Azerbajdzjan
Den långt pågående konflikten med grannlandet Armenien och den utbredda korruption har präglat Azerbajdzjan som främst är känt för sina stora oljeresurser. Landet styrs som en diktatur med familjen Aliyev i spetsen.
Nyckeltal och fakta
-
Huvudstad
- Baku
-
Etniska grupper
- Aseri 91,6 %, Lezgian 2 %, ryssar 1,3 %, armener 1,3 %, Talysh 1,3 % andra 2,9 % (2009)
-
Språk
- Azerbajdzjanska (aseri) (officiell) 92,5 %, ryska 1,4 %, armenska 1,4 %, andra 4,7 % (2009)
-
Religion
- Muslimer 96,9 %, kristna 3 %, andra < 1 %, andra/ingen/ospecificerad < 1 % (2010)
-
Befolkningsantal
- 10,282,283 (Juli 2021)
-
Demokrati och statsskick
- Semipresidentiell Republik
-
Area
- 86 600 kvadratkilometer
-
Valuta
- Azerbajdzjansk manat
-
Bruttonationalinkomst per invånare
- 15 855 PPP$
-
Nationaldag
- 28 maj
-
Andra landsidor
Geografi
Azerbajdzjan ligger i södra Kaukasus. Kaukasus utgör gränsen mellan Europa och Asien och det är en definitionsfråga om landet ligger i Europa eller Asien. Azerbajdzjan har en 713 kilometer lång kustlinje längs världens största sjö, Kaspiska havet. Landet består av slätter och höga berg. Klimatet är subtropiskt i de södra och östra delarna av landet. I söder faller det mycket nederbörd, medan resten av landet är torrare. I de västra och norra bergsområdena liknar klimatet det som finns i Alperna.
Kaspiska havet är mycket förorenat av utsläpp och läckage från oljeindustrin. Användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel under sovjettiden, i kombination med miljöförstöring på grund av oljeutvinning, har förstört mycket av åkermarken i landet. Kustområdena är känsliga för översvämningar och övriga landområden drabbas ibland av torka. De azerbajdzjanska myndigheterna har tagit initiativ till flera miljöprojekt och idag är den förorenade industrins omfattning kraftigt reducerad.
Historia
Azerbajdzjans centrala läge när det gäller handel mellan öst och väst gjorde att områdes ansågs vara värdefullt. Detta har inneburit att många länder genom historien har försökt erövra området. Araberna erövrade området år 642 och därefter har Persien, Ryssland, det Osmanska riket och lokala shaher kämpat om herravälde. Med Turkmenchaytraktatet år 1828 delade Persien och Ryssland området mellan sig. Det nuvarande azerbajdzjanska området införlivades i det ryska imperiet, men när imperiet kollapsade under första världskriget förklarade sig Azerbajdzjan självständigt.
Den demokratiska republiken Azerbajdzjan blev emellertid erövrat av den röda armén och blev en del av Sovjet år 1936. Landet blev självständigt igen 1991 efter Sovjetunionens fall. Sedan 1990-talet har landet varit i en konflikt med Armenien om området Nagorno-Karabakh där den armeniska majoritetsbefolkningen vill upprätta en självständig stat.
Tio år efter självständigheten tog kommunistledaren Heydər Əliyev makten och utropade sig själv till president. Heydər Əliyev styrde fram till 2003 då hans son İlham Əliyev tog över. Deras styrsätt har varit auktoritärt och förtryckande. I efterdyningarna av valet fängslades ledande partitoppar i oppositionen för att ha varit delaktiga i att mana fram demonstrationer mot den styrande makten. Ett mord på en journalist 2005 pressade den nya presidenten att ge mer frihet till oppositionen. 2009 infördes emellertid nya lagar som tillät presidenten att bli återvald ett obegränsat antal gånger.
De senaste åren har den styrande makten med jämna mellanrum gripit och fängslat protestanter. När en azerbadjansk soldat hade mördat en armenisk soldat i Ungern togs han emot som en hjälte i hemlandet – detta skapade stora rubriker världen över. Han var egentligen dömd till livstids fängelse men blev benådad av presidenten.
Ekologiskt fotavtryck
1,2
Samhälle och politik
På pappret är Azerbajdzjan en parlamentarisk demokrati men i praktiken är landet styrt av Alijevfamiljen sedan år 1993. Presidenten kan omväljas obegränsat och är statschef och överbefälhavare i armén. Dessutom utpekar presidenten landets domare. Den politiska oppositionen är förtryckt och korruption och valfusk är utbrett. Kriget med Armenien om Nagorno-Karabakh området är den största utrikespolitiska frågan för Azerbajdzjan. Sedan år 1994 har parterna ingått vapenvila men konflikten om det omstridda området är fortfarande olöst. Enligt rapporter förekommer grov diskriminering av armener och andra minoriteter som bor i Azerbajdzjan och människorättssituationen är bekymmersam. Yttrandefriheten är mycket begränsad och regimkritiska journalister och bloggare blir ofta arresterade eller fängslade.
Även om en stor del av Azerbajdzjans befolkning fortsätter leva under svåra förhållanden har landets stora olje- och gasintäkter möjliggjort en minskning av fattigdomen. Sedan kriget mot Armenien är nästan 600 000 människor interna flyktingar, mer eller mindre integrerade i sina nya bostadsområden. Oljan har också lett till att en liten grupp av nyrika, skillnaderna mellan rika och fattiga är enorma.
Mänsklig utveckling
90 av 188
Ekonomi och handel
Azerbajdzjans viktigaste naturresurser är gas, järnmalm och olja. Olja är landets viktigaste exportvara och landet är en av världens äldsta oljeproducenter. Trots sina resurser har Azerbajdzjans övergång till marknadsekonomi gått trögt. Kriget mot Armenien försvagade landets ekonomi och den internationella handeln. Under åren efter att vapenvilan införts så växte Azerbajdzjans ekonomi till sig igen och under de senaste åren har Azerbajdzjan haft en jämn ekonomisk tillväxt. Korruption genomsyrar dock samhället och är ett stort problem. Ett annat problem för Azerbajdzjan är att tillväxten är mycket beroende av olje- och gassektorn medan utvecklingen av andra industrier går desto långsammare. Detta gör Azerbajdzjan sårbart för förändringar i det internationella oljepriset. Ett kraftigt fall i oljepriset 2015 påverkade landets ekonomi och det är osäkert hur länge oljereserverna kommer att finnas innan de tar slut. Regeringen har därför instiftat en oljefond för att spara intäkterna till framtida generationer.
Kartor
Statistik
Här kan du ta reda på värden för Azerbajdzjan för utvalda indikatorer (senaste rapporterade året). Jag vill se all statistik för landet.
Befolkningsantal
Befolkningsantal
10 412 651
Barn per kvinna
Talet visar hur många barn som föds per kvinna.
1,7
Barnadödlighet
Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda.
19
Fattigdom
BNP per invånare
Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft.
15 855
Undernärd befolkning
Andelen av befolkningen som är undernärda.
Klimat
CO2-utsläpp
Ton CO2 per invånare
3,54
Hälse
Vaksine
Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger
9,3
Rent vatten
Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten
8,8
Jämlikhet
Fördelning mellan könen
Fördelning mellan könen för hälsa, medbestämmande och yrkesaktivitet
0,294
Utbildning
Läs- och skrivkunnighet
Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
