[[suggestion]]
Kosovo
Kosovo

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Pristina

Etniska grupper

Albaner 92%, andra (serber, bosniaker, gorani, romer, turkar, ashkali, egyptier 8% (2008)

Språk

Albanska (officiellt), Serbiska (officiellt) Ett antal minoritetspråk, bl a bosniska och turkiska

Religion

Islam, serbisk-ortodoks kristendom og romersk-katolsk kristendom

Demokrati och statsskick

Republik

Valuta

Euro

Nationaldag

17 februari

Geografi

Kosovo är omringat av bergskedjor där den högsta toppen, Deravica, mäter 2656 meter över havet. Innanför bergskedjorna ligger slättland som delas av i två av de lägre bergskedjorna. Från bergen rinner flera älvar och landet har många bördiga områden. Halvparten av Kosovos yta används till jordbruk och betesmarker och 40 % av landets yta är täckt av skog. Landet har ingen kust och har ett inlandsklimat med varm och torr sommar och kall vinter.

Miljöproblemen är stora, inte minst runt kolkraftverken. Vatten från kranen bör inte drickas och luftföroreningar är ett stort problem, särskilt under vintern. Miljön är ännu inte ett viktigt politiskt område.

Historia

Området där Kosovo ligger idag har varit bebott sedan förhistorisk tid. Under antiken blev Kosovo först styrt av grekerna och därefter romarna. Under medeltiden var Kosovo centrum för det serbiska riket. Denna guldålder ledde till att serberna såg Kosovo som sin kulturella och nationella vagga. Då serberna förlorade slaget vid Kosovo år 1389 föll området under osmanskt styre som varade under 500 år. Under denna period flyttade många turkar och albaner till området.

Efter balkankriget (1912-1913) där osmanerna drevs tillbaka, upprättades en egen albansk stat, Albanien. Vid denna tidpunkt bestod Kosovo av tre fjärdedelar albaner och en fjärdedel serber. Kosovo blev dock inte en del av Albanien utan övertogs istället av Serbien. Mellan 1918 – 1929 var Kosovo därefter en del av det nya kungadömet med serber, kroater och slovener.

År 1929 ledde interna spänningar mellan folkgrupperna i kungadömet till att kungen upplöste parlamentet. Han förbigick därmed grundlagen och utsåg sig själv till enväldig härskare över kungariket Jugoslavien. Efter andra världskriget blev Kosovo en självstyrande provins i Serbien styrt av president Josip Broz Tito. Kosovo var vid denna tidpunkt en del av det socialistiska Jugoslavien.

Då president Tito gick bort påbörjades en uppluckring av Jugoslavien och under 1980-talet ökade kraven på ett självständigt Kosovo, vilket fick Serbien att strama åt greppet om Kosovo. Efter att diplomatiska ansträngningar misslyckats inledde NATO i mars 1999 bombanfall. Hundratusentals kosovoalbaner drevs på flykt och över tiotusen människor dödades. I juni år 1999 drog sig serberna tillbaka och NATO avblåste sina bombangrepp. FN övertog administrationen i området och NATO-styrkan KFOR blev utplacerat. Kosovo förklarade sig självständigt den 17:e februari 2008 men Serbien menar att denna förklaring inte är giltig och anser fortfarande att Kosovo är en provins i Serbien. I juli 2010 meddelade den internationella domstolen i Haag att Kosovos självständighetsförklaring inte brutit mot internationell rätt.

Samhälle och politik

Kosovo förklarade sig som självständigt år 2008. Landet har ett parlamentariskt system som innebär att regeringen utgör majoriteten i parlamentet. Enligt den nya konstitutionen är presidenten landets statschef. Presidenten väljs av parlamentet med två tredjedels majoritet. Parlamentet är en lagstiftande församling med 120 medlemmar, där 20 platser är reserverade till etniska minoriteter. De politiska partierna i landet grundas kring starka ledarpersoner med förankring i en viss region eller folkgrupp, den politiska ideologin spelar en mindre roll.

De flesta politiska partierna är eniga om att landet ska sträva efter att bli medlemmar i EU och NATO. Kosovo präglas av etniska spänningar, främst mellan kosovoalbaner och serber. Fördomar och brist på tillit mellan grupperna har funnits sedan många decennier tillbaka. Under 2015 fortsatte förhandlingarna kring detaljer om Serbiens normalisering av Kosovo, vilken påbörjades år 2013. Parterna kom bland annat överens om att ett serbisktdominerat område i Kosovo skulle få en stor grad av självstyre och att barrikaden på bron som delar byn Mitrovica skulle tas bort. Avtalet har mött mycket motstånd i Kosovo och har inte kunnat genomföras. Barrikaden har blivit borttagen, men Serbien har därefter byggt en mur på sin sida.

Eftersom Ryssland är allierade med Serbien, och dessa har vetorätt i FN:s säkerhetsråd, får Kosovo inte igenom sin medlemskapsansökan till FN även om 100 av FN:s 193 länder idag erkänner Kosovos suveränitet.

Ekonomi och handel

Kosovo är ett av Europas fattigaste länder. Jordbruk och gruvdrift är grunden i ekonomin, men bristen på modern utrustning, pengar och kunskap ger dålig avkastning. När landet var en del av Jugoslavien fick de ekonomiskt stöd från de rikare delarna av Jugoslavien, men infrastrukturen i Kosovo är fortsatt illa. Den jugoslaviska upplösningen och kriget under 1990-talet försämrade den ekonomiska situationen.

På senare tid har Kosovo gjort framsteg på vägen till marknadsekonomi. Den största andelen av de statliga institutionerna är privatiserade och regeringen prioriterar ekonomiska reformer för att stimulera industrin och locka till sig utländska investerare.

Landet får nu ekonomisk stöttning av det internationella samhället. Kosovo är medlem i Världsbanken och IMF och har lyckats hålla inflationen låg, mycket på grund av införandet av euron som valuta. Pengar som kosovoalbaner skickar hem från andra länder är en viktig inkomstkälla. Kosovo är beroende av importerade varor och har ett stort underskott i sin officiella handelsbalans. Den svarta ekonomin bestående av narkotikahandel, cigarettsmuggling, prostitution och människohandel spås vara omfattande.

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Kosovo för alla indikatorer (senaste rapporterade året). Du kan på ett enkelt sätt jämföra dessa värden med värden från ett annat land. Gå til statistikken for landet