Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Doha
Etniska grupper: icke-qatariska 88,4 %, qatariska 11,6 % (2015)
Språk: Arabiska (officiellt), engelska
Religion: Muslimer 65,2 %, kristna 13,7 %, hinduer 15,9 %, buddhister 3,8 %, folkreligion <0,1 %, judar <0,1 %, övriga <1 %, oanslutna <1 % (2020)
Befolkningsantal: 2,479,995 (Juli 2021)
Statsskick: Emirat
Area: 11 571 kvadratkilometer
Valuta: Qatarisk rial
Bruttonationalinkomst per invånare: 114 648 PPP$
Nationaldag: 3 september

Geografi

Det mesta av Qatar består av torrt ökenlandskap, som utan konstbevattning inte är lämpat för jordbruk. Landet är platt och den högsta punkten ligger bara 105 meter över havet. På sommaren kan temperaturen stiga till 50 ºC medan temperaturen under vintertid ligger runt 20 ºC. Landet har lite nederbörd men hög luftfuktighet vilket beror på avdunstningen från den Persiska viken. Qatar står inför ett antal utmaningar på miljöområdet. Förutom smog och surt regn har landet plågats av luftföroreningar efter Gulfkriget i början på 1990-talet. Utsläpp från oljeindustrin har förorenat grundvattnet medan marken har förstörts av bekämpningsmedel och konstgödsel. Qatar är det land i världen som släpper ut mest koldioxid per invånare.

Historia

Redan 4000 f.kr fanns bosättningar i Qatar, men historiskt har landet inte spelat någon framträdande roll. På 1700-talet erövrade beduinklanen Khalifa både Bahrain och Qatar. År 1867 uppstod en intern maktkamp i Khalifaklanen och de nuvarande ledarna, Thani-familjen, tog med hjälp av britterna makten i Qatar. År 1916 blev landet ett brittiskt protektorat. Planen var att Qatar skulle ingå i Förenade Arabemiraten men Thani-familjen var inte överens med de övriga länderna om kraven för medlemskap och år 1971 blev Qatar en självständig stat. Under perioden efter självständigheten var det interna konflikter i den styrande familjen om rollen som ledare, eller emir. Sedan år 1995 har ledarskapet varit stabilt och det har skett en betydande politisk och ekonomisk modernisering av landet.

Samhälle och politik

Även om Qatars grundlag från år 2005 upprättade en rådgivande parlament där 30 av parlamentets 45 medlemmar väljs av folket har emiren och al-Thanifamiljen fortfarande all makt i landet. Det har fortfarande inte genomförts ett val till det rådgivande parlamentet, partiet är förbjudna och emiren tar alla större beslut. Mer rutinmässiga beslut tas av regeringen där medlemmarna är utnämnda av emiren. Nästan alla regeringsmedlemmar är släkt med emiren eller är anhängare till familjen. Emirens ledarstil är auktoritär men på samma gång har medborgarnas välfärd stått i fokus och andra inflytelserika familjer är därför lojala mot den sittande ledningen. Emiren utnämner landets domare och det finns dessutom en shariadomstol som dömer enligt islamsk tro. Bara en av fem qatarier är född i landet och de flesta invånarna är gästarbetare från Indien, Iran och Nordafrika. Kvinnor har samma rättigheter som männen på pappret men i praktiken blir kvinnors rättigheter ofta kränkta. I Qatar finns även högkvarteret för den arabiskspråkiga och Qatar-finansierade TV-kanalen Al Jazeera.

Endast en av fem qatarier är födda i landet. De flesta av invånarna är gästarbetare från Indien, Iran och Nordafrika. Gästarbetarna utgör cirka 1,5 miljoner människor, vilket motsvarar cirka 90 procent av arbetsstyrkan i landet. Utländska arbetstagare har väldigt få rättigheter och arbetar vanligtvis under mycket dåliga arbetsförhållanden. Sedan Qatar tilldelades VM 2022 har gästarbetarnas rättigheter och behandling kritiserats internationellt.

Ekonomi och handel

Innan olja upptäcktes i början av 1940-talet var Qatar bland de fattigaste områdena i Mellanöstern. Oljan förändrade landets ekonomi och Qatar är nu ett av världens rikaste länder. Befolkningen har en mycket hög levnadsstandard. Landet har en relativt blygsam produktion av råolja men besitter världens tredje största reserver av naturgas. Industrisektorn är inriktad på olje- och gasindustrin och det bedrivs även jordbruk i mindre omfattning. För att minska beroendet av olje- och gasinkomsterna försöker landet utveckla den privata sektorn. Som ett led i denna strategi etablerades en teknik- och vetenskapspark år 2004. Målet är att attrahera både lokala och utländska företag. Qatars viktigaste handelspartners är Japan, Korea, Singapore, USA, EU, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Infrastrukturen för transporter har, liksom andra delar av samhället, moderniserats och Qatar har goda väg-, sjö- och flygförbindelser.

Efter blockaden som infördes av Qatar 2017 av grannländerna har de förlorat några av sina viktigaste handelspartners i viken. Trots motgångarna har Qatar till stor del lyckats samla in finansiella investeringar genom att bygga infrastruktur relaterad till evenemanget på grund av tilldelningen av VM 2022.