Flagga

Nyckeltal och fakta

Huvudstad: Vatikanstaden
Etniska grupper: Italienare, schweiziska, argentinare och andra nationaliteter från hela världen (2017)
Språk: Latin, italienska (tjänstespråk)
Religion: Romersk-katolsk kristendom
Befolkningsantal: 801 (2020)
Statsskick: Absolut monarki
Area: 444 hektar
Valuta: Euro
Nationaldag: 13 mars (ändras till det datum som den nye påven tillträder på)

Geografi

Vatikanstaten är världens minsta land och ligger i Rom, Italiens huvudstad. Landet består av några byggnader vid floden Tibern samt vissa kyrkor och andra administrationsbyggnader i och utanför Rom. Påvens sommarresidens i Albanerbergen betraktas också som en del av Vatikanstaten. Vatikanstaten har flera kända byggnader som Peterskyrkan och Sixtinska kapellet. Landet har även några av världens vackraste museer och konstsamlingar och finns med på Unescos världsarvslista.

Landet har ett typiskt Medelhavsklimat med milda, fuktiga vintrar och varma torra somrar. Vatikanstaten har samma problem med luft- och vattenföroreningar som Rom. 2007 beslutade sig Vatikanstaten för att bli världens första koldioxidneutrala stat. Detta ska de uppnå genom att plantera en skog i Ungern.

Historia

Vatikanstaten är allt som återstår av den tidigare Kyrkostaten som fanns i och kring Rom från 1300- till 1800-talet. Biskoparna hade stor makt under denna period, och erövrade stora områden i Italien. Redan på 1000-talet tog biskopen av Rom titeln påve efter det italienska ordet ”papa” (far). Han utropade sig som överhuvud för hela den västliga kyrkan. Påvarna behöll makten över södra Italien fram till 1860. Sedan började kung Emanuel II arbetet med att ena Italien till ett land. Påven Pius IX ville inte låta Rom blir en del av Italien och vägrade att lämna ifrån sig makten. År 1871 betraktade han slaget som förlorat efter en längre belägring. Inte förrän 1929 erkände Italien Vatikanstaten som en suverän stat med påven som överhuvud.

Samhälle och politik

Vatikanstaten är Europas enda absoluta monarki. Landets högste chef är påven som väljs på livstid. Det är kardinalkollegiet, som består av alla kardinaler i den romersk-katolska kyrkan, som väljer påven. Påven styr över den romersk-katolska kyrkan och har diplomatiska förbindelser med över 100 länder. Påvens regering har sedan 1400-talet beskyddats av Schweizergardet som består av medlemmar från den schweiziska armén. Ansvaret för administrationen av landet ligger hos en särskild kommission med sju kardinaler.

Kurian är påvens statsförvaltning. Den består av nio församlingar (ministerier). Vatikanen har sitt eget rättsväsende, i första instans gäller palaiska lagar, och i den andra italienska. Det ingår tre domstolar i Kurian.

Vatikanens viktigaste politiska arbete är att främja den romersk-katolska kyrkans intressen över hela världen. Viktiga politiska frågor är religionsfrihet, utvecklingsfrågor och dialog mellan religioner. Landet är inte medlem i FN eftersom den romersk-katolska kyrkan ska vara politiskt neutral. Sedan år 1964 har Vatikanstaten, tillsammans med Palestina, status som permanent observatör i FN. Landet har sin egen radiostation och ger ut en dagstidning. Den nuvarande påven, Franciskus har i sitt arbete försökt förbättra levnadsförhållandena för människor som lever i fattigdom och för människor på flykt. Han har även arbetat med att modernisera påvestaten.

Ekonomi och handel

Vatikanstaten är en del av den italienska ekonomin och har inget självständigt ekonomiskt system. Landets inkomster kommer huvudsakligen från frivilliga bidrag och donationer från romersk-katolska kyrkor över hela världen. De har sin egen bank för att hantera donationerna. Landet tjänar också på att det varje år kommer miljontals turister till den berömda Peterskyrkan. Kyrkan byggdes mellan 1506 och 1626 av kända arkitekter som Michelangelo och Bernini. Besökarna kommer också till Vatikanmuseet där Sixtinska kapellet (påvens personliga kapell) finns. Dessutom får landet stora intäkter genom att sälja sina egna frimärken, mynt och souvenirer. Vatikanen har under flera perioder drabbats av stora budgetunderskott, delvis på grund av kostnaden för att underhålla kyrkans många historiska byggnader. De största kostnaderna är dock utgifter för personal som jobbar inom förvaltning. Andra kostnader för landet är utländska mutor samt utgifter för att finansiera Vatikanens media