Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Lilongwe
Etniska grupper: Chewa 34,3%, Lomwe 18,8%, Yao 13,2%, Ngoni 10,4%, Tumbuka 9,2%, Sena 3,8%, Mang'anja 3,2%, Tonga 1,8%, Nyanja 1,8%, Nkhonde 1%, och andra 2,2 %(2018)
Språk: Engelska (officiellt), chichewa (officielt), chinyanja, chiyao, chitumbuka, chisena, chilomwe, chitonga, chinkhonde
Religion: Protestanter 33,5 %, romersk-katolska 17,2 %, andra kristna 26,6 %, muslimer 13,8 %, traditionalister 1,1 %, andra 5,6 % och ingen 2,1 % (2018)
Befolkningsantal: 20,931, 751 (2023)
Statsskick: Republik
Area: 118 484 kvadratkilometer
Valuta: Malawisk kwacha
Bruttonationalinkomst per invånare: 1 732 PPP$
Nationaldag: 6 juli

Geografi

Det mesta av landarealen ligger på 1000-1500 meter över havet och består av högplatåer och berg. Den östafrikanska Riftdalen, som sträcker sig hela vägen från Etiopien i norr, löper genom landet från norr till söder. Här ligger Malawisjön som är den tredje största sjön i Afrika. Malawi har berg som sträcker sig upp till 3000 meter över havet. Dessutom finns det lågland som domineras av savanner. Malawi ligger i den tropiska klimatzonen, men de stora höjdskillnaderna gör att temperatur och nederbörd varierar.

Det tropiska klimatet ger monsuner under regnperioden från oktober till april och torrtid från juni till september. Översvämningar och torka drabbar därför ofta jordbruket. Med ojämna mellanrum drabbas landet också av tropiska stormar, som kommer in från havet i öster och kan orsaka enorm förstörelse.

Det rika fiskbeståndet i Malawisjön hotas av föroreningar, överfiske och sjunkande vattennivåer. Det har också nyligen öppnats för olje- och gasutvinning i sjön. En annan stor miljöutmaning är avskogningen, som förstärker översvämningarna under regnperioden.

Historia

Under 1800-talet bedrev arabiska handelsmän omfattande slavhandel med malawier. År 1859 anlände den skotska upptäckaren och missionären David Livingstone som ville få slut på slaveriet. Hans ankomst följdes av brittiska missionärer och 1891 blev Malawi en brittisk koloni. Britterna kallade landet Nyasaland, sjölandet, men när landet blev självständigt år 1964 antog landet namnet Malawi.

Efter självständigheten blev Malawi en enpartistat med Hastings Kamuzu Banda som president. Bandas konservativa politik mötte stort motstånd. År 1971 utropades Banda till president på livstid. Banda styrde landet som diktator i nästan 30 år. År 1992 utbröt våldsamma protester mot regimen. Detta ledde till en folkomröstning där malawierna fick rösta om de ville ha ett flerpartisystem eller fortsätta med enpartisystemet. Resultatet av folkomröstningen blev en klar majoritet för demokrati och flerpartistyre, och fria val hölls två år senare.

Samhälle och politik

Malawi är ett generellt fredligt land och har haft stabila regeringar sedan självständigheten 1964. Enligt 1995 års konstitution är enhetsstaten Malawi en republik, där presidenten väljs för en mandatperiod på fem år och kan väljas om en gång. Presidenten är både regeringschef och statschef, och har mycket makt. Ledamöterna i nationalförsamlingen väljs för en period på fem år. De politiska partierna är starkt knutna till olika delar av landet och därmed till olika etniska grupper.

Fria val gör Malawi till ett förhållandevis demokratiskt land. Samtidigt har politiken i Malawi präglats av allvarliga och stora korruptionsskandaler, som hotar demokratin. Rättsväsendet blir till en viss grad styrt politiskt och de mänskliga rättigheterna är svaga. Bland annat är diskriminering och våld mot kvinnor mycket problematiskt och polisen har fått mycket kritik för att tortera fångar. Dessutom har landet präglats av politisk oro och våldsamma demonstrationer. Befolkningstillväxten är bland de högsta i världen. Oppositionsledaren Lazarus Chakwera vann det uppskjutna presidentvalet i juni 2020. Presidentvalet året innan – där Chakwera förlorade – ogiltigförklarades av författningsdomstolen efter att felaktigheter i vallokalerna upptäckts.

Ekonomi och handel

Malawis ekonomi är starkt beroende av jordbruket, som sysselsätter över 80 procent av befolkningen. Landet är sårbart för externa chocker, speciellt klimatchocker. Malawi har mycket odlingsbar mark och landet har under de senaste åren fört en omfattande jordbrukspolitik, men många människor saknar fortfarande säker tillgång till mat.

Tobak står för mer än hälften av landets exportinkomster, och landets ekonomi är därför mycket sårbar för prisfluktuationer. Industristrukturen är låg och landet har få exportvaror. Eftersom landets befolkning har varit beroende av livsmedelsbistånd har det varit förbjudet att exportera livsmedelsprodukter som till exempel majs sedan 2015. Det har dock skett smuggling av majsprodukter ut ur landet. Fiskbeståndet i Malawisjön gör fisket till en mycket viktig sektor. Fisket är dock sårbart för klimatförändringar, arbetskraftsförluster och prisfluktuationer på exportvaror. Våren 2018 var Malawi ett av 44 afrikanska länder som undertecknade ett nytt och omfattande frihandelsavtal, Continental Free Trade Area (CFTA). Avtalet gör det möjligt för större delen av Afrika, från Egypten till Sydafrika, att handla med varandra med lägre tullavgifter. Regeringens Vision 2063 syftar till att omvandla Malawi till ett välmående, självständigt, industrialiserat övre medelinkomstland.