Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Wellington
Etniska grupper: Europeer 64,1 %, maorier 16,5 %, kineser 4,9 %, indier 4,7 %, samoaner 3,9 %, tonganer 1,8 %, Cooköarnas maori 1,7 %, britter 1,5 %, filippinska 1,5 %, nyzeeländare 1 %, övriga 13,7 % (2018).
Språk: Engelska 95,4 %, Maori 4 %, samoanska 2,2 %, nordkineser 2 %, hindi 1,5 %, fransmän 1,2 %, Yue 1,1 %, Nya Zeelands teckenspråk 0,5 % , annat eller ej angivet 17,2 % (2018)
Relision: Kristna 37,3 % (katoliker 10,1 %, anglikaner 6,8 %, presbyterianer och kongregationer 5,2 %, pingstvänner 1,8 %, metodister 1,6 %, Jesu Kristi kyrka 1,2 %, övriga 10,7 %), hinduer 2,7 %, maorier 1,3 %, muslimer , buddhister 1,1 %, annan religion 1,6 % (inkluderar judendom, spiritualism och New Age-religioner, Baha'i, asiatiska religioner förutom buddhismen), ingen religion 48,6 %, motsatte sig att svara 6,7 % (2018)
Befolkningsantal: 44,991,442 (Juli 2021)
Statsskick: Konstitutionell monarki
Area: 268 021 kvadratkilometer
Valuta: Nyzeeländsk dollar
Bruttonationalinkomst per invånare: 51 967 PPP$
Nationaldag: 17 april

Geografi

Nya Zeeland består av två huvudöar, Nordön och Sydön, och flera mindre öar. På Nordön är det vulkaner, varma insjöar och gejsrar. Sydön är störst med en landyta på 150 460 kvadratkilometer och omkring en fjärdedel av landets befolkning bor där. På Sydön ligger bergskedjan de sydliga Alper. Nya Zeeland är en del av öbältet med vulkaner kring Stilla havet. Aktiva vulkaner och gejsrar indikerar att det fortfarande förekommer rörelser i jordskorpan. Nya Zeeland upplever årligen 14 000 jordskalv och några av dem är kraftiga. På grund av sin långa isolation från resten av världen så har Nya Zeeland en unik flora och fauna. Dessa hotas idag av spridningen av främmande arter på ön. Klimatet på Nya Zeeland är varierande, från kallt och fuktigt till torrt och subtropiskt.

Historia

De första människorna kom till Nya Zeeland för cirka 700 år sedan och invandrade från öarna i det östliga Polynesien. De utvecklade en egen kultur och är idag kända som maorier. De första kända européerna som kom till ön var den nederländska upptäcktsresande Abel Janszoon Tasman år 1642. Européerna kom inte tillbaka till ön förrän 120 år senare då den brittiske upptäcktsresande kapten Cook kartlade nästan hela kusten. I början av 1800-talet kom brittiska handelsmän, valfångare, äventyrare och missionärer och bosatte sig bland maorierna. Det uppstod motsättningar mellan de fast boende och immigranterna. För att skydda de brittiska intressena och kontrollera utvecklingen skickade regeringen i London år 1832 en magistrat till Nya Zeeland. Åtta år senare blev ön formellt en brittisk koloni. De flesta maorihövdingarna underkastade sig drottning Victorias herradöme, men ett brutalt förtryck påbörjades och striderna varade i över 30 år. År 1852 blev Nya Zeeland en koloni med en egen regering och år 1907 en självständigstat med dominionstatus i det brittiska samväldet.

Samhälle och politik

Nya Zeeland nådde full självständighet från Storbritannien år 1947, men är fortfarande medlem av samväldet och erkänner den brittiska monarken (för tillfället Elizabeth II) som landets statsöverhuvud. Monarken är representerad genom en generalguvernör. Landet har ett parlamentariskt styrelsesätt. Statsministern är landets reella politiska ledare och är ledaren för det största partiet i parlamentet. Parlamentet har 120 medlemmar och väljs för tre år. Från dessa medlemmar utses ett kabinett med ungefär 20 ministrar. Det finns ingen skriftlig grundlag. Politiken har traditionellt varit dominerad av National Party och Labour Party. En kontroversiellt inrikespolitisk fråga är maoriernas krav om kompensation för förlorade landområden och fiskerättigheter de har förlorat trots löften i det så kallade Waitangitraktatet. Under de senaste åren har de flesta regeringar försökt lösa klagomålen från maorierna som anser sig vara orättvist behandlade. FN har kritiserat Nya Zeeland for deras låga straffålder. Barn ner till 10 år kan dömas for dråp och andra brott kan straffa barn från 14 år.

Ekonomi och handel

Nya Zeeland är en liten och öppen ekonomi med en mycket exportorienterad jordbrukssektor. Jordbruksprodukter omfattar en stor andel av exportvärdet medan mycket av industriproduktionen är baserad på bearbetning av jordbruksprodukter. De viktigaste exportprodukterna från jordbruket är kött, mjölkprodukter, skogsprodukter, frukt, grönsaker och ull. Landet har många förnyelsebara energikällor som vattenkraft och jordvärme. Landets ekonomi är mycket beroende av handel och Nya Zeeland är det första västliga landet som ingick ett frihandelsavtal med Kina år 2008. Nya Zeeland är mycket beroende av den ekonomiska situationen i Asien, Europa och USA. Landet är en attraktiv turistdestination och turistnäringen växer. Dessutom är Nya Zeeland känd för sin filmindustri.