Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Chisinau
Etniska grupper: Moldaver 75,1 %, rumäner 7 %, ukrainare 6,6 %, Gagauz 4,6 %, ryssar 4,1 %, bulgarer 1,9 %, övriga 0,8 % (2014)
Religion: Moldaviska/rumänska 80,2 % (officiell) (56,7 % identifierar sitt modersmål som moldaviska, vilket är praktiskt taget detsamma som rumänska; 23,5 % identifierar rumänska som sitt modersmål), ryska 9,7 %, Gagauz 4,2 % (ett turkiskt språk), ukrainska 3,9 %, bulgariska 1,5 %, romer 0,3 %, övriga 0,2 % (2014)
Befolkningsantal: 3,323,875 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 33 851 kvadratkilometer
Valuta: Moldavisk leu
Bruttonationalinkomst per invånare: 15 238 PPP$
Nationaldag: 27 augusti

Geografi

Moldavien är en liten inlandsstat. Landskapet består av ett delvis kuperat slättlandskap med djupa dalar och många floder och bäckar. I väst rinner Prutfloden och i öst rinner Dniesterfloden. Centralt i landet ligger åsen Codru där landets högsta punkt, Dealul Bălănești, ligger, endast 430 meter över havet. Huvudstaden Chişinău ligger mitt i landet och andra viktiga städer är bland annat Tiraspol, Bălţi, Bender och Comrat. Comrat är centrum för den autonoma regionen Gagauzia.

Tre fjärdedelar av landet har mycket bördig jord. Jorden i södra Moldavien är dock sämre. Den omfattande användningen av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel under det senaste decenniet har försämrat kvaliteten på jorden och blivit ett av landets största miljöproblem. Avskogning och jordbruk på brant mark har bidragit till att jorderosion jordskred är ökande problem.

Historia

Större delen av Moldavien ligger i det gamla området Bessarabien och landets strategiska läge har genom historien gjort att området varit en viktig trafikled mellan Asien och Sydeuropa. Greker, romare, hunner och bulgarer har styrt området innan det blev en del av Mongolriket på 1200-talet. 

Sovjetunionen ockuperade området år 1940 och grundlade den moldoviska socialistiska sovjetrepubliken som en del av Östeuropas socialistiska folkrepubliker. Rumänien försökte att återta området och anslöt sig till Tyskland under andra världskriget. Tyska trupper erövrade området och skickade Bessarabiens judar till koncentrationsläger i Transnistrien. Bara ett fåtal av de 185 000 judar som skickades till lägret överlevde när Sovjetunionen erövrade området år 1944.

År 1990 valde det högsta rådet i Moldaviens sovjetsocialistiska republik den tidigare kommunistpartimedlemmen Mircea Snegur till landets president. Snegur var för Moldaviens självständighet och försökte få staten erkänd av Västvärlden. År 1991 förklarades Moldavien självständigt från Sovjetunionen och antog namnet Republiken Moldavien.

Samhälle och politik

Den lagstiftande instansen i Moldavien är parlamentet som har 101 medlemmar och väljs genom allmänna val vart fjärde år. Den utövande makten är delad mellan presidenten och regeringen, som båda väljs vart fjärde år. Presidenten väljs av parlamentet och regeringen utgår från och är ansvarig för parlamentet.

Vid parlamentsvalet år 2009 fick kommunistpartiet majoritet men oppositionspartierna anklagade kommunistpartiet för valfusk. Stora demonstrationer bröt ut. Oppositionen nekade att rösta i parlamentet och detta gjorde att landet varken kunde välja en ny president eller regering. Ryssland och Kina meddelade sitt stöd till kommunistpartiet. Sedan dess har det funnits många stora svårigheter i politiken, särskilt med tanke på oenighet om rysk tillhörighet. Den nuvarande regeringen vill bekämpa korruption och stärka förbindelserna med EU.

Området Gagauzia, där befolkningen har turkiska rötter, och Transnistrien, där slaverna är majoritet, är autonoma regioner. Det har tidvis förekommit väpnade konflikter om Transnistrien där regionens slaviska majoritet vill ha självständighet och rysk anknytning. Regionens status är därför fortfarande oklar och lokala myndigheter har anklagats för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Ekonomi och handel

Tjänstesektorn står för mer än hälften av Moldaviens BNP och jordbruket och industrin står för cirka 15 procent vardera. Många är självförsörjande. Landet har inga egna mineralresurser vilket gör att kol, olja och gas måste importeras från andra länder. Efter Sovjetunionens fall har bristen på energi varit ett hinder för industriproduktionen och Moldavien försöker att utveckla alternativ och förnybara energikällor. Sovjetunionens upplösning utlöste en ekonomisk kris för Moldavien som idag det Europas fattigaste land och beroende av bistånd från IMF, EU och USA. Moldavien strävar efter europeisk integration och ekonomiska reformer har lett till framgångar i den ekonomiska utvecklingen, men förändringen går sakta. 2012 ingick Moldavien ett frihandelsavtal med EU.