[[suggestion]]
Kina

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Beijing

Etniska grupper

Den kinesiska regeringen erkänner officiellt 56 etniska grupper. Hankineser 91,6 %, zhuang 1,3 %, Andra 7,1 % (2010)

Språk

Mandarin, kantonesiska, wu, minbei, xiang, gan, hakkadialekter och andra mindre språk

Religion

Officiellt ateistiskt. Buddhist 18.2%, Kristna 5.1%, Muslimer 1.8%, Folkreligioner 21.9%, Hinduer < .1%, Judar < .1%, Andra 0.7%, Oidentifierade 52.2% (2010)

Befolkningsantal

1 367 485 388 (juli, 2015)

Area

9 596 960 kvadratkilometer

Valuta

Yuan

Bruttonationalinkomst per invånare

15 529 PPP$

Nationaldag

1 oktober

Andra landsidor

Geografi

Kinas storlek, samt regionala skillnader i förhållande till höjd och avstånd till havet, skapar stora variationer i landets klimat och natur. Den västliga delen av landet består i huvudsak av fjäll och torra områden, medan landet mot öst är täckt av fruktbara slätter. Monsunvindarna har stor påverkan på landets klimat. Om vintern dominerar de polara vindarna, medan varma och tropiska vindar kommer till landet om sommaren.

Utvinning av olja, amt kolproduktionen har lett till en omfattande luftförorening. Flera av de kinesiska städerna är rankade bland världens mest förorenade städer. Vidare har utsläpp från industrin lett till brist på rent vatten. Avskogning och jorderosion är några av orsakerna till att Kina sedan 1949 har förlorat en femtedel av landets odlingsbara områden.

I Kina pågår utvecklingen av världens största damm och vattenkraftverk, de tre ravinernas damm. Dammen har varit väldigt omdiskuterad bland annat på grund av att över 1,2 miljoner människor blivit tvångsflyttade av bygget och för att bygget kan ha rubbat ekosystem och skapat permanenta skador på miljön. 

Earth Earth Ecoprint

2.1 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Kina, skulle vi behöva 2.1 jordklot.
Se indikator för ekologiska fotavtrycket.

Historia

I flera århundraden var Kina en av de mest avancerade civilisationerna i världen. De stora uppfinningarna som kompass, krut, papper och boktryckarkonsten kommer från Kina. Landet har blivit styrt av ett antal dynastier och var en lång period under mongolisk styre. År 1912 blev den kinesiska republiken upprättad, samtidigt som Kinas sista kejsardynasti avslutades.

Det nationalistiska partiet Guomindang och det kommunistiska partiet kämpade om makten i många år, men ingen av dem fick full kontroll över landet. År 1937 bröt det ut ett krig mellan Kina och Japan. Oenigheterna mellan de två partierna lades åt sidan för att kämpa tillsammans mot Japan. Då Kina vann i kriget år 1945, bröt det omedelbart ut inbördeskrig som kostade 12 miljoner människor livet. Kommunisterna, med Mao Zedong i spetsen, vann och upprättade Folkrepubliken Kina år 1949. Anhängare av det nationalistiska partiet drog sig tillbaka och bosatte sig på ön Taiwan, där de upprättade Republiken Kina.

Mao styrde med järnhand och lanserade bland annat år 1966 den stora proletära kulturrevolutionen. Målet var, enligt Mao, att utrota alla gamla sedvanor och bruk i det kinesiska samhället och ersätta dem med kommunistisk ideologi. Maos död år 1976 ledde till en uppgörelse med de mer radikala elementen i kommunismen.

Samhälle och politik

Kina är en socialistisk enhetsstatlig folkrepublik. Kommunistpartiet styr landet och det finns ingen reell opposition. Presidenten och statsministern blir valda på den nationella folkkongressen som är Kinas högsta politiska organ. Kongressens utövande kommitté, som är kontrollerat av kommunistpartiet, fungerar som lagstiftande församling resten av året. 

Den nuvarande presidenten, Xi Junping, har fäst ett starkare grepp om makten och är den mäktigaste kinesiska ledaren sedan Mao. Enligt traditionen byts det kinesiska ledarskapet ut vart tionde år, men det råder osäkerheter om Xi Jinping kommer ge upp makten. Extremt få nya personer har fått höga ställningar i partiet och staten och folkkongressen har nu dessutom tagit bort tidsbegränsningarna för hur många år någon får vara president.

Respekten för de mänskliga rättigheterna är liten. Korruption anses vara ett stort problem, och årligen straffas hundratals människor med döden för ekonomiska förbrytelser. Västvärlden är särskilt kritiska till Kinas ockupation av Tibet, samt Kinas krav att Taiwan bör ansluta sig till fastlandet. 

För att begränsa den enorma befolkningstillväxten i landet förde myndigheterna länge en sträng enbarns-politik. Politiken har mildrats, men Kina är på väg att få en åldrande befolkning. Den enorma ekonomiska tillväxten har bidragit till ökade skillnader mellan fattiga och rika, samt mellan stad och landsbygd.

Kinas utrikespolitik är under utveckling, i takt med landets framväxt och som ekonomisk stormakt och behovet för att ta tillvara det växande intresset i utlandet. Utrikespolitiken präglas av en önskan om stabilitet i närområdena och goda förbindelser med viktiga handelspartners. Samtidigt försöker Kina, med varierande tur, att försäkra omvärlden om att de har fredliga avsikter.

Ekonomi och handel

Den ekonomiska politiken i Kina har sedan Maos död gradvis blivit mer liberal. Myndigheterna har bland annat öppnat upp för utländska investeringar och väldigt många utländska företag har etablerat sig i landet. Kina blev år 2001 medlem av WTO (World Trade Organisation). Idag har Kina världens snabbast växande ekonomi och sedan 2010 har landet varit världens näst största ekonomi (efter USA). Kina har lyft miljoner människor ur absolut fattigdom, men fattigdomen är fortfarande utbredd på landsbygden. Cirka 18 procent av Kinas arbetande befolkning är sysselsatt i jordbruket. Kina är rik på naturresurser, som bland annat kol, olja och järnmalm. Huvudexporten består av textilier, elektroniska produkter, olja och oljeprodukter, kemikalier och lättare industrivaror och vapen. De senaste åren har också servicenäringen växt kraftigt. EU, USA och Japan är Kinas viktigaste handelspartners, men exporten till nya marknader i Afrika och Asien ökar mest. Kinas investeringar i utlandet har ökat på senare år i Afrika, Europa och Nordamerika.

Sedan 1070 har Kina rört sig från en centralstyrd planekonomi till en mer marknadsstyrd ekonomi som spelar en betydande roll globalt. Även om det har genomförts en del reformer styr fortfarande staten mycket av ekonomin. Hänsyn till social stabilitet och ekonomisk tillväxt styr den kinesiska politiken. Kina gick förbi USA som världens största ekonomi år 2014, sett till BNP. Landet har varit världens största exportör sedan 2010 och den största handelsnationen sedan 2013. Trots detta är Kinas BNP per invånare under genomsnittet i världen. Tillväxten har avtagit något de senaste åren och landet låg enligt CIA på plats 13 under 2017.

Omkring en fjärdedel av Kinas befolkning är fortsatt sysselsatt i jordbruket. Kina är rikt på naturresurser som bland annat kol, olja och järnmalm. Huvudexporten består av textiler, elektroniska produkter, olja och oljeprodukter, kemkalier, lättare industrivaror och vapen. De senaste åren har även servicenäringen vuxit kraftigt. Exporten till nya marknader i Afrika och Asien ökar, men EU, USA och Japan är Kinas viktigaste handelspartners. Kinas stora överskott på utrikeshandeln med EU och USA är en källa till konflikt mellan länderna, särskilt sedan Trump blev president i USA. Kinas investeringar i utlandet har ökat mycket de senaste åren, både i Afrika, Europa och Nord-Amerika.

Kina satsar tungt i Afrika, primärt för att säkra sin tillgång till olja, gas och mineraler. Utöver det önskar Kina att bidra till att afrikanska länder kan producera matvaror till den ständigt ökande kinesiska befolkningen. Afrikanska länder är också viktiga marknader för kinesiska varor.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Kina för alla indikatorer (senaste rapporterade året). Du kan på ett enkelt sätt jämföra dessa värden med värden från ett annat land. Gå til statistikken for landet