Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Port Louis
Etniska grupper: Indomauritier 68 %, kreoler 27 %, sinomauritier 3 %, franskmauritier 2 %
Språk: Kreolspråk 86,5 %, bhojpuri 5,6 %, franska 4,1 %, tvåspråkiga 1,4 %, övrigt 2,6 % (inklusive engelska som är officiellt språk men som talas av mindre än 1 % av befolkningen), ospecificerat 0,1 % (2011)
Religion: Hinduer 48,5 %, katoliker 26,3 %. muslimer 17,3 %, övriga kristna 6,4 %, övrigt 0,6 %, ingen 0,7 %, ospecificerad 0,1 % (2011)
Befolkningsantal: 1,386,129 (Juli 2021)
Statsskick: Parlamentarisk demokrati
Area: 2 040 kvadratkilometer
Valuta: Mauritisk rupie
Bruttonationalinkomst per invånare: 26 906 PPP$
Nationaldag: 12 mars

Geografi

Mauritius består av huvudön Mauritius, den lilla vulkanön Rodrigues, de två Alegaöarna och St. Brandonöarna. Östaten är en del av ögruppen Maskarenene i den indiska oceanen och ligger 900 km öster om Madagaskar. Mauritius skapades för omkring 10 miljoner år sedan av ett underhavs vulkanutbrott. Mauritius högsta punkt är Oiton de la Rivière på 828 meter över havet. Landets huvudstad Port Louis ligger på ön Mauritius. Mauritius kämpar med miljöproblem som är typiska för östater; avskogning, erosion och brist på färskvatten. Mauritius var på 1990-talet nummer tre på FN:s lista över de länder med flest utrotningshotade arter.

Historia

Portugisiska sjöfarare besökte ön på 1500-talet men bosatte sig inte på ön. Den första europeiska kolonialiseringen genomfördes av Nederländerna år 1598 som gav ön namnet Mauritius och etablerade handelsstationer på ön. Nederländerna lämnade kolonin år 1710 och fem år senare ockuperade fransmännen ön på nytt. Mauritius blev en välstående koloni under det franska Ostindiska kompaniet. Fransmännen byggde ut plantageekonomin med socker som den viktigaste produkten och med slavar från östra Afrika och Madagaskar som arbetskraft. Mauritius ockuperades av Storbritannien år 1810 och blev formellt en brittisk koloni år 1814 som blev en marinbas under Napoleonkrigen. Mauritius fick ökat självstyre år 1961 och blev självständigt inom det brittiska samväldet år 1968. Keoler i Mauritius är ättlingar till de tidigare sockerplantageägarna och slavarna och indo-mauritierna härstammar från indiska immigranter som ankom till ön på 1800-talet för att arbeta efter det att slavhandeln förbjöds år 1835.

Samhälle och politik

Mauritius blev en republik år 1992. Detta innebar att Mauritius fick en egen president som statsöverhuvud istället för att officiellt vara underkastad den brittiska tronen. Presidenten har huvudsakligen ceremoniella uppgifter och makten ligger hos parlamentet och statsministern. Parlamentet har en kammare och val hålls vart femte år. Mauritius är ett av de få länderna i Afrika som har ett fungerande flerpartisystem. Landets politiska liv präglas av koalitioner och alliansbyggande. De flesta partier koncentrerar sig i mitten av politiken och reflekterar en nationell konsensus som stöttar de demokratiska värdena och en relativt öppen ekonomi med en stark privat sektor. De demokratiska rättigheterna är välutvecklade och valsystemet säkrar att de olika etniska grupperna blir representerade i parlamentet.

Ekonomi och handel

Mauritius har länge haft en av Afrikas starkaste ekonomier. Mauritius har gått från att vara en jordbruksekonomi, med fokus på export av socker, till en allsidig ekonomi inom industri, finans och turism. Under de senaste decennierna har landets ekonomiska tillväxt varit förhållandevis stabil, vilket har fördubblat landets intäkter per invånare och ökat välståndet. Mauritius har en stark privat sektor baserad på starka traditioner inom privat näringsverksamhet. Sedan början av 2000-talet har Mauritius satsat mycket på informations- och kommunikationsteknologi. Socker är tillsammans med industrivaror de viktigaste exportartiklarna.