Armenien
Även om Armenien geografiskt ligger i Asien, har landet kulturella och politiska kopplingar till Europa. Landet befinner sig i en lång och smärtsam konflikt med grannlandet Azerbajdzjan över det geografiska området Nagorno-Karabach.
Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Jerevan
-
Etniska grupper
- Armenier 98,1 %, kurder (yezidi) 1,2 %, andra 0,7 % (2011)
-
Språk
- Armenska (officiell) 87,7 %, kurdiska 1 %, rysska 0,9 %, annan 0,4 % (2001)
-
Religion
- Armensk-ortodoxer 94,7 %, andra kritsna 5 %, yezidister (monoteistisk religion men inslag av naturtro) 1,3 %
-
Befolkningsantal
- 3,011,609 (Juli 2021)
-
Area
- 29 743 kvadratkilometer
-
Valuta
- Dram
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 15 592 PPP$
-
Nationaldag
- 21 september
-
Andra landsidor
Geografi
Armenien är en inlandsstat i Asien och ligger i närheten av Svarta havet och det Kaspiska havet. Armenien ligger på den armeniska platån, som förutom Armenien omfattar delar av Turkiet, Azerbajdzjan och Iran. Större delen av Det högtliggande Armenien är i stort sett ett bergland med insjöar, öken och skog. Hela landet ligger minst 400 meter över havet och Armeniens högsta punkt är Aragatsberget på 4095 meter. Landet är ofta utsatt för jordskalv, något som orsakar mycket ödeläggelse. En katastrofal jordbävning 1988 dödade tusentals människor och gjorde en halv miljon armenier hemlösa. Delar av Armenien var kraftigt förorenade av utsläpp från industrin under sovjettiden. Många av de tidigare fabrikerna är nu stängda, men mycket av landets åkermark har förorenats och förstörts, på grund av överanvändning av giftiga bekämpningsmedel. Armenien har ett utpräglat kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar med stora temperaturskillnader mellan dag och natt. Armenien är den minsta av de gamla sovjetrepublikerna.
Historia
Armenien omtalas ofta som världens första kristna nation, eftersom landet var ett av de första i världen att införa kristendomen som statsreligion år 301. Med sitt centrala läge har Armenien varit ett område där flera folk har haft sin färdrutt och många olika folkgrupper har genom århundraden erövrat området. Östra Armenien införlivades år 1813 i det ryska kejsardömet medan resten av Armenien blev en del av det Osmanska riket. I slutet på 1800-talet började armenierna kräva självständighet. År 1915 blev ett dystert år i Armeniens historia då mellan 300 000 och 1 500 000 armenier dödades i ett folkmord som genomfördes av det Osmanska riket (nuvarande Turkiet). Folkmordet och dess fakta är fortfarande kontroversiell och omdebatterat, särskilt mellan Turkiet och Armenien. Enligt Turkiet var dödsfallen en del av det första världskriget och inget folkmord. Armenien införlivades senare av Sovjetunionen och blev kallat den armeniska socialistiska sovjetrepubliken. Landet var en del av Sovjetunionen fram till unionens kollaps år 1991. Armenien blev självständigt men de nästa åren var präglat av en konflikt med Azerbajdzjan. Armenien ockuperar idag området Nagorno-Karabakh i Azerbajdzjan, som huvudsakligen är befolkat av armenier.
Ekologiskt fotavtryck
1,1
Samhälle och politik
Efter självständigheten och fram till 2018 hade Armenien ett semi-presidentsystem. I detta system har presidenten mycket politisk makt. 2008 infördes en grundlagsändring i syfte att fördela makten jämnare mellan de politiska institutionerna. Armenien anses nu vara en parlamentarisk republik. I detta system har parlamentet mer makt än i en semipresidentregering. Presidenten väljs direkt av folket vart femte år och utnämner statsministern som måste ha parlamentets tillit. Landets parlament har 131 representanter och en kammare. Parlamentet utses genom val, och parlamentet väljer sedan presidenten och premiärministern.
Officiellt omtalas Armenien som en liberal demokrati, men kränkningar av demokratiska traditioner präglar politiken i landet. Kritik har riktats mot flera val med anklagelser om valfusk. Korruptionen är utbredd, och landets ekonomi plågas av organiserad brottslighet som drivs av gäng och maffialiknande organisationer. Trots detta anses Armenien vara ett av de mest demokratiska länderna i de före detta sovjetrepublikerna.
Liksom flera av de forna sovjetrepublikerna har Armenien sedan självständigheten kämpat med mycket emigration på grund av fattigdom och dåliga levnadsvillkor. Landet har också stora utmaningar relaterade till människohandel, tvångsarbete och barnarbete.
Mänsklig utveckling
83 av 188
Ekonomi och handel
Armenien har haft stora problem med att etablera en välfungerande ekonomi. Grannländerna Turkiet och Azerbajdzjans handelsblockad har förvärrat landets ekonomiska situation. Det katastrofala jordskalvet år 1988 tog livet av tusentals människor och gjorde att en halv miljon människor förlorade sina hem. Hög arbetslöshet och fattigdom är ett stort problem. Armenien har strävat efter att hitta alternativa näringsgrenar för att ersätta sovjettidens industri. Turismen är en sektor i utveckling och statistiken visar att turistströmmen har ökat. Landets ekonomiska tillväxt har sedan år 1995 varit stabil. Armenien har sedan självständigheten blivit beviljat ett lån på 1,1 miljarder dollar och de ska enligt planerna användas till ekonomisk utveckling. Landet har de senaste åren upplevt en ekonomisk tillväxt men ekonomin är mycket beroende av intäkter från varuexport och finansiella transaktioner från armenier som arbetar utomlands.
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Armenien för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
2 971 969
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
1,6
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.
11
Fattigdom
Undernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
0,3
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
2,19
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger
9,4
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
8,7
Utbildning
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
10,0
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet
