Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Freetown
Etniska grupper: Temne 35,4%, Mende 30,8%, Limba 8,8%, Kono 4,3%, Korankoh 4%, Fullah 3,8%, Mandingo 2,8%, Loko 2%, Sherbro 1,9%, Creole 1,2% (ättlingar till befriade jamaicanska slavar som bosatte sig i thess Freetown-området i slutet av 1700-talet; även känt som Krio), övriga 5 % (2019)
Språk: Engelska (officiellt), Mende (huvudspråk i söder), Temne (huvudspråk i norr), Krio (engelsk-baserad kreol, talad av ättlingar till befriade jamaicanska slavar som var bosatta i Freetown-området, ett lingua franca och ett förstaspråk för 10 % av befolkningen men som förstås av 95 %)
Religion: Muslimer 77,1 %, kristna 22,9 % (2019)
Befolkningsantal: 6,807,277 (Juli 2021)
Statsskick: Republik
Area: 71 740 kvadratkilometer
Valuta: Leone
Bruttonationalinkomst per invånare: 1 931 PPP$
Nationaldag: 27 april

Geografi

Sierra Leones långa kust har många laguner och breda flodmynningar. På halvön Sierra Leone ligger skogsklädda berg. Inlandet består av grässlätter, savanntäckta platåer och mjuka kullar. Landet korsas av en rad floder som mynnar ut i Atlanten. I den inre delen av landet, mot gränsen till Guinea, ligger bergmassiv som når sin högsta punkt i Lomabergen, nästan 2000 meter över havet. Sierra Leone har ett tropiskt regnklimat och är Västafrikas fuktigaste land. Medeltemperaturen är cirka 25 grader året runt. I skogen och på savannen är mycket av den ursprungliga vegetationen ersatt av ditplanterad vegetation. Längs kusten växer mangroveskog. Stora däggdjur som elefanter, afrikanska bufflar, lejon och leoparder har minskat kraftigt i antal.

Snabb befolkningstillväxt är en stor belastning på miljön i Sierra Leone. Skogsavverkning, överbetning, överfiske och ett utbrett svedjebruk leder till avskogning och utarmning av jorden.

Historia

Landet Sierra Leone grundades av frigivna slavar i slutet av 1700-talet. Då hade afrikanska folk invandrat till landet i flera hundra år. Landet var en brittisk koloni fram till självständigheten 1961. Auktoritärt styre, ekonomiskt förfall och korruption ledde till stort missnöje bland många invånare. Från 1978 var bara ett politiskt parti tillåtet. Dessutom blev landet indraget i Liberias inbördeskrig i början av 1990-talet.

Efter en militärkupp år 1992 blev flera partier tillåtna, och val utlystes. Rebellgruppen RUF ville inte delta i den politiska processen, och inbördeskrig bröt ut i landet. Kriget varade i tio år, och ihågkoms för mycket brutala övergrepp mot civilbefolkningen. En rekordstor FN-insats bidrog till att kriget tog slut år 2002. Sedan dess har Sierra Leone arbetat med att bygga ett demokratiskt samhälle.

Samhälle och politik

Sierra Leone är en republik. Presidenten har den verkställande makten. Hen är stats- och regeringschef, och överbefälhavare över militären. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet. Två partier har dominerat landets politik sedan självständigheten: Sierra Leones folkparti och Den allmänna folkkongressen. Under åren efter inbördeskriget har arbetet med försoning och återuppbyggande varit viktigt. En sanningskommission och en krigsförbrytardomstol instiftades med stöd från FN. Målet var att krigsherrarna skulle få stå till svars för vad de hade gjort.

Det har dock gjorts försök till statskupp även efter inbördeskrigets slut. Många är missnöjda över att levnadsvillkoren i landet inte har blivit bättre. Korruption är fortfarande ett stort problem, även bland politikerna i regeringen och inom rättsväsendet. 2014 drabbades landet av ett allvarligt utbrott av Ebola. Nästan 4000 människor dog, och över 12 000 smittades av sjukdomen.

Ekonomi och handel

Sierra Leone kunde ha varit ett rikt land, eftersom det har mycket naturresurser - särskilt mineraler. Korruption, dålig ekonomisk styrning, inbördeskrig och ebolautbrott har dock satt käppar i hjulen för den ekonomiska utvecklingen, även om ekonomin växte under åren efter inbördeskrigets slut. Jordbruk är grunden för landets ekonomi, medan mineraler står för de största exportintäkterna. Mineralsektorn är dock känslig för svängningar i världsekonomin. När priset på järnmalm sjönk år 2014–2015 ledde det till ekonomisk nedgång och ökad arbetslöshet.

2013 startades ett femårigt nationellt utvecklingsprogram som skulle få fart på den ekonomiska utvecklingen. Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB), Storbritannien, Kina och USA är några av aktörerna som bidragit till programmet. Sammanlagt står det för ca en fjärdedel av Sierra Leones statsbudget. Målet är att göra Sierra Leone till ett medelinkomstland innan år 2035.