Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Vaduz
Etniska grupper: Liechtensteiner 65,8 %, schweiziska 9,6 %, österrikiska 5,9 %, tyska 4,4 %, italienska 3,1 %, övriga 11,2 % (uppskattning 2019)
Språk: Tyska 91,5 % (officiell) (alemanniska är huvuddialekten), italienska 1,5 %, turkiska 1,3 %, portugisiska 1,1 %, övriga 4,6 % (uppskattning 2015)
Religion: Katoliker 73,4 %, protestantiskt reformerade 6,3 %, muslimer 5,9 %, kristna ortodoxa 1,3 %, lutherska 1,2 %, övriga protestanter ,7 %, övriga kristna ,3 %, övriga ,8 %, inga 7 %, ospecificerade 3,3 % (2015)
Befolkningsantal: 39,425 (Juli 2021)
Statsskick: Ärftlig konstitutionell monarki
Area: 160 kvadratkilometer
Valuta: Schweizisk franc
Nationaldag: 15 augusti

Geografi

Liechtenstein är en av Europas minsta stater och ligger inklämt mellan Österrike och Schweiz. Landet är 25 km långt och 10 km brett. Det består av en platt slätt på östsidan av Rhenflodens övre lopp samt den västra delen av de Rätiska alperna. Den 6 km breda slätten ligger cirka 450 meter över havet och var tidigare träskmark som dränerades på 1800-talet. Bergen, som består av kalksten, når en höjd på 2599 meter över havet. Växt- och djurlivet är varierat och är typiskt för Alperna. Tillsammans med Uzbekistan är Liechtenstein det enda landet i världen som är så kallat dubbelt kustlöst, det vill säga att de bara gränsar till länder som i sin tur inte gränsar till något hav.

Historia

Under antiken var Liechtenstein en del av den romerska provinsen Rhaetia. Under folkvandringstiden på 400-talet e.kr bosatte sig germanska alemanner sig i området och senare blev området en del av det Tysk-romerska riket. Furstendömet Liechtenstein grundades 1719. Då köpte den österrikiska furstefamiljen Liechtenstein två grevskap och slog ihop dem. Landet blev helt självständigt 1866.

Fram till slutet av första världskriget hade Liechtenstein ett nära band till Österrike. Senare blev Schweiz landets närmaste samarbetspartner. Liechtenstein var neutralt under andra världskriget. Efter kriget utvecklades landet från att vara en jordbruksnation till ett rikt industriland och ett viktigt finanscentrum.

Samhälle och politik

Liechtenstein är en konstitutionell monarki och ett furstendöme. Makten har gått i arv från son till son i flera hundra år. Parlamentet antar nya lagar och landet har inslag av direkt demokrati. Invånarna kan lägga fram lagförslag och be om folkomröstning om saker parlamentet har antagit. Samtidigt är landet den enda monarkin i Europa där större delen av makten ligger hos regenten. Fursten bestämmer vem som ska sitta i regeringen. Han utnämner domare och kan lägga in veto mot lagförslag. En lagreform 2003 ökade furstens makt. Senare förslag om att begränsa den har blivit nedtystade. Många menar att fursten garanterar stabilitet i landet. Liechtenstein har fått internationell kritik för styrelseordningen och Europarådet har uttryckt bekymmer för den demokratiska utvecklingen i landet.

Ekonomi och handel

Liechtenstein är ett av världens rikaste länder. Under efterkrigstiden har landet gått från att vara en jordbruksnation till ett högindustrialiserat samhälle. Ekonomin är nära knuten till Schweiz som tidigare ingått en tullunion med Liechtenstein. Statens intäkter är högre än dess utgifter och sysselsättningen är hög. Fördelaktiga skatteregler är en av orsakerna till landets ekonomiska uppsving. Utländska företag, som av skattemässiga orsaker är registrerade i Liechtenstein, utgör en viktig inkomstkälla. Landets banker är kända för diskretion och sekretess. Detta har lett till att pengatvätt bedrivs via landets bankkontor. Andra västländer har krävt att Liechtenstein skärper tillsynen av bankerna och avskaffar den strikta sekretessen.