär 12 000 människoliv och orsakade stora skador på bananplantager och hem.

Historia

Honduras befolkades tidigt av olika ursprungsfolk. Mayafolket bosatte sig i västra delen av Honduras och utvecklade bland annat avancerad matematik och tidräkning. Mayafolket hade sin högkultur 600-800 e.Kr. i staden som nu kallas Copán. Christopher Columbus anlände år 1502, och inom några decennier blev Honduras en koloni i det spanska imperiet. Från år 1570 styrdes landet från Guatemala tillsammans med andra spanska kolonier. Dessa länder bildade en lös federation efter att de blivit självständiga från Spanien på 1820-talet. Samarbetet varade inte länge och år 1838 blev Honduras en självständig republik. Liberalerna och de konservativa har sedan turats om att inneha makten och vara i opposition. Med undantag för en kort period (1957-1963) har Honduras styrts av militären i hela landets moderna historia. Ett försök att skilja den civila och militära makt som startade på 1990-talet misslyckades och landets president avsattes i en ny militärkupp 2009.

Samhälle och politik

Enligt grundlagen från 1982 är Honduras en demokrati där presidenten har den verkställande makten, riksdagen den lagstiftande makten och domstolarna den dömande makten. Militärt inflytande fortsätter att påverka politiken i landet. Både under och efter kuppen 2009, har Honduras genomgått flera politiska kriser, där de olika maktorganen i landet (presidenten, parlamentet och domstolar) har varit i konflikt med varandra. Ända sedan början av 1900-talet har de två högra partierna, Det liberala partiet och Det nationella partiet dominerat politiken. Under de senaste decennierna har det etablerats några mindre partier som blivit invalda i nationalförsamlingen. Rättssystemet försvagas av korruption och kännetecknas av att det styrs av politiker. Organiserad brottslighet och våld växer och både 2012 och 2013 var Honduras ett av världens farligaste länder som inte befinner sig i krig. Människorättsorganisationer påpekar att både polisen och militären aktivt hindrar utredningar.

Honduras har styrts av det konservativa nationalistpartiet sedan 2010. Under 2017 var det val i Honduras och trots stora demonstrationer och anklagelser om valfusk fick partiet ha kvar makten med president Juan Orlando Hernández i spetsen.

Att ställa upp för omval har tidigare stridit mot grundlagen i Honduras, trots detta ställde Hernández upp igen. Demonstrationer mot valets legitimitet har fortsatt sedan dess.

Ekonomi och handel

Honduras är ett av Latinamerikas fattigaste länder. Ekonomin var under lång tid helt beroende av bananer och kaffeexport, men idag står utländska fabriker, särskilt amerikanska för en stor del av exporten. Fabrikerna är placerade i skattefria zoner och producerar bland annat kläder för export till USA. Pengar som skickas från honduraner i utlandet hem till sina familjer, så kallade remitteringar, är viktigt för ekonomin. 1998 drabbade orkanen Mitch landet. Den förstörde 70 procent av bananodlingarna och stora delar av kaffeproduktionen. Ekonomin fick ett hårt slag, men återhämtade sig gradvis med hjälp av stöd från utländskt bistånd. Grannländerna stoppade handeln efter kuppen 2009 och den globala finanskrisen ledde också till ekonomisk nedgång.