Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Valletta
Etniska grupper: Malteser (ättlingar till antika karthager och fenicier med starka inslag av italienare och andra etniska grupper med ursprung från medelhavsområdet)
Språk: Maltesiska (officiellt) 90,2 %, engelska (officiell) 6 %, flerspråkliga 3 %, andra 0,8 % (2005)
Religion: Katolicism (officiell) 98 %, andra/ospecificerad/ingen 2 %
Befolkningsantal: 460,891 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 316 kvadratkilometer
Valuta: Euro
Bruttonationalinkomst per invånare: 55 928 PPP$
Nationaldag: 21 september

Geografi

Ögruppen består av öarna Malta, Gozo, Camino och flera obebodda klippor. Öarna ligger i Medelhavet, 93 kilometer söder om Sicilien. De ligger på ett grund havsområde som utgör resterna av den landbron som en gång förband Sicilien och Afrika. Öarnas robusta klippkust är fördelaktiga ställen för hamnar och tack vare sitt centrala läge har Malta genom historien varit en viktig plats för handel och sjöfart. Landskapet är präglat av låga åsar med terrassjordbruk. Vattenförsörjning är ett problem under de torra sommarmånaderna. Landet har ett utpräglat Medelhavsklimat. Flera fågelarter, som tillbringar sina somrar i Nordeuropa, flyger över Malta.

Historia

Malta har varit bebott sedan den yngre stenåldern (3000 f.kr). Befolkningen bestod av kulturer som tillbad moder jord och de byggde världens äldsta megalitiska monument innan sumererna och egyptiernas arkitektur existerade. De första erövrarna som kom till området var fenicierna och efter dem kom kartagerna som etablerade handelscentrar och hamnar. Malta blev en del i Romarriket år 218 f.kr och det Bysantinska riket år 534. År 870 blev Malta erövrar av araberna. Araberna hade stort inflytande på maltesisk kultur innan normanderna erövrade Malta år 1090 och införlivade landet i kungariket normanderna hade grundat. Malta var under de efterkommande 440 åren underkastade flera kungadömen. Mellan år 1530 och 1798 var Malta ockuperat av johanniteriddarna (Maltaordern). De byggde många kyrkor, kloster, palats och fästningar. Napoleon erövrade Malta år 1798 men malteserna gjorde uppror och, med hjälp av britterna, fördrev de fransmännen från ön. Malta blev frivilligt en del av det brittiska imperiet och utgjorde en viktig bas för britterna i Medelhavet. Under andra världskriget blev Malta omringat av tyskarna och italienarna men de allierade bröt blockaden för att leverera drivmedel och mat till malteserna, något som anses vara en viktig vändpunkt för landets historia. Malta fick fullständig självständighet år 1964 och de sista brittiska soldaterna lämnade landet år 1979.

Samhälle och politik

Malta är en parlamentarisk demokrati innanför det brittiska samväldet. Grundlagen från självständigheten år 1964 ändrades tio år senare och landet blev en republik. Tidigare var den brittiska drottningen (Queen Elizabeth II) Maltas statsöverhuvud. Landets statsöverhuvud är idag en president som utnämns av parlamentet. Presidenten har primärt formella uppgifter. Den utövande makten har regeringen som utgår från parlamentet. Parlamentet har 65-69 representanter som väljs vart femte år. Politiken har sedan självständigheten varit dominerat av två jämnstora partier; Partit Laburista (MLP) och Partit Nazzjonalista (PN). Konservativ katolsk religion spelar en viktig roll i maltesisk politik och skilsmässor och abort är förbjudet. Landet har länga följt en neutralitetsprincip i sin utrikespolitik, även om de blev medlemmar i EU år 2004. Läget mellan Nordafrika och Europa gör Malta till en naturlig ingångsport till EU och landet har problem med illegal invandring. Malta får stöd från EU för att hantera invandringsströmmarna.

Östaten har ett välutvecklat sjukvårdssystem och levnadsstandarden är hög. Konservativ katolsk religion spelar en viktig roll i maltesisk politik och samhälle. Abort är olagligt och kan bestraffas med fängelse för både kvinnan och den som utför aborten. Skilsmässa blev laglig först efter en lagändring 2011. Trots katolska kyrkans inflytande har HGBTI+-personer sedan 2017 rätt att gifta sig.

Ekonomi och handel

Malta har begränsade naturresurser och är beroende av handel med andra länder. Malta importerar mat och råvaror medan de exporterar industrivaror. Turism är en mycket viktig del i Maltas ekonomi och landet besöks årligen av cirka en miljon turister. År 2007 stod turismen för omkring en tredjedel av landets bruttonationalprodukt (BNP). Maltas ekonomi var tidigare mycket beroende av brittiska marinanläggningar. Idag används de militära hamnarna till att bygga och reparera båtar. Finans- och försäkringsverksamhet är också en viktig del i landets ekonomi. Malta ingick i eurosamarbetet år 2008. Eftersom Maltas ekonomi är beroende av utrikeshandel drabbades landet hårt av den globala finanskrisen år 2008.