Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Vilnius
Etniska grupper: Litauer 84 %, polacker 6,1 %, ryssar 4,9 %, vitryssar 1,1 %, andra/ospecificerad/ingen 3,9 %
Språk: Litauiska (officiellt) 82 %, ryska 8 %, polska 5,6 %, andra/ospecificerad 4,4 %
Religion: Katoliker 79 %, rysk-ortodoxa 4,1 %, protestanter (inkluderar lutheraner och evangeliska kristna baptister) 1,9 %, andra/ospecificerad 5,5 % , ingen 9,5 %
Befolkningsantal: 2,711,566 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 65 300 kvadratkilometer
Valuta: Euro
Bruttonationalinkomst per invånare: 48 397 PPP$
Nationaldag: 16 februari

Geografi

Litauen har ett moderat inlandsklimat med en medeltemperatur mellan - 5 °C och 18 °C. Runt en tredjedel av landet är täckt av skog, i huvudsak gran och tall. Blandskogar av ek, alm, avenbok, lind, lönn och ask är också vanligt.

Få ställen i landet når över en höjd på 200 meter över havet och majoriteten av Litauen ligger under 100 meter under havet. De mellersta delarna av landet är ett svagt kuperat slättlandskap med breda floddalar. Längs kusten sträcker sig ett bälte med sanddynor, som i norr vänder direkt mot Östersjön.

Miljöproblemen i Litauen är särskilt försurning av jorden och grundvattnet på grund av petroleumprodukter samt från kemikalier i områden runt militärbaser.

Historia

Litauen hade handelsförbindelser med medelhavsområdet redan under romerskt tid och med Skandinavien under vikingatiden. De flesta litauiska stammarna har varit bosatt inne i Litauen, isolerat från handelsvägarna, något som gjorde att de levde relativt mycket i fred. Detta gjorde också att de behöll sin förkristna tro fram till 1300-talet, vilket är längre än något annat område i Europa.

Den första politiska samlingen av litauer skedde år 1236 av furst Mindaugas. I slutet av 1300-talet ingick Litauen, genom äktenskap, en polsk-litauisk union som varade till slutet av 1700-talet. Sedan dess var majoriteten av dagens Litauen under Ryssland fram till självständigheten år 1991. Litauen var självständigt mellan år 1919 och 1940 men år 1940 ockuperades Litauen av sovjetiska trupper som proklamerade Litauen en unionsrepublik till Sovjetunionen. Det förekom under hela tiden ett starkt motstånd och mycket gerillaverksamhet mot ockupationsmakten. Landet fick sin självständighet i september år 1991, efter ett års öppen konflikt med Moskva. Litauen blev snabbt erkänt av flera länder och blev medlem i FN samma år.

Samhälle och politik

Litauen kämpar, i likhet med alla ex-sovjetstater, med efterverkningarna efter sovjettiden. Däremot var inte "ryssifieringen" av Litauen lika stark som i grannländerna. I likhet med Estland och Lettland är den ryska minoriteten i Litauen liten, endast 9 procent. Förhållandet till Ryssland är idag en viktig del av litauisk utrikespolitik, särskilt när det gäller energipolitik. Litauen är idag fortfarande beroende av Ryssland är det gäller olje- och gasleveranser.

Litauen var ett av de länder som stöttade USA:s invasion av Irak år 2003 tillsammans med bland annat de andra baltiska staterna samt Polen och Tjeckien. Landet fick alltså emot den fransk-tyske linjen i Irakfrågan.

Den politiska situationen i Litauen har sedan frigörelsen varit ostabil med många nya partier. Både på 1990-talet och år 2003 tvingades Litauens politiska ledare att avgå efter korruptionsskandaler. Våren 2004 blev Litauen medlem i både EU och NATO och år 2007 gick Litauen med i Schengensamarbetet.

Ekonomi och handel

Före andra världskriget Litauen ett typiskt jordbruksland och hade en aktiv marknadsekonomi. Efter den sovjetiska ockupationen 1940 infördes planekonomi och landet industrialiserades. Marknadsekonomi återinfördes efter självständigheten 1991 och idag är tjänstesektorn den viktigaste. Ekonomin föll kraftigt under finanskrisen 2009 och landet tvingades ta stora utländska lån. Efter tuffa åtstramningsåtgärder stabiliserade sig ekonomin igen. Tillväxten de senaste åren handlar främst om ökad efterfrågan på den inhemska marknaden, i synnerhet inom sektorer som energi, bygg, anläggning och handel. Litauen blev en del av eurosamarbetet 2014 och använder från och med 1 januari 2015 euro som valuta. Landet har brist på kvalificerad arbetskraft vilket bland annat beror på att många emigrerar. Enligt officiell statistik har mer än 10 procent av den totala befolkningen lämnat landet sedan självständigheten 1991.