Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Oslo
Etniska grupper: Norska 81,5 % (inkluderar cirka 60 000 samer), övriga europeiska 8,9 %, övriga 9,6 % (2021)
Språk: Bokmal (officiellt), nynorsk (officiellt), små samisk- och finsktalande minoriteter; notering - samiska har tre dialekter: lule, nordsamiska och sydsamiska. Samiska är ett officiellt språk i nio kommuner i Norges tre nordligaste län: Finnmark, Nordland och Troms
Religion: Norges kyrka (evangelisk-luthersk) 68,1 %, muslimer 3,4 %, katoliker 3,1 %, övriga kristna 3,8 %, övriga 9,6 %, ospecificerade 15,4 % (2020)
Befolkningsantal: 5,509,591 (Juli 2021)
Statsskick: Konstitutionell monarki
Area: 385 186 kvadratkilometer
Valuta: Norsk krona
Bruttonationalinkomst per invånare: 114 899 PPP$
Nationaldag: 17 maj

Geografi

Norges kustlinje är mer än 250 mil lång och landet är mindre än 6 km brett på det smalaste stället. Kusten karaktäriseras av fjordar som bildades under den senaste istiden. I inlandet finns flera mindre bergskedjor och skogar, med lågt liggande slättområden i landets mitt. Klimatet är varmare än det nordliga läget antyder, tack vare den varma Golfströmmen som löper längs kusten. Det finns skillnader mellan landsdelarna, med ett torrt, kallt inlandsklimat i landets östra delar, ett fuktigare och mer tempererat kustklimat i väster, och ett arktiskt, kallt klimat i norr.

Delar av landet drabbades av de radioaktiva utsläppen från Tjernobylolyckan 1986, och vissa områden kämpar fortfarande med efterverkningarna. Norge är ett av de länder i världen som släpper ut mest CO i förhållande till befolkningen.

Historia

Norge styrdes under många århundraden av småkungar som regerade över mindre områden. På 900-talet enade Harald Hårfagre landet till ett rike. Under de kommande 400 åren erövrade de norska vikingarna Island och Grönland och gjorde räder över stora delar av Europa. Norge var vid denna tid en viktig handelsmakt.

Landet drabbades hårt av digerdöden i mitten av 1300-talet då nästan hälften av befolkningen dog. Från slutet av 1300-talet fram till början av 1900-talet var Norge i union med Danmark, och därefter i union med Sverige. Först 1905 blev landet självständigt.

Norge var som utgångspunkt neutralt under båda världskrigen, men ockuperades av Tyskland under andra världskriget. Efter det lämnade landet sin officiella neutralitet. Efterkrigstiden präglades av återuppbyggnaden av landet och utvecklingen av en stark välfärdsstat. Norge röstade nej till medlemskap i EG 1972 och EU 1994. Efter det att landet började utvinna olja på 1970-talet växte ekonomin snabbt.

Samhälle och politik

Norge är en konstitutionell monarki men idag har kungen främst symboliska plikter och rättigheter. Den verkliga makten ligger hos parlamentet (Stortinget) som väljs för fyra år i taget. Majoriteten i Stortinget bildar regering. Norge har liksom övriga Skandinaviska länder en stark socialdemokratisk tradition, men de senaste årtiondena har partier på högersidan fått större och större uppslutning.

Levnadsstandarden i Norge är bland de högsta i världen, med mycket höga levnadskostnader och ett omfattande skatte- och avgiftssystem. Landet har ett väl utbyggt välfärdssystem, med gratis utbildning, god hälsovård och goda social- och trygghetssystem. Hur detta system kommer att finansieras när oljan tar slut har blivit en av de största stridsfrågorna i norsk politik.

Skattepolitik, ökande invandring och statens roll i näringslivet är andra centrala frågor. Norge är bland de främsta i världen när det gäller jämlikhet och mänskliga rättigheter. Det bor över 60 000 samer i Norge. Sametinget ligger i Karasjok och öppnades första gången år 1989.

Ekonomi och handel

Innan olja upptäcktes i Norska havet på 1960-talet var Norge en marin-, jordbruks- och fiskenation, och majoriteten av befolkningen arbetade inom dessa sektorer.

Under de senaste årtiondena har oljeindustrin dominerat norskt näringsliv och den traditionella industrin har gått tillbaka. Den ekonomiska utvecklingen har varierat i linje med oljepriserna på världsmarknaden. För att motverka effekten av dessa svängningar bildade regeringen 1995 en särskild fond, där merparten av vinsten från oljeindustrin skulle investeras utomlands. Oljeinkomsterna och utvecklingen av tjänstesektorn har gjort Norge till ett av länderna med den högsta bruttonationalprodukten (BNP) per capita i världen. Olja- och gassektorn står för omkring 25 procent av landets BNP.

Norge har goda förutsättningar för fiske och uppfödning av fisk och skaldjur. Fisk är även en av landets viktigaste exportvaror, efter olja och gas. Staten har fortsatt stora ägarintressen i näringslivet men de senaste åren har det varit en gradvis privatisering inom specifika områden, som bland annat telekommunikation och kollektivtrafik. Även norsk ekonomi märkte av den globala finanskrisen 2008 men konsekvenserna var mindre dramatiska än i de flesta andra länder.