Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Abuja
Etniska grupper: Det finns över 250 etniska grupper i landet. Hausa 30 %, Yoruba 15,5 %, Igbo (Ibo) 15,2 %, Fulani 6 %, Tiv 2,4 %, Kanuri/Beriberi 2,4 %, Ibibio 1,8 %, Ijaw/Izon 1,8 %, övriga 24,7 % (2018)
Språk: Engelska, hausa, yoruba, igbo, fulani
Religion: Muslimer 53,5 %, katoliker 10,6 %, övriga kristna 35,3 %, övriga 0,6 % (2018)
Befolkningsantal: 219,463,862 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 923 768 kvadratkilometer
Valuta: Naira
Bruttonationalinkomst per invånare: 5 860 PPP$
Nationaldag: 1 oktober

Geografi

Den södra delen av landet består av lågland med tropiskt klimat och regnskog och den nordliga delen består av högslätt med savann. Den fruktbara jorden gör Nigeria till ett gynnsamt jordbruksland. Dessutom har landet betydliga olje- och naturgasresurser. De senaste åren har emellertid utvinningen av olja lett till stora och allvarliga miljöproblem, speciellt i Nigerdeltat. Vatten, luft och jord har blivit förorenade. Områden som tidigare användes till jordbruk är nu ödelagda av oljeutsläpp. Nigeria sliter också med snabb avskogning och ökenspridning i norra landet.

Historia

Redan för 10 000 år sedan bodde det människor innanför det området som utgör dagens Nigeria. Den så kallade Nokkulturen, från cirka 500 f.Kr till 200 e.Kr, är det äldsta järnåldersamhället som närvarande är känt från Afrika söder om Sahara. Innan området koloniserades av britterna i början på 1900-talet, var det delat mellan många olika kungadömen. Engelsmännen var koloniherrar fram tills år 1960, då landet fick sin självständighet. Tre år efter förklaringen av självständighet blev Nigeria deklarerat republik. År 1967 bröt det ut ett inbördeskrig i landet, då den sydöstliga regionen Biafra förklarade sig själv självständigt. Inbördeskriget kostade flera hundra tusen människor livet, de flesta dog av hunger. Biafra förlorade kriget, och är fortfarande en del av Nigeria, men krafter i regionen kämpar fortfarande för självständighet.

Nigeria styrdes av militärregimer fram till 1999, men har haft civilt styre sedan dess

Samhälle och politik

Nigeria är en federal republik där presidenten är stat och regeringschef och överbefälhavare för armén. Trots att demokratin i landet stärktes när militärdiktaturen föll 1999, anses Nigeria fortfarande som auktoritärt. Korruption präglar stora delar av samhället. Det finns stora politiska, etniska och religiösa skillnader i landet som har över 250 olika etniska grupper. Oenighet är särskilt kopplat till kontroll över resurser och politiskt inflytande.

Nigeria också präglas av betydande spänningar mellan centralregeringen och de 36 statliga guvernörerna. Lokala uppror och protester förekommer ofta. Regeringen måste ibland ta till soldater och poliser för att stoppa blodiga sammandrabbningar mellan kristna och muslimer i olika delar av landet. Hundratals människor har dödats i sådana sammandrabbningar de senaste åren. Sedan 2009 har terrorister från den islamistiska gruppen Boko Haram varit ett allt större hot mot säkerheten för befolkningen i norr.

Läs mer om Boko Haram här.

Ekonomi och handel

Oljesektorn är en viktig del av landets ekonomi som också har expanderats de senaste åren. Olja genererar stor del av statens inkomster men korruptionen politisk instabilitet och dålig fördelning leder ändå till att större delen av befolkningen lever i fattigdom. Det finns också en stor ekonomisk skillnad mellan de fattiga, det muslimsk dominerade norr och ett mer välmående kristet dominerade i söder. Ekonomiskt missnöje är en viktig orsak till konflikter i landet.

De flesta människor är beroende av traditionellt jordbruk, småskalig handel och lätt industri för att överleva. USA, EU och Kina är för närvarande Nigerias största handelspartners. Nya beräkningar visade 2014 att landets ekonomi är den största i Afrika.