Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Belgrad
Etniska grupper: Serber 83.3%, ungrare 3.5%, romer 2.1%, Bosniak 2%, övriga 5.7%, okänt 3.4% (2011)
Språk: Serbiska (officiellt*) 88,1 %, ungerska 3,4 %, bosniska 1,9 %, romani 1,4 %, andra 3,4 %, okänd/ej angett 1,8 % (2011) *Serbiska, ungerska, slovakiska, rumänska, kroatiska, och rusinska är officiella språk i autonoma provinsen Vojvodina
Religion: Serbisk-ortodoxa 84,6 %, katoliker 5 %, muslimer 3,1 %, protestanter 1 %, ateister 1,1%, annat 0,8%, okänt/ej angett 4,5% (2011)
Befolkningsantal: 6,974,289 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 77 474 kvadratkilometer
Valuta: Serbisk dinar
Bruttonationalinkomst per invånare: 23 911 PPP$
Nationaldag: 15 februari

Geografi

Serbien kan delas in i låglandet i norr och höglandet i söder. Höglandet är en fortsättning av de alpiska bergsystemen samt Karpeterna och Balkanbergen i öst. Landets högsta berg är Daravica vars högsta punkt är beläget 2656 meter över havet. I låglandet vid floden Donau finns grässlätter. I bergsluttningarna finns skog av lövträd blandat med cypresser och aleppotallar. Vid skogsgränsen på 2000 meters höjd finns barrskogar av gran, silvergran och tall. Delar av landet drabbas ofta av jordbävningar.

Den ekonomiskt viktigaste delen av landet är slättlandskapet i norr runt floderna Donau, Tisa och Sava. I norr är klimatet kontinentalt; kalla vintrar och varma, fuktiga somrar med mycket regn. I de centrala delarna råder ett Medelhavsklimat, det vill säga varma och torra somrar, och relativt kalla vintrar med snö.

Luftföroreningarna är ett av landets större miljöproblem, särskilt runt industristäder som Belgrad. Vattenföroreningar på grund av industriavfall som dumpas i floderna är ett annat miljöproblem Serbien brottas med.

Historia

Det har bott folk i Serbien i cirka 8000 år. Området har varit en del av romarriket och från 600-talet och framåt invandrade slaviska stammar från norr. Serbien blev ortodoxt kristet i slutet av 800-talet, och praktfulla kyrkor och kloster vittnar om en kulturell storhetstid under 1200- och 1300-talet. Riket upplöstes kort därefter och landet lydde under Turkiet (då Osmanska riket) i över 500 år. Storhetstiden har blivit hågkommet och ideologiserat, länge fanns målsättningen att förena alla serber i en serbisk stat. Detta ledde till flera krig på Balkan under 1800-talet där Serbien erövrade stora områden. Detta pågick fram tills Serbien förlorade mot Österrike under första världskriget.

År 1918 upprättades en gemensam sydslavisk (jugoslavisk) stat, där Serbien blev en ledande part. Federationen upplöstes år 1992 när Slovenien, Kroatien, Makedonien och Bosnien-Hercegovina förklarade sig självständiga. Detta blev startskottet på våldsamma krigshandlingar på Balkan under 1990-talet. Serbien och Montenegro var de enda kvar i Jugoslavien och år 2003 antog staten namnet Serbien och Montenegro, men staten upplöstes tre år senare.

Samhälle och politik

År 1989 blev Slobodan Milošević president och hans militant nationalistiska projekt med att förena alla etniska serber i ett ”Stor-Serbien” medförde stor olycka på Balkan. Därför blev Jugoslavien utestängda ur FN år 1992, och upplösningen av staten blev blodig. 1999 påbörjades massakrerna i Kosovo (en serbisk provins) som resulterade i att NATO bombade Serbien, som fick dra sig tillbaka. Motståndet mot Milošević ökade i slutet av 90-talet och år 2000 vann oppositionen valet. När Milošević vägrade avgå blev han avsatt av folket med stöd av polisen och militären.

År 2001 blev Milošević arresterad i Haag, anklagad för korruption och maktmissbruk, men han dog innan rättegången var över. Även andra ledare har senare blivit arresterade anklagade för brott mot mänskligheten, massmord, våldtäkt, misshandel, rån och etnisk rensning. År 2008 utropade sig Kosovo som självständig stat, något Serbien hävdade bröt mot folkrätten men som den Internationella straffdomstolen (ICC) godkände år 2010.

Ekonomi och handel

Kriget på 1990-talet och NATO-bombningarna år 1999 bidrog till stora skador på den serbiska ekonomin. När oppositionen vann valet år 2000 efterlämnade Milošević ett nedgånget land med en ekonomi som var hälften så stor som under 1990-talet. Sedan dess har omfattande reformer genomförts och en någorlunda stabil ekonomi med en svag tillväxt uppnåtts. Privatisering har varit centralt och investeringarna från utlandet ökar. Men Serbien står fortfarande inför flera stora ekonomiska utmaningar; hög arbetslöshet, stor statsskuld, brist på kompetens, omodern teknik inom industrin och brist på investeringar. Serbien arbetar för att bli medlem i EU och har sedan 2010 ett handelsavtal med EU. Serbien vill även bli medlemmar i Världshandelsorganisationen (WTO).

Skillnaden mellan stad och landsbygd är stor, och fattigdomen är som störst på landsbygden i de södra delarna av landet. Finanskrisen drabbade Serbien hårt, och 2012 nådde arbetslösheten en topp på 25,5%.