Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Victoria
Etniska grupper: Övervägande kreolsk (främst av östafrikanskt och madagaskiskt ursprung); även franska, indiska, kinesiska och arabiska befolkningar
Språk: Kreol 89,1%, engelska 5,1%, franska 0,7%, övriga/ospecifierat 3,8%. (2010)
Religion: Katoliker 76,2 %, Protestanter 10,6% (anglikaner 6,1 %, pingstvänner 1,5%, sjundedagsadventister 1,2 %, övriga protestanter 1,6 %), andra kristna 2,4 %, hinduer 2,4 %, muslimer 1,6 %, övriga 1,1 %, ospecificerad/ingen 5,7 % (2010)
Befolkningsantal: 96,387 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 455 kvadratkilometer
Valuta: Seychellisk dollar
Bruttonationalinkomst per invånare: 35 228 PPP$
Nationaldag: 18 juni

Geografi

Ögruppen ligger i Indiska oceanen och räknas till Afrika. Landet består av 115 öar fördelat på två ögrupper över ett havsområde på en miljon kvadratkilometer. Huvudögruppen, med landets största ö Mahé, ligger längst i norr. I söder ligger en grupp med 83 korallöar, de flesta av dem obebodda och så låga att knappt ligger över havsytan vid högvatten. Huvudögruppen har en berggrund av granit och har smala kustremsor med ljusa, vackra stränder som omringar ett mer höglänt inland. Den högsta punkten ligger 906 meter över havet.

Seychellerna har ett tropiskt klimat med små årstidsvariationer och ligger utanför cyklonbältet. Seychellpalmen är berömt på grund av sina stora frukter. Frukterna kan bli en halv meter långa och väga 10-15 kilo och är de största frukterna på träd som man känner till. Det tar ungefär sju år för en frukt att bli mogen. Frukterna kallas för coco de mer (havets kokosnöt). Namnet beror på att frukterna spolades upp på stränder långt från Seychellerna, och att folket där då trodde att frukterna kom från stora växter på havsbottnen.

Historia

Den obebodda ögruppen Seychellerna registrerades av den portugisiska sjöfararen Vasco de Gama år 1502, men öarna var troligen kända sedan tidigare för de arabiska sjöfarare och handelsmän som seglade längs den östafrikanska kusten. En brittisk expedition besökte landet år 1609 och 100 år senare kom franska sjöfarare. Öarna annekterades av Frankrike år 1756. Franska bosättningar grundades år 1768 och plantagedrift påbörjades snabbt med utnyttjande av afrikanska slavar. Britterna tog kontroll över öarna år 1794, och övertog Seychellerna formellt år 1814 genom den så kallade Parisfreden.

Ögruppens strategiska läge gjorde öarna till en viktig telekommunikationscenter under de båda världskrigen. År 1948 valdes en lagstiftande församling och 1964 grundades de första politiska partierna. Landet fick inre självstyre år 1975 och full självständighet året därpå. 1977 genomförde France Albert René och partiet Seychelles People's Progressive Front (SPPF) en statskupp, och år 1979 blev Seychellerna efter en grundlagsändring en enpartistat. Regimen överlevde senare flera kuppförsök och ett invasionsförsök av legosoldater från Sydafrika år 1981.

Samhälle och politik

Efter att ha suttit vid makten sedan statskuppen år 1977, genomfördes en politisk uppmjukning av regimen ungefär år 1990. 1991 gick René och SPPF med på att tillåta fri partibildning, och en ny grundlag antogs 1993. René blev likväl kvar vid makten tills han drog sig tillbaka år 2004. SPPF har också vunnit varje val på Seychellerna sedan dess. Parlamentets beslut år 2006 att förbjuda politiska och religiösa organisationer från att driva radiostationer ledde till oroligheter.

Seychellerna förde under René en radikal, alliansfri politik. Landet har varit en drivande kraft för regionalt samarbete i Indiska oceanen, och var med och instiftade Indian Ocean Commission (IOC) år 1983. Landet stod också bakom deklarationen om regionen som en ”fredszon”. Seychellerna har samarbetat mycket med asiatiska länder, särskilt Kina. Seychellerna har också nära samarbeten med de stormakter det har historiska kopplingar till; Storbritannien och Frankrike. Förhållandet med USA har inte varit lika hjärtligt på grund av Seychellernas radikala utrikespolitik och motstånd mot militär närvaro från stormakter i Indiska oceanen.

Ekonomi och handel

Seychellernas geografiska läge medför vissa begränsningar för ekonomisk utveckling, särskilt svårt är det för ögruppen att bli självförsörjande på mat och andra industriprodukter. Trots detta har landet en av världens högsta genomsnittliga inkomster och en hög levnadsstandard med sociala tjänster och liten fattigdom. Ekonomin är i stor utsträckning baserad på intäkter från turismen, följt av fiske och försäljning av tonfisk.

Landet för en strängt reglerad turistpolitik för att inte få för många besökare i förhållande till Seychellernas befolkning, men landet uppskattar att de kan ta emot 200 000 turister per år (mest lyxturism). Ekonomins beroende av turism gör Seychellerna sårbart för ändringar i turisttrafiken, och landet har under de senaste åren strävat efter att få en mer diversifierad (varierad) ekonomi.

Turismen är dock strikt reglerad av myndigheterna för att skydda den sårbara och unika naturen. För att få ut det mesta av turismen investeras det i lyxhotell och dyra resorter för att locka rika turister. Ekonomin är dock sårbar, eftersom antalet turister påverkas av den globala ekonomin, flygpriser och naturkatastrofer. Det blev tydligt efter den globala finanskrisen 2008, då färre turister kom till landet. Resultatet blev en kraftig ekonomisk nedgång och en betalningskris i landet.

Det finns lite åkermark i landet. De har ett stort handelsunderskott (de importerar mer än de exporterar), eftersom nästan all mat, bränsle och alla industriprodukter importeras. Konserverad tonfisk är den viktigaste exportprodukten och står för över 90 procent av exportintäkterna.