Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Kuwait City
Etniska grupper: Kuwaiter 30,4 %, övriga araber 27,4 %, asiatiska 40,3 %, afrikanska 1 %, övriga 0,9 % (inkluderar europeiska, nordamerikanska, sydamerikanska och australiensiska) (2018)
Språk: Arabiska (officiellt), engelska
Religion: Muslimer (officiell) 74,6 %, kristna 18,2 %, övriga och ospecificerade 7,2 % (2013)
Befolkningsantal: 4,380,330 (2022)
Statsskick: Monarki
Area: 17 820 kvadratkilometer
Valuta: Kuwaitisk dinar
Bruttonationalinkomst: 58 056 PPP$
Nationaldag: 25 februari

Geografi

Kuwait ligger i ett av världens torraste områden. Landet består av en böljande sandslätt med låga kullar. De låga kullarna har en speciell betydelse då gravitationen gör att råolja kan strömma från de högre belägna oljefälten vid Burghan till exporthamnarna vid kusten. Landets högsta punkt, Mutlarryggen, är 306 meter över havet. Kuwait har nio öar som tillhör landet men av dessa är det bara ön Faylakah som är bebodd. Kuwaitbukten, som är en del av Persiska viken, skär in i landet och bildar ett stort och välskyddat hamnområde. På fastlandet finns varken floder eller sjöar.

Kuwait har ett subtropiskt ökenklimat med mycket varma och torra somrar och svala vintrar. Temperaturen på sommaren stiger ofta till 50 °C, medan den på vintern kan sjunka till 0 °C. Det finns nästan ingen vegetation och det vilda djurlivet är begränsat till insekter och reptiler. Sandstormar är vanligt. Brist på färskvatten är ett stort problem i Kuwait, men en av världens största och modernaste avsaltningsanläggningar står för mycket av landets vattenförsörjning. Kuwait har också problem med luftföroreningar.

Historia

Människor har bott i Kuwait i minst 4 000 år. Det moderna Kuwait dateras vanligtvis till 1600- eller 1700-talet, då arabisktalande stammar immigrerade från andra delar av den arabiska halvön. Den nuvarande Al-Sabah-dynastin etablerades 1756. Då var landet ett handelscentrum i regionen och befolkningen levde på handel och fiske.

För att undvika att införlivas i det osmanska riket ingick landet ett skyddsavtal med Storbritannien 1889. Under första världskriget blev Kuwait ett brittiskt protektorat. Landet blev självständigt från Storbritannien 1961. Under 1970- och 1980-talen var Kuwait det mest utvecklade landet i regionen. Oljeutvinningen, som startade redan på 1930-talet, hade med tiden gett kuwaitierna arbete och möjlighet att bygga upp ett stort välfärdssystem.

Landets historia präglas av ett spänt förhållande till grannländerna, specifikt Irak som anser att Kuwait är en förlorad provins. Förhållandet mellan Irak och Kuwait försämrades i slutet av 1980-talet och 1990 möttes länderna år 1990 för att finna en lösning på konflikten men förhandlingarna ledde inte någon vart. Istället ockuperade Irak Kuwait och deklarerade att Kuwait var Iraks 19 provins. Invasionen fördömdes av det internationella samfundet och USA-ledda styrkor med ett FN-mandat befriade landet året därpå.

Samhälle och politik

Kuwait är en monarki med emiren som statschef. Landet har ett valt parlament, men emiren har stor makt. Emiren utser premiärministern, som väljer resten av regeringen. Premiärministern är traditionellt medlem i kungafamiljen. Politiska partier är förbjudna, men i parlamentet finns regeringstrogna och oppositionsgrupper. Detta har skapat politisk instabilitet. Emiren har upplöst parlamentet flera gånger och nyval har hållits. Efter den arabiska våren har oppositionen krävt att landet ska gå i en demokratisk riktning. Kvinnors ställning har särskilt stärkts sedan kvinnor fick rösträtt 2005.

Kuwait har ett öppnare politiskt system och en friare press än de flesta grannländer. Samtidigt är det förbjudet att kritisera emiren, konstitutionen, rättsväsendet och islam. Dessutom har oppositionspolitiker fråntagits sitt medborgarskap och fängslats. Rättsväsendet styrs av emiren och dödsstraff och tortyr förekommer.

Kuwait är ett av de mest urbaniserade länderna i världen och nästan hela befolkningen bor i Kuwait City. Endast en tredjedel av de som bor i landet är kuwaitiska medborgare. Resten är gästarbetare från Asien och andra arabländer, med få eller inga rättigheter och sociala förmåner.

Kuwait är medlem i FN och ett antal av FN:s specialorganisationer samt WTO, Arabförbundet, OPEC och Gulfrådet.

Ekonomi och handel

Kuwait är ett land med hög levnadsstandard och ett väl utvecklat välfärdssystem för den andel av befolkningen som inte är utländsk arbetskraft. Majoriteten av Kuwaits medborgare arbetar i den stora offentliga sektorn. Sektorn har betydligt fler anställda än nödvändigt vilket medför att fyra femtedelar av den offentliga budgeten går till löner och subventioner men också att arbetslösheten i landet är låg.

Oljeindustrin dominerar den kuwaitiska ekonomin och står för över 90 procent av statens inkomster. Detta var ett problem under en period då oljepriser föll samtidigt som landet var tvunget att finansiera den stora offentliga sektorn. Under de senaste åren har privatiseringar skett men inte inom olje- och gas- samt hälso- och utbildningssektorerna. En plan för ekonomisk utveckling har också lagts fram där det ska investeras i andra industrier än olja och gas.

Kuwait har en öppen ekonomi med låga tullbarriärer och fritt flöde av varor, kapital och arbetskraft. Landets viktigaste export är olja. Samtidigt importerar landet nästan allt annat. USA har länge varit Kuwaits viktigaste handelspartner, men landet samarbetar allt mer med asiatiska länder, som Sydkorea, Japan, Kina och Indien.