Australien
Nationen Australien grundades av europeiska invandrare för 200 år sedan, men landet har varit bebodd i 50 000 år. Lander har en stor mängd unika växt- och djurarter.
Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Canberra
-
Etniska grupper
- Engelska 25,9%, australiensiska 25,4%, irländska 7,5%, skotska 6,4%, italienska 3,3%, tyska 3,2%, kinesiska 3,1%, indiska 1,4%, grekiska 1,4%, holländska 1,2%, övriga 15,8%(inkluderar australiensisk aboriginal, 5%), ospecificerad 5,4% (2011)
-
Språk
- Engelska, kinesiska, italienska, grekiska, arabiska, vietnamesiska och andra språk
-
Religion
- Katoliker 25,8 %, angelikaner 18,7 %, Uniting Church 5,7 %, presbyterianer och reformerade 3 %, ortodoxa kristna 2,7 %, andra kristna 7,9 %, buddhister 2,1 %, muslimer 1,7 %, andra/ingen/ospecificerad 32,4 % (2006)
-
Befolkningsantal
- 25,809,973 (Juli 2021)
-
Demokrati och statsskick
- Federal Konstitutionell Monarki
-
Area
- 7 617 930 kvadratkilometer
-
Valuta
- Australisk dollar
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 55 949 PPP$
-
Nationaldag
- 26 januari
-
Andra landsidor
Geografi
Australien är världens sjätte största land i hänsyn till landyta och tar upp den största delen av världsdelen Oceanien. Landet är platt; 95 procent ligger under 600 meter över havet. I norr är det tropiskt klimat medan vegetationen skiftar till slättlandskap och öken i mitten av landet. Ökenklimatet täcker ett ellipsformat centralt område och utgör ungefär en tredjedel av Australiens totala landyta. I sydöstra Australien är det tempererat klimat med jämn nederbörd och subtropisk regnskog med stora eukalyptusträd. Det är här majoriteten av den australiensiska befolkningen bor. Australien upplever ofta långvariga säsongsmässig torka i söder medan de norra delarna är utsatt för cykloner. Australien är känt för sin unika mångfald av arter som utvecklats på grund av kontinentens ålder, varierande väderförhållanden och geografisk isolation. Utanför den nordöstliga kusten ligger världens största korallrev Stora Barriärrevet (the Great Barrier Reef), med en enorm artmångfald av fisk och ryggradslösa djur. Jordbruket och introduktionen av nya arter är det största hotet mot den australiensiska naturmångfalden. Överbetning och röjning av land har lett till ökenspridning, jorderosion, förorening av kusten och havet samt bidragit till att främmande arter har kunnat sprida sig snabbare.Stora Barriärrevet är också hotat av den globala uppvärmningen.
Historia
De första människorna korsade havet och de tunna landremsorna från dagens Sydostasien till Australien för cirka 50 000 år sedan. När européerna upptäckte landet år 1601 levde de australienska folken på att jaga, fiska och samla mat samt hade en muntligt sammansatt kultur och världsbild. Antalet människor som befann sig i Australien när européerna kom är osäkrar och uppskattningarna varierar mellan 300 000 och 2 miljoner. De var ojämnt fördelade på cirka 600 stammar och pratade tillsammans omkring 200 språk. Idag är en fjärdedel av stammarna och språken utdöda. Urbefolkningen i Australien kallas aboriginer. År 1770 tog den brittiska upptäcktsresande kaptenen James Cook Australien och ön Tasmanien på vägnar av den brittiska kungen. Britternas kolonisering började med fångtransporter på slutet av 1700-talet och sex självständiga kolonier etablerades under 1800-talet. År 1901 samlade kolonierna sig i en federation och antog namnet Samväldet Australien, men Storbritannien behöll det konstitutionella styret fram till år 1931. Fortfarande är den brittiska monarken (för tillfället drottning Elizabeth II) formellt statsöverhuvud, men har ingen reell makt. Aboriginerna utsattes för en stark assimileringspolitik under hela koloniseringsperioden och antalet aboriginer sjönk drastiskt. Det var vanligt att barn till aboriginer togs från sina föräldrar och placerades på ett barnhem eller hos vita fosterfamiljer. Aboriginernas bostads- och arbetsförhållanden kontrollerades av staten fram till 1960-talet. År 2008 fick urbefolkningen en officiell ursäkt för behandlingen de har fått utstå.
Ekologiskt fotavtryck
4,3
Samhälle och politik
Landet är en konstitutionell monarki, men styrs som en förbundsstat. Den brittiska monarken är statschef och representeras av en generalguvernör. Statsministern är regeringschef och har den verkställande makten. Parlamentet i Australien består av två kamrar, representanthuset och senaten.
De sex delstaterna och tre förbundsterritorierna har en hög grad av självstyre innanför polisväsendet, utbildningen, lagverket och transporten. Förbundsparlamentet och regeringen bestämmer över handeln, transporten, finanser, bankväsendet, valutan, försvaret, utrikespolitiken och välfärden. Australiensisk politik har varit präglat av tre partier; Australian Labor Party (ALP), Liberal Party of Australia (LPA) och National Party of Australia (NPA). De två sistnämnda partierna har ofta samarbetat. I juni år 2010 blev ALP:s Julia Gillard landets första kvinnliga statsminister. I valet år 2013 blev LPA:s partiledare Tony Abbott statsminister. Malcolm Turnbull tog över makten som statsminister under 2015. Dagens Australien är fortfarande präglat av invandring. Folkräkningen år 2001 visade att 22 % av befolkningen (4,1 miljoner personer) är född utanför landet, vilket är den största andelen i världen. Landet har ett välutbyggt välfärdssystem, men en stor del av aboriginerna lever under svåra förhållanden. Hälsan är sämre och medellivslängden är tio år kortare, arbetslösheten är även den mycket högre bland aboriginerna.
Försök att integrera urbefolkningen i det australienska samhället har i hög grad misslyckats. Andra viktiga frågor i den inhemska politiken är terrorism, klimatpolitik och invandringspolitik. Australiens invandringspolitik har fått stor internationell kritik. Detta på grund av att båtflyktingar som kommit till landet skickats till flyktingläger i andra länder, där villkoren har varit sämre och där övergrepp även har förekommit.
Mänsklig utveckling
4 av 188
Ekonomi och handel
Australien har haft en stark ekonomisk tillväxt tack vare ett överflöd av naturresurser och är idag en av världens 20 största ekonomier mätt efter bruttonationalprodukt (BNP). Historiskt har Australien varit känt för fåruppfödning och jordbruk, och är fortfarande ett av världens främsta exportör av ull, vete och kött. Landets stora förekomster av mineraler och naturgas har dock ändrat riktning på landets ekonomi mot gruvdrift och gasutvinning. Australien har världens största ekonomiskt kommersiella förekomster av bly, nickel, tantal, utan och zink samt stora förekomster av bauxit, kol, kobolt, koppar, diamanter, guld, järnmalm, manganmalm, ilmenitt, rutil och zirkon. Resten av ekonomin domineras av tjänstesektorn med egendomshandel, företagsverksamhet och turism som de stora komponenterna. Australien exporterar mest till Kina och Japan, men har också avtalat frihandelsavtal med USA och Chile. Sedan 1980-talet har den australienska och nyzeeländska ekonomin blivit mer integrerad. Australiens gruvdrift blev hårt drabbad av den globala finanskrisen år 2008, men tack vare ett stimulanspaket från regeringen och hög varuexport till Kina stabiliserades ekonomin snabbt. Dagens ekonomiska politik handlar till stor del om att bli mindre beroende av gruvdrift och att minska statsbudgetunderskottet
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Australien för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
26 068 793
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
1,6
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.
4
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
55 949
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
15,25
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger
9,3
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet
0,073
Arbeid(skjult)
Utbildning
Skolegang
Hvor mange år er det forventet at ett barn går på skole?