[[suggestion]]
Lettland

Nyckeltal och fakta

Huvudstad

Riga

Etniska grupper

Letter 59,3 %, ryssar 27,8 %, vitryssar 3,6 %, ukrainare 2,5 %, polacker 2,4 %, litauer 1,3 %, andra/ospecificerad/ingen 3,1 % (2009)

Språk

Lettiska (officiell) 58,2 %, ryska 37,5 %, litauiska och andra 4,3 % (2000)

Religion

Protestanter 19,6 %, ortodoxa 15,3 %, andra kristna 1,% andra/ospecificerad/ingen 64,1 % (2006)

Befolkningsantal

1 965 686 (2016)

Area

64 589 kvadratkilometer

Valuta

Euro

Bruttonationalinkomst per invånare

25 587 PPP$

Nationaldag

18 november

Andra landsidor

Geografi

Lettland är ett lågtliggande slättland där mer än hälften av landet ligger under 100 meter över havet. Längs kusten till Östersjön i växt sträcker sig en kustslätt med sanddynor och laguner. Lettland har över 2000 insjöar och de flesta av dem är i öst. Nästan hälften av landet är täckt av skog där gran och tall är de vanligaste träsorterna. Alskogen är kraftigt reducerad. Landets enda stora flod, Daugava, rinner från Valdaj i Ryssland och mynnar ut i Rigabukten. Lettland har kustklimat i väst och inlandsklimat i öst.

Industrin från sovjettiden och de sovjetiska militärbaserna har orsakat allvarlig försurning av vatten och mark. Lettland har sedan 1990 arbetat hårt med att reducera försurningen och återställa miljöskadorna.  Under de senaste tjugo åren har försurningen från industrin minskat med 46 % och mängden avloppsvatten med 44 %. Idag prioriteras förbättringen av drickvattnet, sophantering och luftkvalitet. Lettland är en pionjär när det gäller hotade djurarter.  Bland annat har landet tagit vara på vargen och vargbeståndet var år 1998 på ungefär 1000 vargar.

Earth Earth Earth Ecoprint

3.1 jordklot

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Lettland, skulle vi behöva 3.1 jordklot.
Se indikator för ekologiska fotavtrycket.

Historia

Fram till 1200-talet var Lettland självständigt. Då erövrade tyskarna området och år 1230 var majoriteten av Lettland under tyskt kontroll. På 1500-talet blev tyskarna besegrade och Litauen-Polen tog över stora delar av landet. År 1629 tog Sverige kontrollen över norra Lettland. Under Sverige blev lettiska infört som undervisningsspråk och bibeln översattes till lettiska. Tyska behölls dock som administrationsspråk. Ryssland ville länge få en ökad kontroll över Östersjön och genomförde flera misslyckade erövringsförsök. Efter det stora nordiska kriget tvingades Sverige ge ifrån sig sina områden i Lettland till Ryssland år 1721. Den långa perioden av fred präglades av återbyggnad och landet upplevde en positiv ekonomisk utveckling. Påverkan från Ryssland var omfattande.

Ryssland blev allvarligt skakat av revolutionen år 1917 och två år senare förklarade Lettland sig självständigt. Under mellankrigstiden prioriterade Lettland att värna om sin självständighet och att förhålla sig neutral till stormakterna. I ett hemligt icke-agressionspakt mellan Tyskland och Sovjetunionen år 1939 blev landet, tillsammans med Estland, införlivat i Sovjetunionen medan Litauen gick till Tyskland. Tyskland ockuperade emellertid Lettland mellan 1941 och 1944. Efter 1944 tillhörde Lettland Sovjetunionen fram till Sovjetunionen upplöste år 1991.  

Samhälle och politik

All nationalism under sovjetperioden slog hårt ned och en massiv invandring av ryssar hotade att göra lettiskorna till minoritet. Med Michail Gorbatjov som ny partiledare för Sovjetunionens kommunistparti år 1985 förde Sovjetunionen en mildare politik och självständighetsrörelsen i Lettland växte under 1980-talet. År 1991 blev Lettland självständigt. Stränga lagar om medborgarskap infördes vilket medförde att ungefär 17 % av Lettlands befolkning saknar rösträtt. De flesta av dessa är ryssar vilket har skapat en konflikt med Ryssland.

Politiken har sedan självständigheten varit präglat av oenighet. De många koalitionsregeringarna har varit ostabila, korta och utsatta för korruptionsskandaler. Regeringspartiet har varit i centrum eller till höger i den politiska skalan. Presidenten väljs för fyra år av nationalförsamlingen och kan maximalt sitta två perioder på rad.

År 2004 blev Lettland medlem i EU efter flera år med stram budget för att få ekonomin på fötter. Övergången till marknadsekonomi har medfört stora sociala klyftor och ökad fattigdom på landsbygden. Hälsoförhållandena är dåliga i Lettland i relation till andra EU-länder. Sjukvården räcker inte till, något som bland annat skylls på att sjukvårdspersonal har flyttat till andra EU-länder med högre lön. Lettland är också ett transitland för narkotika från Centralasien via Ryssland till Västeuropa.

I januari 2014 fick Lettland en ny regering ledd av den tidigare jordbruksministern Laimdota Straujuma, som blev landets första kvinnliga premiärminister. Hon bildade en bred regering med representanter för fyra av parlamentets fem partier, förutom hennes eget parti Enhet även Reformpartiet, Nationella alliansen och det tidigare oppositionspartiet De grönas och böndernas förbund. Kvar i opposition blev bara Harmonicentern.

Ekonomi och handel

Övergången från planekonomi till marknadsekonomi efter självständigheten var tufft för Lettland. Fram till år 1991 hölls industrin och jordbruket igång av statliga subsidier och sektorerna var beroende av sovjetiska råvaror och marknader. Ett år efter självständigheten minskade industriproduktionen med nästan 50 %. Jordbruket blev hårt drabbat och arbetslösheten ökade, särskilt på landsbygden. Inflationen steg kraftigt på grund av fri prissättning. Lettland fick beviljat ett lån från IMF som innebar att landet tvingades till kraftiga nedskärningar för att få bukt med ekonomin.

På mitten av 1990-talet ökade produktionen och fram till den globala finanskrisen år 2008 förekom det en kraftig ekonomisk tillväxt i landet. Finanskrisen drabbade Lettland hårt och landet har fått krislån från bland annat IMF och EU. Idag arbetar de flesta inom privata företag och den privata sektorns andel av bruttonationalprodukten (BNP) låg på runt 70 % år 2006. Tjänstesektorn dominerar och jordbruket har stagnerat sedan självständigheten på grund av bristande konkurrenskraft på den europeiska marknaden. Skogs- och byggindustrin har däremot ökat och det sker en positiv utveckling inom möbel- och textilindustrin. Fisket är viktigt och mer än två tredjedelar av sillfångsten exporteras. Lettland handlar mest med andra EU-länder men handeln med Ryssland har ökat under de senaste åren.

Vid nyår 2014 bytte Lettland valuta från lats till euro och blev det 18:e landet i eurozonen. 

Kartor

Statistik

Här kan du ta reda på värden för Lettland för alla indikatorer (senaste rapporterade året). Du kan på ett enkelt sätt jämföra dessa värden med värden från ett annat land. Klicka på en av knapparna för att få mer information om indikatorn

  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Mottaget bistånd
    Data saknas
    US Dollar
    Extrem fattigdom
    0,7
    Procent
    MPI - fattigdomsindex
    Data saknas
    Skala 0-1 (der 0 er best)
    Befolkning under den nationella fattigdomsgränsen
    22,50
    Procent
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    HDI - index för mänsklig utveckling
    0,847
    Skala: 0-1 (där 1 är bäst)
    IHDI - avslöjar skillnader
    0,759
    Skala från 0 till 1 (där 1 är bäst)
    Förväntad levnadsålder för kvinnor
    79
    År
    Förväntad levnadsålder för män
    69
    År
    Lyckoindexet
    5,94
    Skala: 1-10 (där 10 är bäst)
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Befolkning i städer
    67,7
    Procent
    Befolkning som lever i slumområden i städer
    Data saknas
    Procent av stadsbefolkningen
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Befolkningstäthet
    31
    Invånare per kvadratkilometer
    Ekologiskt fotavtryck
    5,6
    Hektar per person
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    CO2-utsläpp
    6 975
    Tusen ton
    CO2-utsläpp per invånare
    3,50
    Ton CO2 per invånare
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Landområden under 5 meter över havet
    1,9
    Procent
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Antal dödade i väpnade konflikter
    Data saknas
    Antal dödade per 100 000
    Flyktingar efter ursprungsland
    265
    Personer
    Flyktingar efter ankomstland
    728
    Personer
    Fredsindex
    1,689
    Skala: 1-5 (1 är bäst)
    Avrättningar
    Data saknas
    Antal avrättade
    Internflyktingar
    Data saknas
    Internflyktingar
    Korruption
    58
    Skala: 0-100 (100 är bäst)
    Politiska rättigheter
    2
    Skala: 1-7 (1 är bäst)
    Pressfrihet
    19,53
    Skala; 0 är bäst
    Civila rättigheter
    2
    Skala: 1-7 (1 är bäst)
    Misslyckade stater
    44,9
    Index (0-120, där 120 är misslyckad stat)
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Fredsbevarande operationer
    Data saknas
    Antal deltagare i fredsbevarande opertioner
    Militärutgifter
    1,7
    Procent av BNP
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Undernärd befolkning
    0,0
    Procent
    Under normalvikten barn
    Data saknas
    Procent
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Barnadödlighet
    4
    Antal per 1000 levande födda
    Antal fertila
    Data saknas
    Antal barn per kvinna
    Nya fall av HIV
    Data saknas
    Antal nya fall av HIV per 1000 smittfria invånare
    Förväntad levnadsålder
    74
    År
    Spridning av malaria
    Data saknas
    Antal nya fall per 100 000 invånare
    Graviditetsrelaterad dödlighet (mödradödlighet)
    18
    Dödsfall per 100 000 levande födda
    Spädbarnsdödlighet
    2
    Antal per 1000 levande födda
    Antal unga mödrar (15-19 år)
    18
    Levande födda per 1000 kvinnor (15-19 år)
    Tuberkulosfall
    32
    Antal fall per 100 000 inv.
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Läs- och skrivkunnighet bland unga
    99,8
    Procent
    Läs- och skrivkunnighet bland vuxna
    99,9
    Procent
    Förväntade år i skolan
    13
    År
    Andel barn i grundskolan
    96,3
    Procent
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Jämställdhet - Index för skevfördelning mellan könen
    0,191
    Skala: 0-1 (0 är jämställt)
    Kvinnor i chefspositioner
    46,3
    Prosent
    Jämställdhet i arbetslivet
    50,0
    Procent
    Jämställdhet inom landets styre
    16,00
    Procent
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Tillgång till rent vatten
    81,9
    Procent
    Tillgång till välutbyggda sanitetsanläggningar
    78
    Procent
    Vattenkonsumtion
    1,3
    Procent av konsumption av tillgängligt sötvatten
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Kärnkraft
    Data saknas
    Miljoner kilowattimmar (kWh)
    Energiförbrukningen per capita
    3 507
    Kwt per capita
    Tillgång till ström
    100,0
    Procent
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Arbetslöshet bland unga
    18,4
    Procent
    Arbetslöshet
    7,9
    Procent
    Bruttonationalprodukt
    30 463 302 414
    US Dollar
    BNP per invånare
    15 685
    US Dollar
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Internetanvändare
    81,3
    Procent internetanvändare
  •  

    Lettland

    Enhet

    Visa graf

    Asylsökande efter ankomstland
    239
    Personer
    Befolkningsantal
    1 929 938
    1000 invånare