Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Berlin
Etniska grupper: Tyskar 86,3 %, turkar 1,8 %, polacker 1 %, syrier 1 %, rumäner 1 %, övriga/statslösa/ospecificerade 8,9 % (2020)
Språk: tyska (officiellt). Danska, frisiska, sorbiska och romani är officiella minoritetsspråk; Lågtyska, danska, nordfrisiska, saterfrisiska, lågsorbiska, övre sorbiska och romani är erkända som regionala språk enligt den europeiska stadgan för regionala språk eller minoritetsspråk.
Religion: Protestantiska kristna 34 %, katoliker 34 %, muslimer 3,7 %, andra/ospecificerat/ingen 28,3 %
Befolkningsantal: 79,903,481 (Juli 2021)
Statsskick: Federal republik
area: 357 121 km2
Valuta: Euro
Bruttonationalinkomst per invånare: 63 150 PPP$
Nationaldag: 3 oktober

Geografi

Tyskland består av tre olika landskapsområden – den nordtyska slätten i kustområdena mot Nordsjön och Östersjön, bergsområdena mitt i landet och de höga bergen i söder som utgör Alpernas nordligaste delar. Dessa landskapsvariationer ger landet ett varierat klimat, med tempererat kustklimat i norr och typiskt centraleuropeiskt inlandsklimat längre söderut. Höjdskillnaden mellan nord och syd bidrar också till de stora temperaturskillnaderna, med de största säsongsskillnaderna i de södra bergen och allt jämnare temperaturer under året ju längre norrut man kommer. Det tyska landskapet genomskärs av ett antal floder som har varit viktiga för landets centrala roll i den europeiska handeln. Stora delar av landet är starkt förorenat på grund av utsläpp från tung industri, vilket har lett till surt regn och dålig jord. Vissa områden i det forna Östtyskland kämpar med föroreningar efter många år med dålig miljölagstiftning.

Historia

Romarna grundade många kolonier i dagens Tyskland ett par århundraden f.Kr., men fördrevs av de frankiska folken på 400-talet. Frankerna styrde stora delar av Centraleuropa fram till 800-talet då området delades upp i flera mindre delar som senare skulle bli utgångspunkten för många av dagens europeiska nationalstater. Dagens Tyskland var en del av det tysk-romerska riket, som existerade mer eller mindre samlat fram till Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Efter upprepade försök till unioner mellan mindre kungariken under 1800-talet bildades det Tyska riket 1871, med Wilhelm I som kejsare. Kejsardömet omfattade mycket av det som idag är Polen och fick så småningom flera kolonier i Afrika. Tyska riket gick under efter att ha deltagit på den förlorande sidan under första världskriget. Det ersattes av den så kallade Weimarrepubliken som tvingades ge upp stora landområden och betala enorma summor i krigsskadestånd enligt kriguppgörelsen. De hårda villkoren bidrog till nationalsocialismens starka uppgång under Adolf Hitler i början av 1930-talet. 1939 inledde Tyskland andra världskriget genom att invadera Polen. Efter att ha förlorat andra världskriget delades landet i två delar, det kommunistiska Östtyskland och det västliga demokratiska Västtyskland. Efter flera decennier som två stater återförenades Tyskland som ett land 1990.

Samhälle och politik

Efter återföreningen 1990 övertog det nya Tyskland den västtyska författningen från 1949 som styr landet som en federal republik bestående av 16 stater med ett visst mått av självstyre. Landets formella överhuvud är presidenten, men i verkligheten ligger det mesta av makten hos förbundskanslern som leder regeringen. Politiken domineras av det socialdemokratiska SPD och det kristet konservativa CDU som har bildat flera koalitionsregeringar sedan återföreningen. Landet är en stabil demokrati och en välutvecklad välfärdsstat. Trots att Tyskland i dag åter är en enad nation ligger de forna östtyska staterna fortfarande långt efter de västra delarna beträffande social och ekonomisk utveckling. Landet var en av de ursprungliga medlemmarna i Europeiska unionen och spelar idag en central roll inom både regionalt och internationellt samarbete. Under de senaste åren har Tyskland också börjat bidra till internationella militära operationer för första gången sedan andra världskriget.

Invandrings- och flyktingpolitik är ett viktigt nationellt politiskt tema i Tyskland. Landet har tagit emot nästan en miljon flyktingar sedan 2015 och motståndet mot den rådande asylpolitiken ledde till att det invandrings- och islamkritiska partiet AfD för första gången kom in i nationalförsamlingen. Nationalförsamlingen är Tysklands motsvarighet till Sveriges riksdag.

Ekonomi och handel

Tyskland har under större delen av efterkrigstiden varit en av världens största ekonomier, vanligen endast slaget av USA och Japan. Storleken beror främst på en mycket välutbyggd exportindustri, som tillverkar allt från finelektronik och datamaterial till bilar och industriella maskiner. Landet är rikt på naturtillgångar och importerar både energi och det mesta av råvarorna till industrin. Efter återföreningen gick landet in i en period av ekonomisk tillbakagång på grund av de enorma kostnaderna för omställningen av de tidigare östtyska regionerna till en modern marknadsekonomi. Det finns fortfarande enorma sociala och ekonomiska skillnader mellan delstaterna och arbetslösheten är mycket större i de östra delarna av landet. I början av 2000-talet hade Tyskland under flera år svårt att uppfylla kraven inom den europeiska valutaunionen (EMU) att budgetunderskottet inte får överstiga tre procent. Efter omfattande reformer förbättrades situationen men upplevde ett nytt bakslag år 2009 under den globala finanskrisen. Under 2010 började de tyska myndigheterna den största sparplanen sedan andra världskriget för att få bukt med budgetunderskottet. Genom stora begränsningar i antalet arbetsplatser i den offentliga sektorn samt stora nedskärningar i välfärdstjänster planerar landet att spara 80 miljarder Euro fram till 2014.