Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Dili
Etniska grupper: Austronesiska (malaj-polynesiska), melanesiska-papu och en liten kinesisk minoritet
Språk: Tetum (officiellt), portugisiska (officiellt), indonesiska, engelska. Det finns även 16 andra språk, de största är Tetum, Galole, Mambae och Kemak
Religion: Katoliker 97,6 %, protestanter/evangelier 2 %, muslimer 0,2 % och andra 0,2 % (2015)
Befolkningsantal: 1 360 596 (2023)
Area: 14 874 kvadratkilometer
Valuta: US-dollar
Bruttonationalinkomst per invånare: 4 828 PPP$
Nationaldag: 20 maj

Geografi

Östtimor utgör den östliga delen av ön Timor, som landet delar med Indonesien. Till Östtimor hör också enklaven Oekussi Ambeno som ligger separat från resten av landet på den västra delen av ön. Landskapet domineras av en bergskedja med flera inaktiva vulkaner. Från bergen rinner många floder ned mot kusten och låglandet som huvudsakligen består av grässlätter och savanner. Under regnperioden svämmar floderna ofta över. Klimatet är tropiskt och varmt året runt, medan bergen i inlandet har ett något svalare klimat på grund av höjden. Det mesta av nederbörden faller mellan november och maj, medan resten av året har torka.

Östtimor är utsatt för översvämningar, torka, stigande havsnivåer, extrem hetta, tropiska cykloner och uppvärmning av haven. Landet har också stora problem med avskogning. Den främsta orsaken till detta är den utbredda användningen av svedjebruk i jordbruket. Den ursprungliga skogen har minskat kraftigt, och tät skog finns idag endast i mindre tillgängliga områden. Skogsavverkningen har lett till kraftig jorderosion, och landet är mycket känsligt för översvämningar.

Historia

Ön Timor har haft en separat historisk utveckling från resten av de indonesiska öarna. Fram till européernas ankomst på 1500- och 1600-talen hade ön en annan kultur och tradition än resten av regionen. År 1859 delades ön i två delar, där den östra delen blev portugisisk och den västra delen nederländsk. Under andra världskriget var hela ön ockuperad av Japan. Efter andra världskriget blev den västra delen av ön en del av det nybildade landet Indonesien. Indonesien gjorde anspråk på hela ön, men den portugisiska kolonialmakten i Östtimor behöll kontrollen.

1975 förklarade sig Östtimor självständigt från Portugal, men efter bara nio dagar ockuperade Indonesien landet. Den indonesiska ockupationen var mycket brutal och en hård integrationspolitik fördes för att bryta ner det interna motståndet. Ungefär en tredjedel av befolkningen dog till följd av ockupationen. 1999 förklarade sig Östtimor självständigt. Detta ledde till ett våldsamt uppror från den indonesiskstödda milisen i landet. 80 procent av skolor, vägar och sjukhus förstördes, hundratals människor dödades och omkring en halv miljon drevs på flykt inom landet. Från 1999 till 2002 styrde FN Östtimor med mandat från säkerhetsrådet. Landet blev självständigt först den 20 maj 2002.

Samhälle och politik

Östtimor är en parlamentarisk republik där presidenten är statschef. Presidenten väljs i allmänna val för femårsperioder, och den verkställande makten delas mellan presidenten och regeringen. Den lagstiftande makten (parlamentet) väljer regeringen och presidenten utser premiärministern. Politiken och samhällslivet är starkt präglat av landets självständighet och det faktum att det styrdes av FN under en övergångsperiod. Politiken präglas av en maktkamp mellan de partier som ledde kampen mot den indonesiska ockupationen, och de som vill ha försoning med Indonesien. Östtimor har fått hjälp av FN att bygga upp ett rättssystem. Arbetet har gått långsamt och bristen på utbildad arbetskraft gör att det fungerar dåligt.

Medellivslängden i landet är låg och barnadödligheten hög. Regeringens huvuduppgifter är att återuppbygga samhället, särskilt infrastrukturen och utbildnings- och hälsosektorn. Landet har arbetat aktivt för att stärka kvinnors ställning i samhället och politiken, 2017 blev Östtimors president den första statschefen i Sydostasien som öppet stödde HBTQI+-personers rättigheter. Östtimor är medlem i FN och ett antal FN-organisationer.

Ekonomi och handel

Under upploppen år 1999 blev ekonomin förstörd och bruttonationalprodukten (BNP) reducerades kraftigt. Internationella aktörer som FN och asiatiska utvecklingsbanken har bidragit till att återuppbygga ekonomin. Under 2000-talet började landet utvinna olja och gas, vilket gav goda inkomster till statskassan. Sedan 2005 har Östtimor haft en oljefond och en strikt skattelag för olje- och gasutvinning, relativt lik de norska skattelagarna. Cirka 80 procent av intäkterna i statsbudgeten kommer från olje- och gasindustrin. Dessutom är exporten av kaffe en viktig inkomstkälla. Ändå är Östtimor fortfarande ett jordbruksland där större delen av befolkningen lever av att odla mat för egen konsumtion utan fast lön.

Trots landets rikliga naturresurser lever över 30 procent av befolkningen i absolut fattigdom, och över 25 procent lever under den nationella fattigdomsgränsen. En av de främsta orsakerna är att oljesektorn till stor del drivs av utländska företag som skapar få arbetstillfällen för lokalbefolkningen. Trots ökade inkomster från olje- och gasindustrin är Östtimor beroende av internationellt bistånd.