Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Reykjavik
Etniska grupper: Nordiskt och keltiskt ursprung 94 %, andra/ospecificerade/ingen 6 %
Språk: Isländska, engelska, andra nordiska språk, tyska
Religion: Protestanter 80,7 %, katoliker 2,5 %, frikyrkosamfund 4 %, andra religioner 3,6 %, andra/ospecificerade/ingen9,2 % (2006) Islands evangelisk-lutherska statskyrka (officiell) 73.8 %, romersk-katolska kyrkan 3.6 %, Reykjavik frikyrka 2.9 %, Hafnarfjorour Frikyrka 2 %, kongregationalistkyrkan 1 %, andra religioner 3.9 % (inkluderar pingstvänner och asatroende), ingen 5.6 %, annan/ospecificerad 7.2 % (2015)
Befolkningsantal: 354,234 (Juli 2021)
Statsskick: Konstitutionell republik
Area: 103 000 kvadratkilometer
Valuta: Isländsk krona
Bruttonationalinkomst per invånare: 69 081 PPP$
Nationaldag: 17 juni

Geografi

En tiondel av Islands yta består av glaciärer. Dessutom har landet hundratals varma källor och gejsrar. I landets centrala delar finns berg och glaciärer, medan kusten är flackare och har många djupa fjordar. Island ligger på en undervattensbergskedja som löper längs Atlantens havsbotten. Berget ligger mellan två kontinentalplattor som långsamt flyttas isär. På grund av detta har landet flera aktiva vulkaner. I genomsnitt sker vulkanutbrott på Island vart femte år. År 1963 bildades den nya ön Surtsey av ett stort utbrott. Island ligger strax söder om polcirkeln, men på grund av Golfströmmen är klimatet relativt milt. De har svala somrar och milda vintrar, och de flesta hamnar är isfria. Som följd av både vind och överbetning är jorderosion ett av de största miljöproblemen på Island.

Historia

Island beboddes troligen av irländska munkar innan skandinaverna började bosätta sig där från 870. Innan 930 var all åkermark tagen i bruk och det inrättades ett lagstiftande och dömande parlament (Alltinget). Kristendomen infördes runt år 1000. Island var självständigt fram till 1262 då landet slogs samman med Norge. I slutet av 1400-talet blev Island och Norge en del av Danmark under Kalmarunionen. Klimatet var hårt och kallt på 1800-talet och många islänningar emigrerade till USA och Kanada. Det växte så småningom fram en isländsk frihetsrörelse som 1870 fick igenom en grundlag. Först 1918 blev landet självständigt men den danska kungen fortsatte vara statschef. Under andra världskriget ockuperades Island av USA som hade den militära kontrollen över ön. Danmark var ockuperat av tyskarna och amerikanerna ville ha en attackbas mellan USA och Europa. Island fick tillbaka sin självständighet först 1944 efter att en folkomröstning bestämde att avsluta unionen med Danmark. Landet hade inget eget militärt försvar och slöt ett fördrag med USA på 1950-talet som tog på sig ansvaret för försvaret i utbyte mot att de kunde stationera trupper och använda flygbaser i landet.

Samhälle och politik

Island är en republik med en president som statschef. Presidenten har liten politisk makt och mest ceremoniella uppgifter. Landet har enligt grundlagen från 1944 ett parlamentariskt styre som bygger på demokrati och flerpartival. Det är statsministern som är regeringschef och utser regeringen. Den isländska nationalförsamlingen kallas Alltinget och består av 63 personer. Alltinget kan härledas rakt tillbaka till 930. Island har i likhet med de övriga skandinaviska länderna en lång socialdemokratisk tradition. Landet har ett väl utbyggt välfärdssystem, med gratis utbildning, god hälsovård och goda social- och trygghetssystem. Finanskrisen 2008 hade enorma konsekvenser för många islänningar och många har förlorat förtroendet för politikerna. Trots att Island har varit i förhandlingar med EU har planerna om EU-medlemskap ännu lagts på is.

Ekonomi och handel

Island var länge ett av världens rikaste länder. Ekonomin baserades till stor del på fiskeindustrin som stod för 60 procent av exportinkomsterna. På 90-talet genomförde regeringen en stark liberalisering av ekonomin. Statligt ägda företag såldes och de större bankerna privatiserades. Den finansiella sektorn växte kraftigt och många isländska banker etablerade sig i utlandet. Detta skapade en mycket hög ekonomisk tillväxt och innan den globala ekonomiska krisen slog till år 2008 hade bankerna en omsättning som var tolv gånger större än landets BNP, men i gengäld hade de en lika stor utlandsskuld. Bankerna hade tagit stora lån utomlands för att finansiera egna lån. När den globala finanskrisen slog till kollapsade de tre största bankerna. Staten tog över bankerna i ett försök att stabilisera ekonomin. Många isländska företag gick i konkurs, den isländska kronan föll kraftigt och arbetslösheten ökade. Island är det första landet i Norden som tog ett krislån på 2,1 miljarder dollar från IMF. Under 2010 stabiliserades ekonomin igen och åren efteråt har det varit ekonomisk tillväxt i landet.